Stort intresse för sojaallergi

Alla proteinhaltiga livsmedel kan fungera som allergen. När användningen av ett tidigare sällsynt livsmedel i ett land ökar så ökar också antalet personer som är allergiska mot detta livsmedel. Så har skett med sojan.

Sojabönan är en viktig näringskälla som används i många olika livsmedel tex köttbullar, hamburgare, korv, leverpastej, soppor, såser, bröd, kex, choklad och bakverk. Men även i tofu, temphe, miso, crabsticks, sojamjöl och sojaprotein. Soja finns i bland annat glass, såser, desserter, köttprodukter samt vegetariska rätter som exempelvis vego-burgare och kan även förekomma i ströbröd. Sojabönor används också för tillverkning av glass och dryck.

Släkt med ärtor och lakrits

Sojabönan tillhör familjen baljväxter och är släkt med ärtor, bönor, linser, jordnötter, lakrits och bockhornsklöver som är en krydda som bland annat finns i curry. Proteinerna är liknande inom familjen baljväxter och man kan därför vara allergisk mot flera av dem samtidigt. Risken att reagera mot någon av dessa ökar om man redan har en allergi mot flera inom familjen baljväxter.
Symtomen för sojaallergi är samma som vid övriga starka födoämnesallergen. Bland symtomen kan nämnas nässelutslag, klåda och rodnad i eksem, illamående, kräkningar och magsmärtor och diarré. Mindre vanligt är svår allergisk reaktion med andningsproblem, som är livshotande och kräver omedelbar läkarvård. Reaktionerna kan också variera beroende på hur man mår för övrigt. Om man är trött eller sjuk kan symtomen bli värre och man mår sämre än vid andra tillfällen.

Diagnos och erfarenhet – sojaallergi

Misstänker man sojaallergi skall man kontakta närmaste vårdcentral eller läkare för att få hjälp med att ställa en diagnos. Forskningen visar att det inte alltid är så lätt att ställa diagnos på sojaallergi på små barn. – Ett positivt allergitest räcker ofta inte för att diagnostisera allergi mot mat, särskilt inte soja, jordnöt och vete. Barn med antikroppar mot de här ämnena riskerar att bli felaktigt diagnostiserade som allergiker och bli rekommenderade specialkost, trots att de egentligen är friska, konstaterar Eva Östblom, forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.
Har man sojaallergi så skall man utesluta det som innehåller sojaproteiner ur kosten. Här måste man försiktigt prova sig fram, försöka att inte utesluta sådant ur kosten som man inte reagerar på. Det är viktigt att man få i sig rik och varierande kost som möjligt. När man testar någon ny ingrediens som kan vara allergen så måste man göra detta under så säkra förhållanden som möjligt. De baljväxter som färre brukar reagera på är sockerärter, haricots verts, vaxbönor, kikärter, torkade bönor, linser, lakrits och bockhornsklöver.

Sojalecitin och sojaolja

Sojalecitin, E 322 (emulgeringsmedel) kan innehålla små mängder av sojaprotein. Lecitin finns i produkter som choklad och margarin. Kallpressad eller rå sojaolja kan också innehålla små mängder sojaprotein. Halten i dessa livsmedel är mycket liten i de färdiga produkterna, men kan vara en risk för personer som är mycket känsliga för soja. Det kan finnas sojaproteinrester kvar i sojasåser och hydrolyserat vegetabiliskt protein (HVP) från soja.
Vid hantering av specialkost är det viktigt att man inte använder samma redskap och tvättar händerna noga mellan hantering av olika allergener. Handhygien samt separata köksredskap är ett absolut måste i hantering av specialkost.

Läs mer

Livsmedelsverket om sojabönor

Celiakiförbundet om Sojalecitin

Pressrelease om att diagnostisera barn

Senaste artiklarna