Stärkt samband mellan laktobaciller och allergi

Nu stärks sambandet ytterligare mellan en störd bakterieflora i tarmen hos spädbarn och utveckling av immunologiska sjukdomar som allergi. En ny studie visar att en tidig kolonisation av laktobaciller i tarmen minskar risken för allergi vid fem års ålder – trots allergisk ärftlighet.

Bakom studien står en forskargrupp vid avdelningen för immunologi vid Stockholms universitet. Forskningen leds av docent Eva Sverremark-Ekström.
– Målet för vår forskning är att hitta sätt att kunna förebygga allergirelaterade sjukdomar. Varje studie ger oss en ny pusselbit, säger Eva Sverremark-Ekström.
Man vet idag att den första tiden i livet är avgörande för hur kroppens immunförsvar mognar. Det är många olika faktorer spelar in, bland annat hur och när vi exponeras för infektioner och olika mikroorganismer, som till exempel bakterier.
I den här utvecklingen av immunförsvaret spelar vår egen bakterieflora i tarmen en viktig roll. Tarmbakterierna ger immunförsvaret olika sorters signaler. Det kan beskrivas som ett slags samtal mellan bakterierna och cellerna i tarmslemhinnan.

Tidigt i livet

Exakt hur detta komplicerade samspel fungerar vet forskarna inte, men man tror att det leder till att immunsystemet lär sig reagera på rätt saker vid rätt tillfällen. Detta regleringssystem är viktigt eftersom en betydande del av immunsystemet är knutet till just tarmslemhinnan. Man tror att systemet utvecklas under den allra första tiden i livet.
Vid immunologiska sjukdomar som till exempel allergi fungerar inte regleringen som den ska. Det är därför som kroppen överreagerar på ämnen som för de flesta människor är helt ofarliga,
– Vår hypotes är att det är en störd tarmflora hos spädbarnet som gör att immunsystemet reagerar på fel sätt, säger Eva Sverremark-Ekström.
Det ofödda barnet är helt bakteriefritt, men direkt vid födseln börjar en tillväxt av en rad olika bakterier i barnets tarmar. När barnet är cirka två år har en någorlunda stabil tarmflora etablerats. Då finns det i ett friskt barns tarm minst 1?000 olika bakteriearter.

Samband med allergi

I den nu aktuella studien har forskarna undersökt på vilket sätt ett spädbarns tarmflora påverkar utvecklingen av allergi under barnaåren, det vill säga om barn med en störd tarmflora oftare utvecklar allergi än barn med en normal tarmflora. Man har också studerat om barn till allergiska föräldrar har en sämre förmåga att kolonisera sin tarm efter födseln.
I studien ingår 58 barn, varav 60 procent har allergiska föräldrar. Samtliga barn var friska vid födseln, födda vaginalt och helammade under de första tre månaderna. Förekomsten av ett tiotal vanliga tarmbakterier kartlades via avföringsprov, som togs vid olika tillfällen under barnens första år.
Vid uppföljningen vid fem års ålder var 19 barn fortfarande friska, medan 20 barn hade utvecklat någon form av allergisk sjukdom. Ytterligare 15 barn hade vissa allergiska symtom, men inte tillräckliga för att ge en diagnos. Fyra barn avfördes från studien eftersom de flyttat.

Inga nya råd

Eva Sverremark-Ekström vill särskilt lyfta fram tre resultat från studien:
Spädbarn med allergiskt påbrå hade färre laktobaciller i tarmen under den första levnadsmånaden, jämfört med spädbarn vars föräldrar var icke-allergiker.
Barn som utvecklade allergi hade färre laktobaciller och bifidobakterier i tarmen som spädbarn, än de barn som förblev friska.
Barn, som trots allergisk ärftlighet, kunde kolonisera sin tarm med laktobaciller tidigt i livet, utvecklade inte någon allergi.
– Våra resultat visar att ärftlighet för allergi har en effekt på tarmfloran hos spädbarn, men också att en tidig kolonisation av laktobaciller i tarmen minskar risken för allergi vid fem års ålder – trots allergisk ärftlighet, sammanfattar Eva Sverremark-Ekström.
Ska man då ge spädbarn ett tillskott av laktobaciller i form av probiotika om båda föräldrarna är allergiska – för att minska risken att barnet ska utveckla allergi?
– Nej, det tycker jag inte. Det behövs mer forskning eftersom det fortfarande är oklart om probiotika faktiskt minskar risken för allergi. Vi vet inte heller hur tarmfloran påverkas av att en och samma sorts bakterier tillförs dagligen under lång tid, säger Eva Sverremark-Ekström.

Text Barbo Falk

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php