Läkare ombeds skriva ut mindre mjukgörande

För tre år sedan slopades egenavgifterna för barn och ungdomars läkemedel. Sedan dess har antalet uttag av receptbelagda läkemedel för barn ökat med 22 procent, justerat för befolkningstillväxten. Det visar Socialstyrelsens uppföljning av reformen.
Två läkemedel som många barn med astma- och allergisjukdom använder dagligen, mjukgörande salvor och allergimedel, tillhör de sju läkemedel där uttagen ökat som mest. Uttagen av mjukgörande salvor ökade med 131 procent och av allergimedel med 43 procent. Dessutom ökade uttagen av kortisonsalvor med 37 procent och av astma- och KOL-medel med 7 procent. Även uthämtningen av medel mot förstoppning har ökat kraftigt. Allra mest ökade dock uttagen av melatonin, ett läkemedel som bland annat skrivs ut till barn med adhd-diagnos.

Haft god effekt

Ett syfte med de slopade egenavgifterna var att inga föräldrar av kostnadsskäl skulle avstå från att hämta ut läkemedel till sina barn. Här gör Socialstyrelsen i sin slutrapport också bedömningen att reformen haft en god effekt, eftersom ökningen av uthämtade läkemedel varit som störst i familjer med socioekonomisk utsatthet.
När det gäller just mjukgörande salvor och krämer har de så kallade läkemedelskommittéerna i några av landets regioner reagerat på de ökade uttagen. Några regioner har gått ut med information till sina läkare och bett dem att skruva åt förskrivningarna av salvor så att de ”ska stå i proportion till uppskattat behov hos det enskilda barnet”, står det i rapporten. En region har gått ut med att det enbart är vid sjukdom, inte om barnet har problem med torr hud, som läkare ska skriva ut mjukgörande. En annan region menar att ökningen antyder att det hämtats ut mer salva än vad som rekommenderas.
– Min tolkning är att det dykt upp en röd flagga hos regionerna eftersom uttagen och kostnaderna för vissa läkemedel, till exempel mjukgörande medel, dragit iväg och att man velat påminna de förskrivande läkarna om de riktlinjer som finns kring utskrivningen, säger Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen.

Svårt att veta

Huruvida det faktiskt finns ett överutnyttjande av förmånsklassade läkemedel för barn kan dock inte Socialstyrelsen svara på. Mjukgörande krämer till exempel, är en nödvändig behandling för många barn med atopiskt eksem som ofta behöver daglig insmörjning, menar Staffan Söderberg.
– Man kan också vända på det och säga att det kan vara så att föräldrar innan reformen höll igen lite på krämerna eftersom dessa kostade pengar att hämta ut, men att barnen nu smörjs med de mängder som behövs. Det är helt enkelt svårt att veta, säger Staffan Söderberg.
En del av de ökande uttagen kan också förklaras av att fler barn än tidigare fått mjukgörande salva, enligt rapporten.
För att höra vad läkarna själva anser om reformen har Socialstyrelsen gjort en enkät med 1 600 läkare. Drygt 40 procent av läkarna svarar där ja på frågan om det innan reformen förekom att de träffade familjer där föräldrarna uppgav att de inte hade råd att hämta ut läkemedel till sina barn. 32 procent av läkarna anser att kostnadsfriheten inneburit en ökad efterfrågan på receptbelagda läkemedel, medan 58 procent anser att efterfrågan inte har påverkats.
Läkare uttrycker också olika uppfattningar om huruvida föräldrar nu ställer krav på att få mer läkemedel än vad barnet är i behov av eller om läkemedelsbehandlingarna efter reformen i stället följs i större utsträckning.