Många blir sjuka av sin medicin

Alla har vi nog fått frågan: Är du allergisk mot något läkemedel? Frågan ställs rutinmässigt inom sjukvården för att ta reda på om vi har en konstaterad allergi eller överkänslighet. Och i regel har vi bra koll på vad vi tål och inte. Men det går ändå inte att fullständigt gardera sig för eventuella nya reaktioner. Överkänslighet mot läkemedel kan nämligen komma plötsligt, även om man tidigare har tålt medicinen ifråga.

Reaktioner och symtom

Begreppet läkemedelsöverkänslighet används när någon reagerar på läkemedel i doser som normalt inte brukar ge besvär. Därefter används indelningarna allergisk överkänslighet, som är immunologisk, och icke-allergisk överkänslighet. En allergisk IgE-förmedlad reaktion kommer snabbt, ofta inom ett par minuter upp till en halvtimme. En icke-allergisk reaktion kan däremot vara fördröjd och komma betydligt senare.
Symtomen i form av svullnad i ansikte, blodtrycksfall, andnöd och hudutslag är dock desamma för båda varianter och kan i värsta fall leda till anafylaktisk chock. Lars Gottberg är överläkare på allergimottagningen vid Södersjukhuset i Stockholm. Han berättar att det i Sverige inträffar cirka 50 dödsfall per år på grund av överkänslighet mot läkemedel, men att siffran är osäker då det finns lite data på området.
–– Man måste också skilja överkänslighet mot läkemedel från andra typer av reaktioner, som till exempel överdosering eller olämpliga läkemedelskombinationer.
För att ta reda på exakt vad det som orsakat reaktionen bör en utredning göras på en allergimottagning. Sjukdomshistoria, kroppsundersökning, pricktest och blodprov är som vid all allergiutredning bra redskap i sökandet efter orsak.

Värktabletter och penicillin vanligast

Penicillin är det läkemedel som orsakar flest reaktioner eftersom det används så mycket. Annan antibiotika, som till exempel erytromyciner, ger däremot procentuellt fler reaktioner.
–– Det verkar dessutom som allvarliga reaktioner mot penicillin har blivit mer ovanliga de senaste decennierna, säger Lars Gottberg.
En annan stor grupp som orsakar en hel del reaktioner är antiinflammatoriska värktabletter. De kallas även för NSAID vilket står för ”non steroidal anti-inflammatory drugs”. Verksamma substanser är exempelvis ibuprofen och diklofenak som finns i Ipren och Voltaren, samt acetylsalicylsyra (ASA) som finns i Treo, Magnecyl, Aspirin med flera. Däremot tycks paracetamol, som ingår i Alvedon och Panodil gå bra i de flesta fall, eftersom det nästan inte har någon antiinflammatorisk effekt.
All NSAID-överkänslighet är icke-allergisk och de vanligaste symtomen är nässelutslag och svullnad. Särskild problematiskt tycks dessa preparat vara för astmatiker som i högre utsträckning än andra drabbas av överkänslighetsreaktioner när värktabletter av den här typen tas samtidigt som medicin mot astma.
–– Sannolikt har högst en till två procent av befolkningen någon form av NSAID-överkänslighet. Hos astmatiker är siffran kanske två till tre procent, säger Lars Gottberg.

Även ACE-hämmare (blodtrycksmedel), lokalbedövningsmedel, muskelrelaxantia som används vid narkos och röntgenkonstrastvätska är relativt vanligt att man reagerar mot.

Tillsatsämnen sällan problemet

I huvudsak är det själva läkemedlet som orsakar reaktionen, och inte något av de tillsatsämnen som används vid tillverkningen. Det händer visserligen att några få får besvär av till exempel gelatin och konserveringsmedel, men det är sällsynt. Och när det gäller laktos, som också är ett vanligt tillsatsämne är risken i det närmaste obefintlig.
–– Det lilla laktos som finns i tabletter bör inte ge några besvär alls. Möjligen magknip och lös avföring om man har tagit extremt många tabletter, säger Lars Gottberg.

Byta medicin bästa lösning

Om det har konstaterats att man är överkänslig mot ett visst läkemedel är bästa lösningen att hitta en ersättningsmedicin. De flesta fall går att lösa på det sättet. Finns inte något bra alternativ kan man under övervakning successivt vänja kroppen genom att långsamt öka mängden läkemedel tills man når en dos som tåls. Därefter måste läkemedlet tas dagligen annars kommer överkänsligheten tillbaka.
–– Det är ett slags ”härdning” och är krävande både för patient och läkare. Risk finns för kraftiga reaktioner, därför tillämpas det sällan, säger Lars Gottberg.
I extrema fall, som hos kroniskt sjuka där det är livsavgörande att man får sin medicin, kan eventuellt Xolair komma att bli aktuellt. Det är en antikropp som sprutas in under huden och blockerar det allergiska systemet och som gör att man bättre tål läkemedlet.