Risk för allergi startar under graviditeten
Mycket händer med immunförsvaret under graviditeten.
– Redan från den första graviditetsveckan ändras immunförsvaret och börjar försvara fostret, säger Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi vid Linköpings universitet. Dels mot infektioner, men immunförsvaret måste också lära sig att tolerera fostret som delvis består av celler från den blivande pappan och som därmed uppfattas som ett intrång av mammans immunsystem.
Hans team har visat att en viss celltyp i immunförsvaret ser ut att spela en viktig roll för om graviditeten ska lyckas. Det är T-cellerna, en typ av vita blodkroppar, som har en skyddande uppgift. Under graviditeten förändras de och reglerar immunsystemet på ett nytt sätt.
– Vissa gener stängs av medan andra aktiveras. Vi tror att det mönster av gener som är ””på”” eller ””av”” kan visa om immunsystemet är rätt reglerat och att avvikelser i det mönstret kan ge en tidig signal om risk för komplikationer under graviditeten, säger Jan Ernerudh.
Forskningen har gått framåt enormt på bara några år och med avancerade metoder går det att kartlägga 450 000 ””av”” och ””på””-knappar hos kroppens 25 000 gener.
Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, studerar om immunförsvarets omställning under graviditeten också påverkar toleransen mot främmande ofarliga ämnen och om det finns faktorer som kan påverka risken för att barnet utvecklar allergi.
Hennes resultat visar att T-cellerna spelar en viktig roll även här.
– Redan i navelsträngsblod ser vi tecken på att barnet kan ha förhöjd risk att få allergi, även om precisionen är för dålig ännu för att det ska kunna användas som test, säger Maria Jenmalm.
Hon undersöker olika faktorer som under graviditeten och barnets första levnadsår kan påverka T-cellerna i rätt riktning för att förhindra allergiutveckling. Bland annat verkar tarmfloran ha stor betydelse.
– Det skulle betyda mycket om vi kan lära oss reglera T-cellernas uttryck, eftersom vart tredje barn idag drabbas av allergi.
Ännu kan inte mödravården förutse risk på genetisk väg, men i framtiden kan det bli fullt möjligt, tror Marie Blomberg, överläkare vid kvinnokliniken i Linköping.
Vi går åt det hållet. Vården blir allt bättre på att identifiera riskfaktorer på ett individuellt plan, och också att ta fram individanpassade behandlingar.
Hans team har visat att en viss celltyp i immunförsvaret ser ut att spela en viktig roll för om graviditeten ska lyckas. Det är T-cellerna, en typ av vita blodkroppar, som har en skyddande uppgift. Under graviditeten förändras de och reglerar immunsystemet på ett nytt sätt.
– Vissa gener stängs av medan andra aktiveras. Vi tror att det mönster av gener som är ””på”” eller ””av”” kan visa om immunsystemet är rätt reglerat och att avvikelser i det mönstret kan ge en tidig signal om risk för komplikationer under graviditeten, säger Jan Ernerudh.
Forskningen har gått framåt enormt på bara några år och med avancerade metoder går det att kartlägga 450 000 ””av”” och ””på””-knappar hos kroppens 25 000 gener.
Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, studerar om immunförsvarets omställning under graviditeten också påverkar toleransen mot främmande ofarliga ämnen och om det finns faktorer som kan påverka risken för att barnet utvecklar allergi.
Hennes resultat visar att T-cellerna spelar en viktig roll även här.
– Redan i navelsträngsblod ser vi tecken på att barnet kan ha förhöjd risk att få allergi, även om precisionen är för dålig ännu för att det ska kunna användas som test, säger Maria Jenmalm.
Hon undersöker olika faktorer som under graviditeten och barnets första levnadsår kan påverka T-cellerna i rätt riktning för att förhindra allergiutveckling. Bland annat verkar tarmfloran ha stor betydelse.
– Det skulle betyda mycket om vi kan lära oss reglera T-cellernas uttryck, eftersom vart tredje barn idag drabbas av allergi.
Ännu kan inte mödravården förutse risk på genetisk väg, men i framtiden kan det bli fullt möjligt, tror Marie Blomberg, överläkare vid kvinnokliniken i Linköping.
Vi går åt det hållet. Vården blir allt bättre på att identifiera riskfaktorer på ett individuellt plan, och också att ta fram individanpassade behandlingar.