Ökad chans att förebygga allergi

Hur små barn i åldrarna tre till fem år reagerar på en handfull allergen kan med över 90 procents säkerhet säga om de kommer att utveckla luftvägsallergi senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.

I Sverige får 25 procent av alla barn astmabesvär innan fyra års ålder. Av dessa växer 75 procent ur sin astma medan resterande 25 procent får kvarstående besvär, även upp i vuxenlivet. I samband med 16-årsuppföljningen av deltagarna i den stora svenska allergistudien BAMSE, där drygt 4000 barn följts under hela sin uppväxt, ville forskarna därför ta reda på om det går att förutse vilka barn som kommer att ha en kvarstående astma.
– Det är jätteviktigt att identifiera de här barnen, för det är ändå ganska många vi pratar om: 25 procent av 25 procent och det handlar om en nära 95-procentig sannolikhet, säger Magnus Wickman, professor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet som har lett studien.

Jordnöt, pollen och katt

786 barn valdes slumpmässigt ut, från vilka det fanns serum från en och samma individ vid fyra, åtta och 16 års ålder. Dessutom ingick 286 barn från en motsvarande brittisk studie för att täcka upp eventuella geografiska skillnader. Genom att samarbeta med forskare vid Medizinische Universität i Wien, som fått EU-anslag för att använda en särskilt effektiv analysmetod, så kallad microarray, testade man över 100 allergen från ett fyrtiotal olika allergikällor.

I och med att det var så få allergen kan det lätt implementeras i vården

– Vi kunde identifiera 18 nyckelkomponenter men det var bara fyra stycken som oberoende av varandra ökade risken för att senare utveckla luftvägsallergi. Vi kunde alltså se vilka allergenkomponenter som var farliga och vilka man inte behövde bry sig om.
Det var komponenter, så kallade allergenmolekyler, hos jordnöt, pollen från björk och gräs samt katt som ökade risken hos barnen i Sverige, och det krävdes att man reagerade mot tre av de fyra allergenen. Hos de brittiska barnen var det komponenter från kvalster, gräspollen och katt som ökade risken. Att det visade sig vara så få allergen tyckte forskarna var särskilt spännande, dels eftersom ingen har kunnat visa det tidigare men också för hur det kan användas kliniskt.
– I och med att det var så pass få allergen kan det lätt implementeras i sjukvården, det är inte heller särskilt kostsamt, säger Magnus Wickman.

Testa tidigt

Så hur ska upptäckten användas? Enligt Magnus Wickman handlar det framför allt om att fånga upp de barn som tidigt får förkylningsutlöst astma eller andra allergisymtom. Dessa barn bör testas för att se om de är sensibiliserade (har IgE-antikroppar) mot de fyra allergenen, och det tidigt i förloppet.
– Tyvärr är det vanligt att man i dag säger att det inte är någon idé att testa tidigt. Jag påstår tvärtom: det är jätteviktigt att testa tidigt eftersom det säger mycket om framtida risk.
För det man riskerar med att inte sätta in behandling tidigt, berättar Magnus Wickman, är att astman blir kronisk och att lungfunktionen försämras. Det har visserligen varit omtvistat ifall prognosen på sikt påverkas av att behandla astma hos små barn; en del studier visar att det inte spelar någon roll vad man gör. Men Magnus Wickman anser att det kan vara av vikt, särskilt om det finns en ärftlighet inblandad, om symtomen kommer tidigt i livet och barnet i kombination med det är sensibiliserad för de riskkomponenter som forskarna nu har identifierat.
– Om du är sensibiliserad och har astma vet vi att de här allergenen kan underhålla inflammationen i luftvägarna. Att om möjligt undvika exponering mot de komponenter barnet är allergisk mot samt att behandla optimalt är viktigt för att astman inte ska få ett mer kroniskt förlopp, med ökad risk för lungfunktionsnedsättning.

Risk att missa tåget

För det finns ett fönster, ett ”window of oppurtunity” som beskrivs i studien, där immunförsvaret fortfarande går att påverka. Vilken ålder det rör sig om är svårt att säga, kanske är det mellan två och sex år, men egentligen handlar det mer om att komma in tidigt i förloppet, förklarar Magnus Wickman. Missar sjukvården det tåget – de barnen – kan det få allvarliga konsekvenser.
– Det vi riskerar är att de inte växer ur sin förkylningsastma, det blir ett livslångt handikapp.
Den behandling som bör sättas in på dessa ”riskbarn”, periodvis eller regelbundet, är framför allt farmakologisk, det vill säga inhalationssteroider. Därtill finns också immunterapi, i folkmun allergivaccination, som skulle kunna bli aktuell, inte minst i takt med att immunterapi så smått börjar bli enklare att ge i form av bland annat tabletter. Sprutorna, som har dominerat allergivaccination-behandlingen hittills, är inte särskilt barnvänliga och måste dessutom ges på specialistklinik. Frågan som bör ställas är dock: när är det läge för vaccination?
– Det finns en diskussion om immunterapi som handlar om att vi kanske kommer in alldeles för sent, när allergin redan är etablerad och grundlagd. Riktlinjerna i dag, både i Sverige och internationellt, är att man ska ha provat alla tänkbara mediciner först och om de inte har effekt – påbörja immunterapi. Men kanske är det så att vi borde starta den behandlingen betydligt tidigare.

Vanlig missuppfattning

Utöver medicinsk behandling bör man, för att inte förvärras i sin allergisjukdom, också tänka på att inte utsättas i onödan för de allergen man reagerar mot. Är ditt barn sensibiliserad mot katt och har symtom, då är det läge att placera om katten. Är barnet kvalsterallergiskt och det finns kvalster hemma, då bör du göra något åt det också, anser Magnus Wickman.
– Pollen är svårare, det går inte att undvika på samma sätt. Då får man flytta till Grönland eller Svalbard.
Enligt Magnus Wickman finns en utbredd missuppfattning om huruvida det är bra eller inte att exponeras för olika allergen.
– Vi såg i en enkät för några år sedan att andelen familjer som skaffat pälsdjur trots att barnen eller barnet var pälsdjursallergiskt hade ökat. Det beror på att man i media missuppfattat och skrivit att det är nyttigt för immunförsvaret att ha hund eller katt. Det kan möjligen gälla innan du har blivit allergisk, men inte efter.
För framtiden hoppas Magnus Wickman på den forskning som just nu pågår hos vissa företag: en hyposens-cocktail, alltså en allergivaccination som innehåller en mer skräddarsydd blandning, beroende på region. I mellan-Sverige skulle en sådan cocktail bestå av allergen från katt, jordnöt, björk- och gräspollen. I sydligaste delen av landet skulle även kvalster blandas in.
– Sen är frågan hur den ska administreras: spray under tungan eller tablett som faller sönder i munnen. Det skulle ge helt andra möjligheter att starta behandlingen tidigt.

Text Louise Cederlöf Foto Jens Sølvberg

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php