Vänj kroppen att tolerera maten

Oral immunterapi kan gå till på lite olika sätt, men går alltid ut på att man äter och sväljer det man är allergisk mot.
– Tanken är att kroppen ska vänja sig vid maten ”den rätta vägen” så att säga, via mag-tarmkanalen, säger Caroline Nilsson, barnallergolog vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som forskar kring matallergier.
Undvikandemetoden är i dag den enda väg som rekommenderas för den som har en matallergi. Visst växer allergier bort ibland, men absolut inte alltid och för den som ändå har kvar sin svåra födoämnesallergi upp i vuxen ålder är det alltså bara undvikande av misstänkta maträtter som gäller, något botemedel finns inte i dag. Däremot pågår forskning.

Små, små doser

För ungefär tio år sedan började de första rönen kring det som i dag troligen är den mest lovande behandlingsmetoden mot svåra födoämnesallergier att dyka upp. Kanske fanns det trots allt en väg att lära kroppen att tåla lite mer av det allergiframkallande ämnet?
Idén med oral immunterapi, som metoden kallas, går tvärs emot rådande rekommendationer. Genom att ge allergiska personer små, små doser av det ämne som ger upphov till reaktionen ska immunförsvaret byggas upp. Är det jordnötter som ger allergiska reaktioner är det just jordnötter man ska äta – fast inte prova hemma själv förstås! Det hela går ut på att man höjer dosen långsamt, under uppsikt av läkare, tills man till sist tål just det protein som tidigare orsakat lidande.
De allra första studierna kring oral immunterapi riktade sig inte till de värst drabbade.
– Jag ville studera de allra svårast sjuka, som inte hade fått vara med i de här studierna tidigare, säger Caroline Nilsson. Vid svår matallergi är det vanligt att man oroar sig för att råka få i sig ett allergen av misstag.
– Jag får höra av patienter att de är livrädda och en del får ett undvikandebeteende, säger hon.

Mötte speciell patient

Intresset för födoämnesprovokationer, diagnostisering och behandling av matallergier hos barn vaknade hos Caroline Nilsson för omkring 20 år sedan i samband med att hon fick en speciell liten patient.
– Jag träffade på ett mycket allergiskt litet barn på barnkliniken, som jag tog hand om under många år, säger hon.
Och på den vägen är det. Det var därför hon blev allergolog. Barnet har hunnit bli vuxen nu, men Caroline Nilssons intresse för hur man kan öka livskvaliteten hos barn och unga med svåra matallergier består.
När den första studien kring oral immunterapi mot matallergi dök upp för drygt tio år sedan blev hon nyfiken och började därefter forska själv på området. I en mindre studie, som ännu inte har publicerats, kunde Caroline Nilsson visa hur ungdomar med allvarlig jordnötsallergi – samtliga deltagare i studien hade haft anafylaxi innan – blivit hjälpta sedan de behandlats med just oral immunterapi.

I skydd av läkemedel

I just denna studie behandlades ungdomarna under skydd av läkemedlet omalizumab, som innehåller anti-IgE-antikroppar. Forskarna tog blodprov på ungdomarna och utsatte först enbart blodet i provrören för allergenet medan ungdomarna fick ta läkemedlet. Efter åtta veckor tog forskarna ett nytt blodprov och om cellerna i provet fortsatte reagera höjde forskarna dosen av läkemedlet. Annars var det dags för en jordnötsprovokation.
– Några fick ett rött och kliande öga sedan de råkat peta sig där, men klarade en femtio gånger högre dos än innan behandlingen. Och ingen fick någon svår allergisk reaktion, säger hon.
Därefter kunde den orala immunterapin dra igång.
– Under skydd av det här läkemedlet fick de börja äta riktiga jordnötter i låg dos. Efter åtta veckor med en underhållsdos på 10 gram jordnötter tog vi ett nytt blodprov och om det visade på noll reaktion och om studiedeltagaren inte hade några allergiska besvär av jordnötterna så halverade vi läkemedelsdosen.
– På det här sättet kunde vi sätta ut läkemedlet medan de fortsatte att äta jordnötter. Det fanns bara ett problem, alla tyckte att jordnötter var äckligt!

