Identifiera riskfaktorer på visningen

Att köpa hus kräver eftertanke, inte minst för den med astma eller allergi. Även om byggnadsfel ska framgå i en husbesiktning så leder fel i konstruktionen inte nödvändigtvis till problem med inomhusmiljön. Å andra sidan kan hälsan påverkas av annat än felaktiga konstruktioner. Därför följer vi med docent Johnny C. Lorentzen, forskare och miljöhygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, på en husöversyn för att få tips och råd inför ett husköp.
– Även som lekman kan man identifiera vissa risker under en visning. För allergiker, som vet vad som utlöser reaktionerna, är det generellt lättare att veta vad som bör undvikas än för någon med astma eller andra luftvägsbesvär utan tydlig allergisk grund.

Undersöka närområdet

Vi möter Johnny Lorentzen utanför huset. Här kan de första riskfaktorerna finnas. Den som inte tål hästar bör inte bo granne med en hästgård. Ett närområde eller en tomt full med björkar kan ställa till besvär för pollenallergiker. För astmatiker kan en hårt trafikerad väg, en närliggande fabrik med luftföroreningar eller lukter från reningsverk skapa svårigheter.
– Runt det här huset finns många björkar som kommer att släppa pollen i vår. Redan innan en visning kan man undersöka närområdet på nätet.

Observant i hallen

När vi kommer in i huset ska vi vara extra observanta, tipsar Johnny Lorentzen. Den första stunden i hallen är näsan som känsligast och chansen är som störst att upptäcka lukter. Luktsinnet vänjer sig snabbt och sedan är det svårt att märka avvikande odörer. Om det doftar nybakade kanelbullar eller doftljus under en visning bör man vara vaksam.
– Även om syftet med dofterna kan vara att skapa en hemtrevlig känsla så maskeras samtidigt eventuella lukter från byggnaden.

Riskkonstruktioner för fukt

Huset vi besöker är byggt i slutet av 50-talet. En trappa leder oss ner i källaren. Krypgrunder, liksom äldre hus byggda direkt på bottenplatta utan underliggande isolering, är riskkonstruktioner, poängterar Johnny Lorentzen.
– De får lätt problem med fukt.
Som skydd mot röta kan därför syllar, bjälkar och annat konstruktionsträ vara impregnerat med träskyddsmedel. I äldre hus, byggda under 50–70-talet, kan medlet innehålla klorfenol. Även om det skyddar träet så bildas ämnet kloranisol, en mögelliknande odör, om virket blir fuktutsatt. Sprids lukten till vistelsemiljön är den svår att bli av med.
– När man pratar om ”fukt och mögel” har även den lukten ingått i begreppet, även om det alltså inte är mögel. Lukten är inte hälsofarlig men otrevlig. Den kan väcka oro och det i sig kanske kan skapa svårigheter för någon med luftvägsproblem.

Använd näsan

För att veta vilket träskyddsmedlet som använts behöver virket undersökas eller provtas. Men även om resultatet påvisar klorfenol behöver det inte vara ett problem.
– Huset kanske är byggt så att impregnerat trä inte blir fuktigt. Man behöver alltså inte rata huset, men som astmatiker bör man vara extra uppmärksam.
Ett sätt att upptäcka odörer under en visning är genom att lukta vid golvvinklarna.
– Om det kommer luftströmmar från husgrunden så är koncentrationen av luktämnen högre där än i själva rummet. därför kanske doften inte märks när man står upprätt. Att känna en doft vid vinklarna är ett varningstecken.
– Jag ser att källarytterväggarna är oisolerade. Det kan ge fukt på väggar och fönster.

Risk för mögel

Vi tittar vidare i källaren. Fukt kan leda till mögel och därför ska man vara observant på synlig fukt eller kontinuerlig fukttillförsel.
– Även om vi egentligen inte vet vad i samband med mögel som påverkar hälsan ska man vara försiktig.
Ett välfungerande hus kan få rötskador om uppvärmningssystemet ändras, till exempel om pellets byts mot bergvärme. När pannrummet inte längre används och spillvärmen försvinner riskerar fukt att tränga in underifrån
– Men så länge huset används som det är tänkt så fungerar det bra. Därför är det viktigt att fråga mäklaren om uppvärmningssystem ändrats någon gång.
Det är sedan länge ovanligt med synligt mögel i hus. Däremot har det börjat bli vanligt i trångbodda lägenheter i miljonprogrammen.
– Om det bor fler personer i en bostad än den är planerad för så klarar inte ventilationen det ökade fukttillskottet. Därför har vi fått tillbaka synligt mögel igen.

