Svårt hitta orsaken till fördröjda reaktioner

Ibland får barn allergiska reaktioner av födoämnen, trots att de inte ger något utslag på blodprov eller pricktest. Då kan det handla om så kallad icke-IgE-medierad allergi – och vanligast är det att reagera på mjölkprotein.

Det kan till exempel börja med att barnet har mer ont i magen än normalt, att det har vattniga och ibland blodiga diarréer eller inte går upp i vikt. En stor stressfaktor hos nyblivna föräldrar, som undrar vad det är för fel på barnet. Eller så börjar problemen något senare, när barnet är lite äldre och till exempel har problem med förstoppning eller dålig tillväxt.
Om föräldrarna eller barnavårdscentralen misstänker att det handlar om någon slags födoämnesallergi ska barnen skickas till en barnläkarmottagning, där de antingen får göra ett pricktest eller ett blodprov. Men ibland ger den misstänkta allergin inte något utslag på testerna – och då kan det istället röra sig om en så kallad icke-IgE-medierad allergisk reaktion.

Sena reaktioner

– Vid de här tillstånden är besvären ofta fördröjda och kommer framför allt från mag- och tarmkanalen, till exempel i form av diarréer. På det sättet skiljer sig reaktionerna från de IgE-medierade – de som ger utslag på allergitesterna – där symtomen ofta kommer direkt. Men besvären kan även komma från andra organ, säger Thomas Casswall, som är docent och överläkare vid sektionen för pediatrisk gastroenterologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Det som händer vid en allergisk reaktion är att immunförsvaret reagerar på ett ämne som egentligen är ofarligt. Reaktionen orsakar en inflammation. Skillnaden är att vid en IgE-medierad allergi utsöndras så kallade IgE-antikroppar i blodet, medan det vid en icke-IgE-medierad allergi istället är vita blodkroppar och andra celler som bildar inflammationen. Exakt hur det går till vet forskarna inte än – bara att symtomen tar längre tid på sig.

Vanligt med mjölk

Mest känt för att orsaka icke-IgE-medi­erade allergiska reaktioner är ko­mjölk, menar Thomas Casswall.
– Det är väldigt vanligt att barn får den här typen av reaktioner av just mjölkprotein. Men även andra födo­ämnen kan orsaka re­aktioner, till exempel soja­protein, ägg och fisk. Det är inte helt lätt att veta vilken typ av allergi det handlar om, för om barnet är mycket litet kan det också vara så att immunförsvaret ännu inte mognat och att det är därför allergin inte syns på testerna, säger han.
Det finns också flera olika typer av icke-IgE-medierade reaktioner, menar Thomas Casswall, där symtomen skiljer sig lite åt. När ett barn som ammas har diarréer och blod i avföringen kan det till exempel handla om det som kallas allergisk proktokolit. Och om barnet är lite äldre, har lös avföring och svårt att gå upp i vikt kan det istället röra sig om så kallad allergisk enteropati. Det är även vanligt med det som kallas gastroesofageal reflux, ett tillstånd när barn kräks mycket och där komjölksfri kost kan minska besvären.
– Men det finns även vissa blandformer och sjukdomstillstånd som kan orsaka liknande besvär. Därför kan det krävas en hel del utredning för att veta exakt vad det är som ligger bakom en patients besvär.
Det vanligaste är att barn med icke-IgE-medierad allergi mot till exempel mjölk utvecklar tolerans så småningom, menar han.
– Men när det gäller barn med många allergier i familjen har man ibland sett att en del symtom finns kvar även när de blir äldre. Om ett barn går upp dåligt i vikt och har kvarstående symtom, ja då bör man söka hjälp från vården för att ta reda på vad det kan bero på.

Delas på facebook

För fyra år sedan, 2014, skrev Thomas Casswall en artikel i Läkartidningen om så kallade icke-IgE-medierade födoämnesallergier och vilka test som finns för att diagnostisera dessa. Artikeln har delats flitigt i Facebooks grupper för allergiker och föräldrar till allergiska barn, eftersom det inte har skrivits särskilt mycket för allmänheten om den här typen av fördröjda reaktioner tidigare.

Vad har då hänt sedan artikeln skrevs – vet vi mer om reaktionerna i dag och om hur vi kan gå till väga för att diagnostisera dem?
– Nej, inte direkt, menar Casswall.Man letar fortfarande efter vad i immunförsvaret det är som orsakar de här reaktionerna, men har inte hittat mer än indirekta orsaker. När det gäller möjligheten att diagnostisera reaktionerna är det fortfarande elimination-provokation (se nästa uppslag) som är den rekommenderade testmetoden för icke-IgE-medierade allergier i Sverige, säger han.

Flera metoder

Det finns dock även en annan metod som en del läkare menar kan vara ett hjälpmedel vid diagnostiseringen av födoämnesallergier. Det kallas Atopy Patch Test (APT, se nästa uppslag). Testet kallas ibland även lapp- eller patchtest, men ska inte blandas ihop med det lapptest som används för att diagnostisera kontaktallergier på huden.
Men åsikterna om testet går isär och det finns inte många allergologer i Sverige som kan utföra det. Thomas Casswall vill inte avfärda APT-test, men menar att tillförlitligheten är beroende av hur van den som gör testet är på att utföra det och på att tolka resultaten.
– Generellt är metoden lite för osäker för att man ska kunna gå ut och rekommendera den i stort. Det är lätt att övertolka resultaten, som då kan ge falskt positiva och ibland falskt negativa resultat, säger han.
Leif Strömberg är överläkare vid allergimottagningen på barn- och ungdomskliniken i Norrköping. Han är en av pionjärerna när det gäller APT-test och har utvecklat en egen metod för att utföra testen, som han sedan 20 år tillbaka använder i kombination med vanliga allergitester.
– Pricktest och blodprov fångar bara upp en del av alla allergireaktioner. Den metod som återstår är elimination-provokationsmetoden, men det kan vara en väldigt svår och tidskrävande process att försöka hitta ett mönster för reaktioner, särskilt när det handlar om fördröjda mag- och tarmreaktioner hos små barn. Då kan Atopy Patch-testen ge en indikation om vad man ska börja med att plocka bort, säger han.

Små barn

Hans egen studie på 141 barn från 2002 visade att det var fördröjda reaktioner mot vete och råg följt av mjölkprotein och ägg som oftast gav utslag på just testen – och att det framför allt var barn yngre än två år som fick positiva utslag.
Leif Strömberg skulle önska att sjukvården i Sverige började använda sig mer av APT-test.
– Det är en billig metod, även om den kräver erfarenhet av teknik och uttolkning. Och även om det inte finns ett enskilt test som med säkerhet kan bekräfta eller utesluta födoämnesallergi är alla tester viktiga pusselbitar som tillsammans kan säga något om själva diagnosen, säger han.

Text Zandra Zernell Foto Dreamstime

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna