Här får du hjälp med ditt yrkesval
Att det är riskabelt för en pollenallergiker att bli florist är kanske inte så svårt att räkna ut, men visste du att eksem kan förvärras av att jobba som kiropraktor eller tandhygienist? Eller att din astma kan försämras om du blir VVS-montör eller textillärare?
Sidan vänder sig till unga som ska välja utbildning eller yrke, men även föräldrar, personal som arbetar som studie- och yrkesvägledare eller inom skolhälsovården kan ha nytta av den information som finns på sidan.
Vill öka kunskap
Målet med webbsidan, som finns både på svenska och engelska, är att öka kunskapen om risken för astma och eksem i arbetslivet och hur man kan förebygga problem.
Där finns svar på de vanligaste frågorna om allergi och val av arbete, och det går att läsa om och jämföra allergiriskerna i vissa yrken, som till exempel bagare, biomedicinsk analytiker, kiropraktor eller tandläkare. Det finns också informationsfilmer och faktablad om hur man ska tänka när man väljer yrke.
Hur bör allergiker tänka när de väljer yrke?
– Man ska naturligtvis informera om de här riskerna. Sedan är det individens val. Och även om flesta blir sjuka redan i början, kan det komma när som helst under yrkeslivet. Det är det lömska med sådana här problem är att man kan bli allergisk efter att ha jobbat i tjugo år, när man är mitt uppe i livet. Det kan vara jättetufft att bli sjuk då. Jag skulle säga att har man ordentlig astma, och är gräspollenallergisk men vill bli bagare ska man informeras om att du kan bli jättesjuk av allergin så att du inte kan fortsätta arbeta med det här, när som helst under ditt yrkesliv, säger Jonas Brisman, överläkare och docent vid arbets- och miljömedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Är en allergi man får på grund av sitt arbete en arbetsskada?
– Ja, det är en klassisk arbetssjukdom, men det är inte säkert att man uppfyller villkoren för att få ersättning.
Företagshälsovården
Om man misstänker att man utvecklat en arbetsrelaterad allergi ska man i första hand vända sig till företagshälsovården, om man har tillgång till en sådan. Finns inte det får man söka sig till primärvården.
– Så specifika sjukdomar som till exempel bagarastma kanske inte läkaren på vårdcentralen känner till, så det är bra om man kan få remiss till arbets- och miljömedicinenheterna på universitetssjukhusen, där det finns mycket erfarenhet, säger Jonas Brisman.