Fungerande ventilation

Huset vi besöker ventileras med självdrag. Bra ventilation är viktigt, inte minst för astmatiker. Står luften stilla kan den med känsliga luftvägar få problem.
– Det finns många olika typer av ventilation, men oavsett vilken som används så måste den fungera. Gamla hus kan också ha bra ventilation, men man har ofta inte kontroll över hur luften flödar.
Utomhusluften ska gärna komma in i sovrum och vardagsrum för att sedan flöda ut igen i badrum och kök. Vi går vidare till badrummet för att testa luftflödet. Om luften inte flödar kan fukttillskottet bli för högt och det ökar risken för mögel.
– Man kan man själv testa luftflödet genom att hålla ett toalettpapper mot utsuget. Om flödet är bra bör pappret sugas fast av luftströmmarna.
Vi går till köket för att testa luftflödet där. Köksfläkten och tillhörande frånluftsventil ska ta hand om föroreningar från såväl byggnaden som från aktiviteter i huset, till exempel matlagning.
– Även om det doftar gott när man lagar mat så vill man bli av med lukt och andra luftföroreningar.
Ventilationen påverkas också av husets storlek, hur det används och hur många som bor i det.
– Är huset stort och få personer bor där så kan luften vara bra även med ett mindre ventilationsflöde.

Luften i sovrummet

Mellan sovrumsdörren och vardagsrummet finns en liten glipa. Men det är inte ett felbygge, poängterar Johnny utan ett sätt att bygga så att rumsluften ska flöda vidare.
– Luft bör komma in från friskluftsventiler i sovrummet och sedan fördelas i resten av huset.
I södra Sverige, där luftfuktigheten är hög utomhus, är det vanligt med husdammskvalster i sovrummet. Är uteluften torrare, såsom i norra Sverige, är det däremot ovanligt.
– Husdammskvalster, som många är allergiska mot, är ett tydligt exempel på hur fukt kan skapa problem för allergiker.

Inredning och målade ytor

Under 60- och 70-talet användes material och målarfärger som ibland kunde avge så höga halter av kemiska ämnen att boende fick akuta hälsoproblem. Men tack vare materialutveckling och högre krav på säkerhet har de problemen blivit mycket ovanliga.
– Men får man färg på huden kan man ändå tänkas reagera mot vissa ämnen som kan orsaka irritation eller allergi vid direktkontakt.

Tidigare ägares leverne

I huset vi besöker finns såväl katter som en hund. För den med astma eller allergier är det viktigt att veta om tidigare ägare haft pälsdjur. För att få bort alla pälsdjursallergener krävs omfattande städning. Men om huset tömts på inventarier och står tomt faller allergenerna till ytor och golv.
– Allergenerna kan inte gömma sig så genom att städa noga och dammsuga med HEPA-filter borde de försvinna. Man ska inte missa att städa mellan golvet och listerna.
Om någon rökt regelbundet i huset kan luktämnen fastna i material och orsaka luktproblem. Genom att sanera för nikotin är det möjligt att få bort lukten.
– Men det är ofta svårt. Därför är det viktigt att veta om någon har rökt i bostaden.

Lägg ned tid

Historiskt har det funnits en tydlig koppling mellan husskador, riskkonstruktioner, nya byggnadsmaterial och akuta hälsoproblem. Men i dag är den kopplingen inte lika stark. En vattenskadad bänkskiva eller en dålig ytterdörr innebär inte nödvändigtvis att hälsofarliga ämnen frisläpps. Men om man upplever astmasymtom i ett specifikt hus kan man utgå från att något där utlöser besvären.
– Därför är det viktigt att lägga tid på att undersöka en ny tilltänkt bostad.