Så får du rätt behandling för ditt barns förkylningsastma

Bara en förälder till ett barn med förkylningsastma vet vad den där första droppen i näsan eller den första hostningen innebär – många nätter utan sömn och kanske även besök på vårdcentral eller akut.
Bland riktigt små barn är förkylningsastma, eller infektionsutlöst astma som det också kallas, vanligt. Cirka 20 till 30 procent av alla 1–2-åringar beräknas vid något tillfälle ha haft pipande och väsande andning i samband med en förkylning. Och när besvären återkommer regelbundet handlar det om förkylningsastma.
– Det finns olika grader av känslighet när det gäller infektionsastma, en del barn har mycket täta besvär under hela vintersäsongen medan andra får besvär mer sällan. Men om det finns astma och allergi i familjen ökar risken för tätare och mer uttalade besvär, säger Anders Lindfors, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och specialist i barn- och ungdomsallergologi.

Vilken sorts hjälp och behandling kan man då förvänta sig?
– Ett barn med återkommande besvär ska få träffa en läkare som kan skriva en behandlingsplan till barnet om vilka mediciner som ska användas och hur ofta barnet ska ta dem. Det kan vara en barnläkare eller primärvårdsläkare med stor erfarenhet av att sköta barn med astma.
Effekterna av medicinerna och behandlingen måste sedan följas upp och utvärderas, menar han. Därför är det viktigt med en regelbunden läkarkontakt. Om inte behandlingen med luftrörsvidgande hjälper ska barnet få prova förebyggande läkemedel som inhalationssteroider (kortison) och/eller läkemedlet montelukast. Och hjälper det inte att justera medicineringen och besvären fortfarande är svåra ska barnet få remiss till en barnläkare som har särskilt stor erfarenhet av astma.
De flesta barn får en andningsbehållare, även kallad spacer, utskriven som hjälp för att inhalera sina mediciner. På en del håll i landet får barn med stora besvär också en nebulisator, en inhalationsapparat där medicinerna omvandlas från vätska till ånga.
– Det har gjorts vissa studier kring detta som visat att mycket höga doser av luftrörsvidgande i en vanlig spacer ger samma effekt som i en nebulisator. När ett barn inte blir bättre av sina mediciner kan det därför vara en dosjustering som behövs, ibland upp till 8–10 puffar när det är som värst, säger Anders Lindfors.

Hur kommer det sig att många föräldrar upplever att en nebulisator är mer effektiv?
– Det finns en kategori barn som har glädje av det. Vissa barn vägrar till exempel att ha en mask runt munnen och då kan föräldrar använda en nebulisator till att låta luftrörsvidgande medicin flöda väldigt nära barnets mun, även på natten. Det finns också barn med mycket slem i luftrören där det kan vara bra att få medicinen i form av en vätska. Men då måste man också se till att få komma till en specialist inriktad på astmabarn, säger han.