Hundratals farliga kemikalier i kläder

Vid tillverkning av textil används mängder av kemikalier och en del av dem finns kvar i de kläder vi har på oss. I en nyligen gjord pilotstudie vid Stockholms universitet hittade forskarna flera hundra kemiska föreningar i plaggen som testades.

Förutom att textilindustrin orsakar stora kemikalieutsläpp i de länder där de tillverkas, och därmed bidrar till miljöbelastningen, kan föroreningarna också ha effekt på vår hälsa. Forskare vid Stockholms universitet har testat 24 olika klädesplagg för att se vilka kemikalier som fortfarande finns kvar i dem. Resultaten visar att klädesplaggen innehåller hundratals kemiska föreningar i varierande mängd, som i vissa fall ligger över de koncentrationer som är tillåtna enligt EU:s kemikalielagstiftning REACH.

Värst är bensotiazol som bland annat används som mjukgörare och återfanns i 92 procent av plaggen. Bensotiazol påverkar generna men kan även orsaka hudirritation. Det cancerframkallande ämnet kinolin hittades i 80 procent av plaggen och nitroaniliner i 67 procent. Det senare är både cancerframkallande och har hudallergena effekter.

När det gäller just allergiframkallande ämnen i textil finns än så länge ingen begränsning i REACH.

– Vi har tillsammans med den franska kemikaliemyndigheten skickat in ett förslag om att alla ämnen som klassificeras som allergiframkallande ska begränsas i textiler. Det ska nu diskuteras av EU-kommissionen, säger Anna-Karin Mörk, toxikolog och hälsoriskbedömare på Kemikalieinspektionen.
 
Vilka ämnen är det som är allergiframkallande i kläder?
– Dispersionsfärger, det vill säga färger som används till syntetmaterial, har hittills uppmärksammats mest. Men det är inte bara färgämnen som kan vara allergiframkallande, det finns en mängd andra kemiska ämnen som kan vara det, säger Anna-Karin Mörk och nämner bland annat biocider som används för att skydda textiler under transport/förvaring, formaldehyd som ofta används för att göra ett plagg ”strykfritt” och olika kemiska ämnen som kan finnas i tryck på kläder.

När det gäller färgämnen så har starka färger mer av ämnet i sig än svagare nyanser. Och för att färga kläder med syntetiska fibrer, som sportkläder, används just dispersionsfärger som är kända för att vara allergena. Till naturmaterial som bomull, lin och ull används inte samma typ av färgämne vilket kan vara att föredra om man vet att man är allergisk.

Så vad ska man tänka på som konsument?
– Om det står i plagget att det ska tvättas separat för att det kan släppa färg eller att det torrfäller, då kanske man ska undvika det om man är känslig. Ett annat allmänt råd är att tvätta alla kläder innan de används.

Fler råd från Kemikalieinspektionen

  • Låna, ärv, hyr eller köp kläder second hand. Det minskar miljöbelastningen och överskott av kemikalier har dessutom hunnit tvättats ur.
  • Undvik varor som är behandlade med antibakteriella ämnen. De är ofta märkta med ”behandlat mot dålig lukt”, ”anti-odor”, ”for lasting freshness” och liknande.
  • Köp kläder med miljömärkning. Exempelvis: Bra Miljöval, Svanen, EU Ecolabel, GOTS eller ÖKO-TEX.
  • Köp kläder som är avsedda för försäljning inom EU. Då omfattas de av EU:s kemikalielagstiftning.
  • Fråga tillverkaren vilka kemikalier som har använts.
  • Ladda ner Kemikalieappen. Ett verktyg som ska göra det enklare att få information om en vara innehåller ett särskilt farligt ämne.

Text Louise Cederlöf Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php