Inget konstigt med biverkningar

Totalt var 23 ungdomar med i studien. Hur lång tid som det har tagit att sätta ut läkemedlet helt har varierat kraftigt och på slutet inträffade en del biverkningar.
– De allra flesta fick lindriga reaktioner, medan en del fick mer allvarliga, säger hon.
Att biverkningar inträffar tycker inte Caroline Nilsson är speciellt konstigt. Det är därför som hon tar de senaste rönen om biverkningar, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet med ro. I studien har forskarna granskat tolv randomiserade studier med totalt över tusen barn. Genomgången visade att de barn som lottats till oral immunterapi hade nära tre gånger så hög risk att drabbas av anafylaxi jämfört med de som bara fortsatte att försöka undvika jordnötter.
– Jag är inte ett dugg förvånad, för mig är det självklart att de som genomgår behandling med oral immunterapi oftare har anafylaxi än de som endast undviker jordnötter, säger hon.
Caroline Nilsson anser att studien är viktig, men svårbedömd då de ingående studierna är så olika.
– Men varje familj behöver förstås fundera över riskerna kring biverkningar som finns med behandlingen. Är det värt det, för att senare kunna uppnå högre toleranströskel och slippa gå runt och vara rädd?

Fler studier

Studien där patienter får omalizumab samtidigt med oral immunterapi är ovanlig. Problemet är att läkemedlet är dyrt. Nyligen medverkade Caroline Nilssons forskargrupp i en stor internationell studie publicerad i British Medical Journal, där barn mellan 4 och 17 år från hela världen fick äta jordnötsextrakt, men utan skyddande läkemedel.
– Man häller pulvret på maten och äter det, säger hon.
496 barn ingick i studien varav 75 procent fick aktiv behandling. I den här studien varierade barnens allvarlighetsgrad före behandlingen, men alla reagerade på maximalt 100 mg jordnötsprotein före starten.
– Man började med en låg dos och ökade upp den varannan vecka tills man kom till en dos på 300 mg jordnötsprotein. Det gick bra för de flesta. Av dem med aktiv behandling tolererade 67 procent att få i sig 1,043 g jordnötsprotein, medan bara 4 procent av dem som fått placebo tålde samma mängd vid slutprovokationen, säger hon.
Caroline Nilsson planerar nu en studie på de allra yngsta barnen.
– I en amerikansk studie på småbarn ser man inga svåra biverkningar och nu vill vi testa att göra en sådan studie i Sverige, säger hon.

Många frågor kvar

Forskningen kring oral immunterapi mot matallergi har kommit längst kring jordnötsallergi, som anses vara en av de allvarligaste allergityperna. Mjölk och ägg kan visserligen också vara svårt allergiframkallande, men eftersom det växer bort i mycket högre grad har de flesta studier kring oral immunterapi mot matallergi riktat sig mot jordnötsallergiker. Men studier kring mjölk och ägg visar också positiva resultat.
– Till skillnad från jordnötsallergi växer de flesta ifrån mjölk- och äggallergi, så de studier som görs på mjölk och ägg görs på äldre barn. Dessa studier har motsvarande resultat som jordnötter, 60–70 procent tål det sedan, säger hon. Det finns ett stort problem kring oral immunterapi som forskarna inte har fått bukt med.
– Vi vet inte hur länge man ska hålla på och äta livsmedlet. Kan man sluta och hålla upp ett tag och börja igen? Hur långt uppehåll går bra? Det här är frågor som hänger i luften, säger Caroline Nilsson.
De patienter som hon har behandlat i samband med sina studier har gett henne indikationer på att det är värt att fortsätta.
– Är man väldigt svårt allergisk och nu kan tåla att få i sig vissa saker av misstag, ja då säger mina patienter att man hellre äter det än håller upp, säger hon.

STATISTIK
Matallergi hos barn: cirka åtta procent
Matallergi hos vuxna: cirka fem procent
Jordnötsallergi hos barn: cirka två procent
Jordnötsallergi hos vuxna: cirka en procent

Namn: Caroline Nilsson
Familj: Ja, stor
Bor: Stockholm
Gör: Barnallergolog vid allergi- och lungmottagningen Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska institutet.

FAKTA
Projektnamn: Botande behandling av livshotande jordnötsallergi? Immunologiska markörer.
Huvudansvarig: Caroline Nilsson

Anslaget från Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond beviljades 2018 och sträcker sig två år framåt.