Stress särskilt farligt för allergiker

Långvarig stress kan förvärra astma- och allergisymtom. Svaret på varför det är så kan finnas i samspelet mellan nervsystemet och immunsystemet.

Akut stress och en liten stresshöjning gör oss alerta, hjärnan aktiveras och kroppens immunförsvar gör sig redo att försvara oss om vi skulle skadas. Vid långvarig stress utmattas systemen och det går att se skillnader i stressreaktionerna hos friska personer och allergiker.
Att långvarig stress påverkar astma och allergiker negativt är känt sedan länge. Men när det gäller att förstå de bakomliggande orsakerna till detta, befinner sig kunskaperna fortfarande på forskningsstadiet.

Caroline Olgart Höglund, docent på Lungforskningslaboratoriet vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, leder tillsammans med psykolog och docent Mats Lekander ett tvärvetenskapligt forskarteam som studerar stress och allergi.
– Vi vet att långvarig stress orsakar en obalans i immunsystemet hos allergiker, säger hon. Immunförsvaret som är till för att skydda oss, förändras hos stressade allergiker. Resultatet blir att inflammationen kan blossa upp, istället för att hållas i schack. Stressen kan leda till allergiska attacker.
– Vår forskning går nu ut på att försöka förstå orsakerna bakom denna förändrade reaktion i allergikers immunsystem.

Fungerar tvärtom

I studier av friska försökspersoner och allergiker har man till exempel kunnat se hur stress påverkar immunsystemet på olika sätt, beroende på om en person är allergiker eller inte.
Effekten av de hormoner, så kallade stresshormoner (adrenalin och glukokortikoiden kortisol) som är en länk mellan upplevd stress och immunsystemet och som fungerar som skyddande i vissa situationer, leder till förvärrad inflammation hos allergiker vid stress.

Kortisol är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som bildas av binjurarna. Kortison är också ett kroppseget hormon, en glukokortikoid, men finns också som läkemedel som framställts syntetiskt. Kortison dämpar inflammationer.
– Själva tanken att stress förvärrar astma och allergi, kan tyckas paradoxal, eftersom stressrelaterade ämnen, som glukokortikoider, ingår i de läkemedel som är centrala vid  behandling av allergiska symtom, säger Caroline Olgart Höglund.
– Men ett stort antal vetenskapliga studier och kliniska observationer, tyder klart på dessa negativa effekter av stress vid allergi.

Detaljstudera förlopp

Biologiskt handlar det exempelvis om hur mycket stresshormon som frisätts vid kronisk stress, hur många mottagare, receptorer, cellerna har på sina ytor och hur bra dessa är på att signalera i immunförsvarets vita blodkroppar för att dämpa inflammationen.
Vid en störd funktion, en så kallad dysfunktion i immunsystemet, som forskarna sett hos allergiker vid stress, finns en överproduktion av så kallade Th2 cytokiner.
De är immunsystemets budbärarmolekyler, producerade av framförallt immunsystemets vita blodkroppar, och de spelar en avgörande roll i den inflammatoriska reaktionen vid astma.
Allergiforskarna har också sett att stressen leder till negativa effekter i det känsliga NK-cellsystemet; Natural Killer cells, vita blodkroppar som är kroppens första försvarslinje och på vilka receptorer för stresshormoner finns.
– Det är de här komplicerade systemen vi studerar. Medan immunsystemet fungerar som det ska hos friska personer, ser vi att de immunologiska reaktionerna helt enkelt är förändrade hos allergiker med stress.

Undergrupper av vita blodkroppar

Stress hos allergiker mattar ut systemet och för vissa individer kan detta förvärra sjukdomen.
Man kan till exempel mäta och identifiera olika undergrupper av vita blodkroppar som är viktiga för den allergiska inflammationen. Det handlar nu mycket om att försöka förstå hur de reagerar vid stress och hur reaktioner i de viktiga stresshormonreceptorerna (så kallade glukokortikoidreceptorer) och glukokortikoidsignaleringen i just dessa celler sker.
För den grupp allergiker som idag är dåligt hjälpta av kortisonbehandling det vill säga är glukokortikoidresistenta, kan de nya forskningsrönen inom detta område också vara av betydelse genom att öka förståelsen om de bakomliggande orsakerna.
På sikt hoppas forskarna också att de nya kunskaperna kan bidra till viktig kunskap för att kunna ta fram effektivare antiinflammatoriska läkemedel.

Tillträde till nervsystemet

Caroline Olgart Höglund leder också en grupp som särskilt studerar förhållandet mellan immunsystemet och nervsystemet. Det är ett forskningsfält som rör sig i gränslandet mellan neurovetenskap och immunologi och där forskargruppen nu specialstuderar inflammatoriska sjukdomar som astma och allergi, men även andra inflammatoriska lungsjukdomar.
Ny forskning visar att immunsystemet och nervsystemet inte är två skilda enheter, utan två system i nära kontakt.
Hjärnan utgör på många sätt ett ”skyddat rum” där blod- hjärnbarriären skyddar hjärnan från påverkan av skadliga ämnen.
Men immunförsvaret har under vissa omständigheter tillträde och möjlighet att signalera till nervsystemet.
– Att immunsystemet kan signalera till hjärnan är relativt ny kunskap, men det är kanske inte så konstigt att nervsystemet är inblandat i regleringen av immunfunktionen, säger Caroline Olgart Höglund. Hur hjärnan och vårt beteende påverkas vid systemisk inflammation, som allergi, är något vi nu även närmar oss att studera.
– I min forskningsgrupp arbetar vi därför i ett tvärvetenskapligt team bestående av doktorander, forskningssköterskor, psykologer och allergologer. Och i forskningsgruppen deltar också två brukarrepresentanter, det vill säga patienter som är medlemmar i Astma- och Allergiförbundet.

Text Birgit Andersson

Relaterade artiklar

Senaste artiklarna