Det mesta går att lösa

Familjen Atterlönn är lösningsfokuserade i alla lägen, såväl till vardags som på semestern. Trots att Anton är allergisk mot mycket känner han sig inte utanför.

Familjen Atterlönn är nyligen hemkommen från två veckors semester på Gotland där de har en stuga. Den hyr de även ut till andra i behov av djur-, rök-, parfym- och nöt/jordnötsfritt. Anton mår jättebra av den kalkrika luften på Gotland och klarar sig med bara underhållsmedicinering där. Christer har även ärvt en sommarstuga som de delar med hans bror, där de brukar vara på sommaren. De är glada att den familjen respekterar att inte skaffa djur, så det fungerar bra.

Det är viktigt att planera tillsammans

Egen mat på semestern

För fyra år sedan reste familjen för första gången utomlands tillsammans. Då bar det av till Cypern, dit de sedan har återvänt flera gånger. De bodde på en semesteranläggning där maten ingick. Christer är kabinchef på SAS, och van att resa. Eftersom Anton äter ren mat som kött, ris och grönsaker pratade Christer med kökschefen på hotellet och förklarade situationen. Till slut förstod kocken och gick med på att ge familjen råvarorna, så de själva kunde tillaga mat, som Anton åt tillsammans med de andra på restaurangen.
En liten ansiktsmask (byggmask) har Anton med sig och den bärbara batteridrivna inhalatorn är också en trygghet, liksom egna torrvaror, stekpanna, kastrull och köksredskap för att vara på den säkra sidan.
– Våga resa, men ta reda på allt och skaffa intyg på alla mediciner att visa tullen, uppmanar Helene och Christer.
Nästa stora steg blir att ta sig över Atlanten. Då krävs hyperplanering. Man måste vara övertydlig, påpekar Helene.
Anton tål inte pälsdjur och har astma, men födoämnesallergierna är svårast. Han kan exempelvis inte vara i ett rum där det bakas med mjöl. De övriga i familjen har också allergier, men Anton är den som är värst drabbad. Redan på BB fick han sin första allergichock. Familjen är glad över att de träffade andra familjer i samma situation genom det allergidagis Anton gick på som liten.

Planeringen

När Anton, som idag är 12 år, skulle börja sexårsverksamheten berättade Christer och Helene på ett föräldramöte att ”det är några saker man måste tänka på för att hjälpa Anton”.
– Det är viktigt att planera tillsammans. Vi har ju fått se till att träffa varje instans och informera. Man är tio steg före i sin planering hela tiden, för jag vill inte åka till sjukhuset med Anton. Ibland är det som att vända Titanic. Det krävs tålamod och mycket uthållighet. Glöm inte ta hjälp av barnmottagningen, påpekar Helene.
– Man blir bara tuffare och tuffare. När jag vet att jag har rätt då backar jag inte, säger Christer, och Helene tillägger att varje gång de kämpar hjälper de någon annan som inte orkar.
Anton går i en vanlig skola som är parfymfri och har extra städning, men hemkunskap har han på egen hand tillsammans med sin assistent, för att inte komma i kontakt med mjöl. Skolan har en person som är mer utbildad än övrig personal för att ta hand om allergifrågor, och specialmaten som lagas av en allergikokerska kommer från en skola bredvid. Tidigare användes vetemjöl, men nu reder de med majsena, vilket går jättebra. Helene och Christer har bett om allergirond i skolan och tittat efter fällor tillsammans med personal från allergimottagningen. Familjen kontrollerar löpande att luftrenaren fungerar och att Anton inte sitter bredvid någon som har pälsdjur hemma.

Ta hjälp

Atterlönns tycker det är viktigt att ta den hjälp som finns att tillgå och Järfälla kommun har varit lyhörda. Sedan Anton var fyra år har familjen även använt sig av avlösarservice för att Christer och Helene ska ha tid att vårda sin egen relation några timmar i veckan.
– Sedan är det svårt att släppa taget nu när Anton börjar bli större. Det gäller att lita på ungen. Vi har tagit hjälp av BUP, där Anton har varit och pratat om sin situation. Han växer av det, säger Helene samtidigt som Anton kilar iväg till datorn för att fortsätta chatta med en kompis. För att inte fastna i onödan och tro att man inte tål något som man faktiskt kan äta är det viktigt att prova födoämnen. Mjölk, fisk och att vara i samma rum som ångande pasta har Anton provat på sjukhus.
Några säkra maträtter som korv eller köttbullar (utan gluten, ägg, mjölk och ärtprotein) med pommes frites, det bjuder kompisarna på när Anton är på besök, och han har en egen stekpanna hemma hos en av dem.

Viktigt med delaktighet

Mamma Helene tycker det är viktigt att tvinga det allergiska barnet att vara delaktig.
– Se till att hjälpa barnet att bli med i gemenskapen. Det är inget som sker per automatik, man måste som vuxen hjälpa till, säger hon.
Man vänder det negativa till positivt genom att be folk att hjälpa oss. När det är kalas, bjud Anton! Det viktigaste är att han får vara med och känna sig välkommen. När han var på bowlingparty var vi där och han fick sin egen hemgjorda hamburgare. Ibland har vi varit med och gett honom hans medicin, men nu är han så stor att han känner tendenserna och går ut själv, säger Christer.
Anton spelar även innebandy i en klubb tillsammans med sina kompisar. Det är bra för hans astma att träna flåset och han är stark, tycker Helene.
– Ditt största handikapp kanske är att du ser så frisk ut, säger Helene med glimten i ögat till sin son som chattat färdigt, för tillfället.

Text Anna Olsson

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php