Metallimplantat – känt men ovanligt allergiproblem

Finns det anledning för personer med kontaktallergi att vara oroliga för allergi eller överkänslighet vid behov av ortopediska metallimplantat? Allergia frågade Magnus Bruze, senior professor och överläkare vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen på Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

De vanligaste ortopediska metallimplantaten är implantat för höfter och knän samt implantat för att fixera benbrott. 2018 gjordes det i Sverige cirka 18 000 totala höftledsoperationer och drygt 15 000 knäprotesoperationer. Implantat är också vanligt i tandvården.

Kobolt, krom och nickel vanligast

Det finns många olika typer av legeringar med olika sammansättning och egenskaper som kan ha betydelse för allergirisken. En legering är ett material med metalliska egenskaper och som består av två eller flera grundämnen varav minst ett är en metall. Järn, krom, nickel, kobolt och titan är de metaller som oftast används i ortopediska implantat. Nya material introduceras kontinuerligt och olika material kombineras. Det som kan orsaka en reaktion är om metalljoner och partiklar frisätts vid korrosion och slitage.
– Allergi mot titan är mycket ovanligt och allergi mot järn har jag nog aldrig sett beskrivet, säger Magnus Bruze, senior professor och överläkare vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen på Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
Däremot är kontaktallergi mot nickel, kobolt och krom vanligt. Hos lapptestade eksempatienter i Sverige förekommer allergi mot kobolt hos cirka fem procent, mot krom hos cirka fyra procent och mot nickel hos hela 18 procent. Det är också dessa tre metaller i metallimplantat som oftast har förknippats med problem som kan kopplas till kontaktallergi.
– Det är dock mycket ovanligt, men konstgjorda leder innehåller alltid en metalldel som är legerad och ofta handlar det om nickel eller krom. Så visst finns det en risk, men den är försvinnande liten, förklarar Magnus Bruze och tillägger att till exempel titan testas regelbundet utan att man har hittat någon säker kontaktallergi. I de få fall man sett någon form av reaktion har det snarare handlat om en ”irritation”.

Smärta, lossning, eksem och utslag

Komplikationer som kan tala för ett samband mellan frisättning av metall från implantat och kontaktallergi är smärta kring området, kroniskt eksem som uppstått inom veckor efter operationen och som ej läker trots behandling, utslag över implantatet samt lossning eller dålig funktion.
Även om risken är liten så är den känd och 2016 tog Svenska kontaktdermatitgruppen, SKDG, där Magnus Bruze ingår, fram ett uttalande i frågan med huvudbudskapen:
* Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer, men är sannolikt ovanliga.
* Vissa patienter bör utredas mot kontaktallergi mot metaller. Rutinmässig lapptestning rekommenderas inte.
* Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog med erfarenhet av kontaktallergi och ortoped.

Informera alltid om allergi

I samband med att SKDG gjorde sitt uttalande 2016 så efterlyste de mer forskning inom området. Men enligt Magnus Bruze har det av förklarliga skäl inte hänt så mycket.
– Eftersom fallen är så få är det svårt att få underlag och att kunna dra långsiktiga slutsatser. Internationellt är experterna inte heller helt eniga.
– I Sverige, och många andra länder, menar vi till exempel att det inte finns någon anledning att allergitesta före en operation om vi inte har en patient som har en misstänkt väldigt kraftig allergi. Vi har i dag inte tillräcklig kunskap om betydelsen av metallallergi för att kunna förutspå vilka patienter som kommer att få problem av implantat. I USA, där man har som tradition att pröva klagomål mot sjukvården i domstol, testar man däremot ofta patienterna, berättar Magnus Bruze.
Magnus Bruze betonar att det inte kan uppstå en allergi om inte metalljoner eller partiklar frisätts. Och även om de frisätts så är det ytterst få som reagerar för mängderna är så små, här handlar det om hur känslig man är.
– Jag vill dock uppmana alla allergiker att alltid i konsultation med sin läkare berätta att man har kontaktallergi, framför allt om man har en kraftig allergi, men oavsett är det alltid bra för behandlande läkare att känna till.

Undvik guld

En brasklapp vill han dock lägga in. Och den handlar om guld.
– Jag hade aldrig godkänt att man satte in något i min kropp som innehåller guld. Om guld löses upp och joniseras så blir det oerhört reaktivt. Tidigare använde man guld i till exempel stentar till hjärtats kranskärl och i lod till ögonlock för att patienter med ansiktsförlamning skulle kunna stänga ögonen ordentligt. Detta gav upphov till flera fall av allergi. Det har också visats att läkemedel som innehåller guld är de som ger mest hud- och slemhinneproblem, förklarar han.
– Ortopediska metallimplantat ska inte ge allergirisk, men tyvärr har vi inte samma höga krav och kontroller på medicintekniska produkter som på läkemedel. Det är till exempel okänt hur hållbara olika typer av ytbeläggningar är. Med den erfarenhet och forskning som finns i dag kring ortopediska metallimplantat så är min bedömning att risken i alla fall är oerhört liten att drabbas av kontaktallergi. Men är du orolig så ska du självklart alltid prata med din läkare.

Kanadensiskt forskningsprojekt

Forskare vid Victoriauniversitetet i Kanada söker kontakt med personer som drabbats av överkänslighet mot metaller från implantat av olika slag. De vill undersöka hur det är att drabbas av allergi eller annan överkänslighet mot ett implantat i höften, knäet, käkbenet eller på annat ställe i kroppen. Projektet ”The Lived Experinces of Metal Hypersensitivity” har som mål att få ett patientperspektiv för att kunna berätta om riskerna för metallallergi för patienter som ska genomgå en operation. Detta för att patienten ska kunna göra ett bättre informerat val.
Två intervjuer planeras via telefon eller video och tiden beräknas till cirka 90 minuter. Man behöver kunna berätta om sina besvär på engelska eller franska.
Forskarteamet kan nås via e-post: [email protected] för en kort sammanfattning av upplevelserna som metallallergiker i kombination med ett implantat av metall var som helst i kroppen. De vill ha berättelsen innan utgången av år 2021.
Läs mer här.

Text Susanne Romberg Foto Frida Pettersson

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php