Solkrämen kan ge allergi

Ett sätt att minska risken för solskador är att använda solskyddsprodukter. Men många av solskyddsmedlen kan ge upphov till allergiska reaktioner, och forskarna debatterar om de kanske rent av kan öka risken för cancer. Vad ska man tänka på när man väljer solskydd? Finns det något man ska tänka på som allergiker?

Med ökad medvetenhet om solens skadliga effekter har också användandet av solskyddskrämer ökat för att skydda huden mot solens ultravioletta strålning.
Risken att utveckla någon form av hudcancer ökar om man bränner sig i solen. Men krämerna som ska skydda huden mot solens strålar har också visat sig ha biverkningar i form av hudallergier. Det visar en studie som Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet varit delaktig i. Många människor reagerar med kontaktallergi mot medlen, men det är också vanligt med fotoallergiska reaktioner.
Vad kan man göra då, om man vill skydda sig mot solens strålar utan att riskera att bli allergisk?

Varför blir man allergisk mot solskyddsmedel?
– Dels kan man vara allergisk mot solskydden i sig, men sedan kan man ju vara allergisk mot någon annan komponent i solskyddet. Parfymer och konserveringsmedel är också vanliga kontaktallergen, säger Anna Börje, docent kemi vid Institutionen för kemi och molykylärbiologi.
Kontaktallergi är en allergisk reaktion som uppstår när substanser i solskyddsmedlet reagerar med hudens protein. Reaktionen startar en immunologisk reaktion, som i sin tur resulterar i eksem. En fotoallergisk reaktion däremot, beror på att solskyddsmedlet förändras kemiskt när det träffas av solljuset, och att det i sin tur får kroppens immunsystem att reagera. Däremot är det okänt exakt vad som händer i huden när en substans fotoaktiveras. I dagsläget kan forskarna inte riktigt förklara vad som händer.

Finns det något ämne man ska vara mer försiktig med än andra?
– Det vi har sett i andra länder är att ämnet oktokrylen verkar vara väldigt allergent, och kan ge både kontaktallergi och fotokontaktallergi. Många av de som reagerar på oktokrylen reagerar också på läkemedlet ketoprofen, som är smärtstillande och antiinflammatoriskt, men eftersom man inte testat åt båda hållen kan man inte säga med säkerhet om det beror på att oktokrylenet ger dem en allergi mot ketoprofen, eller om det kan vara så att ketoprofen ger fotokontaktallergi mot andra substanser. Däremot vet vi att ketoprofen är korsreaktivt med en väldig massa substanser.
– Det man kan rekommendera folk som inte vet vad de kan använda är att de kan få hjälp med fotolapptest hos hudläkare. Är det så att du till exempel är allergisk mot konserveringsmedlen kan du ju faktiskt använda solskydd– då är det inte solskyddet i sig som är ett problem, säger Anna Börje.

Vad ska man använda för solskyddsmedel om man är allergiker?
– Hudläkarna rekommenderar att man inte använder solskyddsmedel annat än i undantagsfall, oavsett om man är allergisk eller inte. I första hand ska man skydda sig med kläder, eller genom att vistas i skuggan. I andra hand kan man använda solkräm, och då ska man se till att det har både skydd mot UVA- och UVB- strålningen för att skydda mot cancer. Men om man till exempel har barn som reagerat på solkräm tidigare, är det betydligt mycket bättre att satsa på att klä på dem. Men allra bäst är att ändra sin attityd och sitt sätt att sola. Vi har naturliga solskydd i vår melaninproduktion när den väl kommit igång, men vi kan inte sola tio timmar om dagen i flera veckor. Man måste vänja kroppen lite grann i taget och vara försiktig. Brunheten i sig ger ett visst UVA-skydd.
Tidigare studier har visat att kosmetiska produkter som blivit för gamla kan ge allergiska problem. Samma sak gäller för solskyddsmedlen.
– Det är viktigt att man inte använder gamla krämer. De är inte stabila över tid, utan precis som med korv och smör härsknar även solskyddsmedlen. Jag skulle inte rekommendera att använda förra årets krämer. Köp små fräscha förpackningar som går åt istället, råder Anna Börje. Solskydden bryts dessutom ner kemiskt med tiden och ger sämre effekt, berättar hon.

Läkemedelsverkets och Strålsäkerhetsmyndighetens råd

  • Kläder, solglasögon och solhatt är de bästa solskydden. Använd solskyddskräm på de delar av kroppen som inte täcks av kläder.
  • Utsätt inte barn under ett år för direkt solljus, eftersom barns hud är tunnare och har sämre pigmentbildning än vuxnas.
  • •Välj krämer med hög solskyddsfaktor som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. • Använd tillräckligt mycket av krämen. En normalstor vuxen behöver cirka 35 gram för helkroppsskydd. Det motsvarar ungefär sex teskedar solskyddskräm.
  • •Undvik att vistas i solen och skydda dig helst med kläder eller var i skuggan när den är som starkast, det vill säga på hög höjd, mitt på dagen och nära ekvatorn.

Källor: Läkemedelsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Cyanobakterier ger hopp om bättre solskyddsmedel

Forskning har visat att flera av de kemiska uv-filter som finns i solkrämer kan orsaka kontaktallergier och fotokontaktallergi då de exponeras för solen.
Forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers har därför studerat UV-filtret scytonemin som produceras naturligt av cyanobaketerier som skydd mot solens strålning.
De studerade bakterierna lever under utsatta förhållanden i skarpt solljus hela sin livstid. När de träffas av ljuset producerar de pigmentet scytonemin, som skyddar bakterien mot solens strålar. Forskarna försöker nu studera hur bakterien beter sig när den producerar sitt inbyggda solskydd, för
att se om vi kan lära oss något om solskydd av detta, och i förlängningen producera bättre solskyddsmedel.

Text Susannah Elers

Senaste artiklarna