Nya rekommendationer om specialkost

Branschorganisationen Kost & Näring presenterade nyligen nya nationella rekommendationer för specialkost i skola och förskola. Rekommendationerna har välkomnats på många håll, men också väckt en hel del kritik bland föräldrar till matallergiska barn.

Cirka sju procent av alla barn i Sverige har en läkardiagnostiserad IgE-medierad matallergi. Detta ställer en hel del krav på förskolor och skolor, men trots det finns inga övergripande nationella riktlinjer för skol- och förskolekök. Det är något som efterfrågats både av föräldrar till matallergiska barn och av skolkök själva, som uppgett att efterfrågan på specialkost ökat lavinartat de senaste åren.
I februari presenterade därför Kost & Näring, en branschförening för bland annat kostchefer och måltidsansvariga, egna nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola. Flera myndigheter och intresseorganisationer har varit remissinstanser, däribland Astma- och Allergiförbundet och Unga Allergiker.

Vill se läkarintyg

Genom att se till så att alla skolor gör likvärdiga bedömningar och att de elever som har behov av specialkost eller anpassade måltider får det ska rekommendationerna hjälpa barn med matallergier att få en säker och näringsriktig skolmat, menar Kerstin Berg, som sitter i den fokusgrupp på Kost & Näring som tagit fram rekommendationerna.
– Men vi har också velat säkerställa att det finns ordentliga underlag när barn begär specialkost, så att vi bara serverar detta när det är nödvändigt. Som det är nu finns det så många olika önskemål att det tenderar att bli ren önskekost. Och när det är för många konstiga saker att ta hänsyn till i köken ökar risken att det bli fel.
Därför rekommenderas skolor och förskolor att vid de flesta fall av matallergi begära in läkarintyg. De intygen ska förnyas regelbundet för att säkerställa att inte allergierna vuxit bort. Rekommendationerna går också igenom olika slags matallergier och intoleranser och hur förskolor och skolor ska agera vid till exempel luftburen allergi, kontaktallergi och korsreaktioner.

Kritiska röster

Men rekommendationerna har väckt en hel del irritation bland föräldrar till barn med matallergier. En av kritikerna är Sara Clarstedt, som på sin blogg Matsara.se skriver om livet som förälder till multiallergiska barn.
– Det finns en hel del bra information som säkert kan hjälpa till att motverka den stora kunskapsbrist som finns i skolan när det gäller allergier. Samtidigt är jag mycket kritisk till den ifrågasättande och nedlåtande ton mot allergiföräldrar som genomsyrar texten. I flera fall vinklar man också informationen för att den ska passa de egna behoven.
Ett exempel är formuleringarna om luftburna allergier, menar hon. Det står till exempel att det inte är motiverat att sluta servera fisk och ägg, utan att barn med luftburna allergier i stället kan placeras vid egna bord.
– De uppehåller sig så mycket vid att berätta hur extremt ovanligt det är med luftburna allergier samtidigt som de helt utelämnar det verkliga problemet, nämligen att allergener hamnar på stolar, bord och andra ytor, säger hon.

Bättre att utbilda

En annan sak hon är orolig för är att man i rekommendationerna pläderar för att servera ”flervalsbufféer”, eftersom mycket ansvar hamnar på barnet eller de pedagoger som följer med. Dessutom befarar hon att kravet på läkarintyg riskerar att bli en stor belastning för den redan överbelastade sjukvården.

Kan du förstå att skolköken vill få kontroll över alla önskemål om specialkost som finns i dag?
– Ja, absolut. Men jag tror att det är bättre att utbilda personalen så att deras kunskap om matallergier ökar och de blir bättre på att laga mat som passar många. Nu beskrivs barn som äter specialkost som att de har ”diviga krav” i tidningsartiklar, trots att det nog är ganska få föräldrar som tvingar sina barn att undvika saker i onödan.
Kerstin Berg på Kost & Näring håller inte med om att branschföreningen skulle ha en nedlåtande ton mot föräldrar till allergiska barn.
– Det våra medlemmar ser som ett problem är att många ganska slentrianmässigt säger att de är allergiska mot det ena eller det andra utan att det finns någon medicinsk grund för det. Det kan handla om allt från saker man inte tycker om till önskemål om svenskt kött eller rena dietönskemål om till exempel lchf-kost.

Kan komma att ändras

När det gäller kritiken om att rekommendationerna utelämnar risker med kontamination menar Kerstin Berg att tanken aldrig varit att ta upp hanteringen och regelverket kring livsmedelshygien. Här hänvisar hon i stället till riktlinjer som tagits fram av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Är ni öppna för att förtydliga och ändra i rekommendationerna om det visar sig att skolor tolkar dessa på fel sätt och att barn som behöver specialkost kommer i kläm?
– Absolut, det här är ett arbete som bara har påbörjats. Vi samlar in de synpunkter vi får och kommer kontinuerligt att träffa våra samarbetsaktörer för att diskutera om det finns saker som behöver förtydligas eller tas upp i nästa reviderade utgåva.

Hur ser Astma- och Allergiförbundet på de nya rekommendationerna?
– Vi ska minnas att utgångsläget i Sverige är att skolelever med allergi återkommande får felaktig kost i skolan, något som bland annat Socialstyrelsen konstaterat, säger förbundets ordförande Maritha Sedvallson. Nu har vi rekommendationer som tydliggör alla skolors skyldighet att servera säker och näringsriktig mat till elever med allergi och ansvarsfördelningen är framlyft. Det är också bra att det i första hand är elever med medicinska skäl som ska erbjudas specialkost.
Samtidigt förstår hon den oro föräldrar känner. Själv är hon bland annat kritisk till branschorganisationens formuleringar kring luftburen jordnötsallergi, där det står att det inte finns några registrerade dödsfall efter luftburen exponering för jordnötter.
– Vi har fått in vissa ändringar i formuleringarna kring luftburen allergi, men jag tycker att vi måste sluta räkna dödsfall när det gäller allergi och skolmat. Det är verkligen inte där fokus ska ligga, utan vid att även dessa elever får så pass näringsrik och säker kost att de mår bra och kan prestera i skolan.

En del medlemmar har uttryckt besvikelse över att förbundet stödjer de här rekommendationerna, trots brister. Vad vill du säga till dem?
– Att vi har varit remissinstans betyder inte att vi tycker att allt är bra. Vi har fått igenom flera viktiga synpunkter, som att specialkosten ska likna den mat övriga elever serveras och att skolorna ska erbjuda specialkost även i väntan på utredning. Men vi kommer att bevaka vilka konsekvenser rekommendationerna får för barn med allergi och agera utifrån det.
Kost & Närings rekommendationer om specialkost i skola och förskola hittar du på deras hemsida.

Text Zandra Zernell Foto Scandinav/Johnér Bild