Ont i magen av bullar och pasta?

Glutenfritt säljer som aldrig förr och många menar att de mår bättre utan gluten. I enstaka fall skulle det kunna handla om det som kallas glutenöverkänslighet. Men i många fall kan det röra sig om känslighet mot andra delar av vetet – eller en missad celiakidiagnos.

För tio år sedan var mataffärernas glutenfria hylla något som endast intresserade människor med den kroniska sjukdomen celiaki. Här fanns paket med glutenfri mjölmix, pasta och ströbröd. I dag har antalet glutenfria produkter flerdubblats och många naturligt glutenfria alternativ tagit plats i affärernas hyllor, som bovete och quinoa.
Anledningen? Glutenfritt har helt enkelt blivit vardagsmat för många. Till viss del beror det på att antalet personer som fått celiaki ökat stort de senaste årtiondena. Men många har också börjat äta glutenfritt av andra hälsoskäl och förlagen har de senaste åren gett ut en drös böcker om glutenfria dieter.
– Ja, det här med glutenfritt har verkligen blivit en modediet, säger Anneli Ivarsson, överläkare och professor vid Umeå universitets enhet för epidemiologi och folkhälsovetenskap.

Försvårar diagnos

Hon har forskat om celiaki sedan 1980-talet och är kritisk till den stora glutenfria trenden, eftersom den gör att många människor utesluter gluten ur maten helt i onödan. Dessutom ökar risken för att personer med celiaki missas, menar hon.
– När jag började arbeta som barnläkare på 1980-talet fick vi ofta in småbarn som var väldigt sjuka i celiaki och sjukdomen upptäcktes därför oftast ganska tidigt i livet. I dag har vi haft ett skifte uppåt i åldrarna och symtomen är oftast mycket mer diffusa. Det kan handla om ett trött och hängigt skolbarn, kvinnor med blodbrist eller om tonåringar som inte hänger med i skolan.
Att symtomen är vagare i dag innebär att celiaki är mer svårupptäckt. Bland de 140 000 svenskar som beräknas ha sjukdomen har merparten ännu inte fått diagnos, enligt Anneli Ivarsson. En del av dem som upplever att de får besvär av gluten skulle i själva verket kunna ha en oupptäckt celiaki, menar hon.
– Celiaki kan i dag testas via ett enkelt blodprov. Men det är viktigt att fortfarande ha gluten i kosten när man testas, annars blir inte provet tillförlitligt. Ett problem med celiaki är också att symtomgraden inte alltid är kopplad till graden av tarmskada, så även om du inte upplever så stora besvär kan du ändå ha sjukdomen.

Veteallergi

Samtidigt finns det en hel del människor som inte har celiaki, men som ändå får besvär av att äta mat som pasta, bröd och bullar. Vad beror det på?
En förklaring är allergi mot veteprotein, en allergi som ofta förväxlas med celiaki. En person med veteallergi måste undvika vetemjöl, precis som en person med celiaki. Men det är inte glutenproteinet som personen reagerar på, utan andra proteiner i vetet. Vid veteallergi bildas antikroppar i blodet och det innebär att det ganska enkelt går att ta reda på om man är allergisk genom ett blodprov.
Betydligt svårare är det att ta reda på om magproblemen i stället beror på den omstridda och tills nyligen ganska okända åkomman non celiac gluten sensitivity (NCGS), eller Glutenöverkänslighet utan celiaki som den brukar kallas på svenska.
Glutenöverkänslighet innebär att en person reagerar på gluten, utan att för den skull ha celiaki och därmed inte heller de förändringar på tarmslemhinnan som hänger ihop med celiaki. Det är inte en autoimmun sjukdom, som celiaki – och inte heller en allergi, som veteallergi.

Diffusa symtom

Forskningen om glutenöverkänslighet är fortfarande ganska ny och mycket kring tillståndet är därför ännu okänt. Symtomen tycks i stort sett vara desamma som vid celiaki, bland annat illamående, diarré och gasbesvär.
En del menar dock att vissa mer diffusa symtom, som till exempel koncentrations- och inlärningssvårigheter, är vanligare hos personer med glutenöverkänslighet. En annan skillnad är att människor med celiaki kan få blodbrist och urkalkning av skelettet, medan människor med glutenöverkänslighet verkar ha ett helt normalt näringsupptag.
Glutenöverkänslighet har många beröringspunkter med det som kallas IBS, irritable bowel syndrome. IBS är ett slags samlingsdiagnos för magbesvär som inte orsakas av celiaki eller någon annan påvisbar sjukdom. Enligt Anneli Ivarsson är det troligt att många av dem som upplever att de mår bättre av glutenfritt, utan att de för den skull har celiaki, istället lider av just IBS.
– Tidigare studier visade att personer med IBS mår bättre av att äta glutenfritt, men flera nya studier tyder på att det inte är själva glutenproteinet som de flesta IBS-patienter mår dåligt av – utan av stärkelsen. Då är inte glutenfritt den bästa lösningen, eftersom stärkelse även finns i många andra födoämnen, säger hon.
I studierna har testpersoner fått äta omväxlande stärkelse eller glutenprotein, utan att själva veta vilket. Det visade sig då vara ytterst få som reagerade på just gluten. Detta tyder på att det bara är ett fåtal som verkligen har det som kallas glutenöverkänslighet, menar Anneli Ivarsson.

