Brittiska riktlinjer för vård av matallergiska barn

I slutet av februari fick Storbritannien nationella riktlinjer för bedömning och diagnostisering av födoämnesallergier hos barn och unga. Många barn är allergiska och därför menar de brittiska myndigheterna att det är viktigt att satsa på vården av dem. I Sverige har vi inga sådana riktlinjer.

De brittiska riktlinjerna har tagits fram mot bakgrund av att allergierna har ökat dramatiskt de senaste åren. De vanligaste födoämnesallergierna hos brittiska barn och ungdomar är mot mjölk, fisk och skaldjur, ägg, jordnötter, nötter och sesamfrön, soja, vete och kiwi.
I riktlinjerna talar man om att allergier kan visa sig på många olika sätt och vad man som läkare eller annan vårdpersonal om man till exempel träffar barn med eksem, nässelfeber, magproblem, luftvägsproblem som nysningar eller andfåddhet och allvarligare allergiska reaktioner som anafylaxi (allergisk chock). Riktlinjerna tar även upp att man ska överväga att allergier kan ligga bakom envisa eksem där barnet inte svarar på kortisonbehandling, kronisk förstoppning och refluxsjukdomar med sura uppstötningar.

Anamnesen viktig

I riktlinjerna lägger man stor vikt vid anamnesen, sjukdomshistorien. Vid misstänkt födoämnesallergi ska man ta prata med familjen om allergier i familjen, symtom, vilken mat man undviker och varför, hur barnet äter och har ätit som liten. Sedan görs en undersökning där man bland annat ser till tillväxten och så att barnet inte är undernärt.
I riktlinjerna tar man upp att upp till 20 procent av barnen som anger att de har en födoämnesallergi undviker viss kost i onödan och att det därför är viktigt att man utreder ordentligt så att de får rätt diagnos.
– Vi ser att alltfler barn och ungdomar diagnostiseras med matallergier i Storbritannien, så riktlinjerna är mycket viktiga som hjälp vid att bedöma dessa tillstånd, vilka kan vara jobbiga och frustrerande för både barnen och deras föräldrar. Många föräldrar vänder sig till alternativa metoder för att få hjälp med diagnoser, men det finns för lite erfarenhet som talar för dessa metoder och det slutar ofta med felaktiga diagnoser och att barnen får för restriktiv kost till följd av det, vilket i sin tur kan leda till att de blir felnärda och man slösar både tid och pengar i onödan, säger Dr Adam Fox som är konsult inom barnallergi på Guy’s and St Thomas’ Hospital NHS Foundation Trust i London och som har varit med att ta fram riktlinjerna.

Svenska riktlinjer

I Sverige finns inga nationella riktlinjer utan Socialstyrelsen menar att sådana frågor ligger närmare professionen och att läkarkåren i så fall själva bör ta fram dem. För astma och kol finns nationella riktlinjer antagna av Socialstyrelsen.
Astma- och Allergiförbundet har i flera år uppvaktat Socialstyrelsen och politiker för att uppmärksamma frågan och för att man ska ta fram en nationell strategi för de allergiska sjukdomarna.
– Det har hänt mycket sedan de nationella riktlinjerna kom för astma och KOL. De bör revideras och överkänslighet mot mat bör kanske ha en egen del i de nationella riktlinjerna när vi kommer så långt, säger Eva-Maria Dufva, ombudsman på Astma- och Allergiförbundet.
– Vi har tagit arbetat med de här frågorna i flera år och redan för ett år sedan lämnade vi ett förslag till en nationell handlingsplan för de allergiska sjukdomarna till Socialstyrelsen. I juni förra året lämnade Socialstyrelsen över en skrivelse till Socialdepartementet där man föreslår att departementet tillsätter en utredning med uppdrag att ta fram en nationell strategi för astma, allergi och annan överkänslighet, men sedan valet har det i princip inte hänt något. I oktober förra året skrev Kristdemokraterna en motion om att det behövs ett samlat grepp för att minska astma och allergi i Sverige, men motionen har ännu inte tagits upp i riksdagen.

Läs de brittiska riktlinjerna på www.nice.org.uk/guidance/CG116.

Text Pernilla Alm Ramberg