Tuffa kolhydrater

En del med IBS-liknande magbesvär skulle i stället kunna må bättre av att minska på så kallade Fodmap i maten. Fodmap (fermentable oligo-saccharides, di-saccharides, mono-saccharides and polyols) är kolhydrater som våra tarmar har svårt att bryta ner och som därför bidrar till gasbildning, mer hos vissa än andra. Dessa kolhydrater finns i allt från frukter som äpple och päron till mjölkprodukter och grönsaker som bland annat lök, vitlök och bönor. Samt i vete, råg och korn.
– Den som har IBS kan alltså prova att dra ner på denna typ av mat. Men det handlar absolut inte om att helt strikt avhålla sig från alla kolhydrater, så som en person med celiaki måste avhålla sig från gluten. Eftersom Fodmap påverkar bakteriefloran i tarmen är det bra att inte ta bort allt, utan att försöka hålla en god balans, säger Anneli Ivarsson.
Det finns även nyare studier som tyder på att traditionella kostråd för personer med IBS-besvär, som att dra ner på till exempel fett, fibrer och gasbildande grönsaker, är lika effektivt som en så kallad Fodmap-diet. De personer som tycks reagera på mat med gluten i lever alltså än så länge i lite av en gråzon, där det ännu inte säkert går att veta vad som handlar om glutenöverkänslighet och vad som handlar om känslighet mot kolhydrater i vete och vissa andra spannmål. Många anser därför att tillståndet glutenöverkänslighet i stället ska kallas non celiac wheat sensitivity, eller veteöverkänslighet.

Mängden kan ha betydelse

Jenny Van Odijk är legitimerad dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhusets astma- och allergimottagning. Hon tar emot många patienter med födoämnesöverkänslighet och oklara magbesvär, där en del reagerar på mat med just vete i.
– Dessa patienter har någon sorts veteöverkänslighet, men om det är stärkelsen eller glutenproteinet de reagerar på vet vi inte alltid. Ibland kan även vissa personer med gräsallergi må bättre av att minska på vetet, eftersom det kan korsreagera med gräs, säger hon.
En del av utredningen kan bestå av att strikt ta bort all vete ur kosten, för att sedan införa det igen. Mår patienterna bättre utan vete får de sedan själva bestämma om de vill fortsätta att äta mat som är fri från vete.
Jenny Van Odijk menar att överkänsligheten i många fall handlar om ett mängdproblem, åtminstone för IBS-patienter eller personer med gräsallergi som även reagerar på vete.
– Det vi märkt är att en del av dessa inte klarar att äta till exempel en stor portion pasta eller kaffebröd, men att de tål att äta sås som är redd med mjöl. I de fallen kan det handla om att försöka äta en mer balanserad kost där vetemjöl och andra kolhydrater inte utgör merparten av det man stoppar i sig.
Både Jenny Van Odijk och Anneli Ivarsson tror att man i framtiden kommer att veta mer om mekanismerna bakom gluten- och veterelaterade magbesvär.
– Det pågår en hel del forskning på området, så förhoppningsvis kommer vi att få mer kunskap om vilka orsaker som ligger bakom olika symtom, säger Anneli Ivarsson.

3 anledningar att reagera på vete eller gluten

Celiaki: En kronisk, autoimmun sjukdom, där symtomen är allt från magont, diarré och förstoppning till näringsbrist, trötthet och depressioner. Behandling: strikt utesluta all mat som innehåller något av sädesslagen vete, råg eller korn för resten av livet.
Veteproteinallergi: Allergi mot andra proteiner i vetet än gluten, där immunförsvaret precis som vid till exempel pollenallergi bildar IgE-antikroppar. Symtomen är allt från mag- och tarmbesvär till nässelutslag, astma och i enstaka fall anafylaktisk chock. Behandling: strikt utesluta produkter med vete i.
Glutenöverkänslighet: Ett ovanligt tillstånd där en person reagerar på gluten utan att ha celiaki. Kunskapen kring detta är ännu begränsad.

Källa: Professor Anneli Ivarsson, docent Ulf Bengtsson

Text Zandra Zernell Foto Colourbox

Senaste artiklarna