Gråbopollen orsakar ofta korsallergi
Gråbo är en av de vanligaste pollensorterna som framkallar allergi i Sverige. Det är också den växt som brukar avsluta pollensäsongen. Många som är allergiska mot gråbopollen reagerar även mot vissa livsmedel.
En fjärdedel korsreagerar.
25 procent av de som är allergiska mot gråbopollen reagerar även på någon form av mat. Det beror på att allergenet i gråbo till sin struktur liknar och har samma biologiska funktion som allergen som finns i olika livsmedel. Gråboallergiker kan bland annat reagera på grönsaker och kryddor som tillhör samma eller närbesläktade växtfamiljer. Till samma familj hör exempelvis växterna krysantemum, renfana, rölleka, malört och cikoria. De förekommer i vissa spritdrycker och som smakbrytare i en del kaffesorter. Symtomen vid korsreaktioner varierar, men oftast visar de sig med klåda i mun och svalg, i ögonen eller ansiktet. Man kan också få problem i mag-tarmkanalen. Allvarligare symtom förekommer, men är ovanliga.
Värmestabilt allergen
Till skillnad från andra korsallergier, är de ämnen som korsreagerar med gråbo ofta värmestabila. Det innebär att det inte hjälper att värma upp livsmedel som innehåller dem. Den som får korsreaktioner av gråbopollen tål alltså inte ämnet i vare sig rå eller tillagad form. Som exempel kan vi nämna selleri, som kan ge korsreaktioner hos såväl gråbo- som björkpollenallergiker. Det allergen som björkallergiker reagerar på är dock inte värmebeständigt, utan förstörs vid tillagning. Det innebär att björkpollenallergiker ofta tål selleri i tillagad form, till skillnad från gråboallergiker. Gråbopollenallergiker som får symtom av selleri måste i regel därför utesluta det i alla former. Sist i artikeln finns en lista över livsmedel som kan ge korsreaktioner vid gråbopollenallergi.
Ingen anmärkningsvärd blomning
Gråbo är en korgblommig ört, som är nära släkt med malört. Växten producerar mycket pollen. Dessa sprids dock inte så långt, eftersom gråbopollen är tyngre än exempelvis gräspollen. Pollenhalterna är alltså som högst i närheten av blommande gråbo. Blomkorgarna är relativt små och oansenliga. Blomningen börjar i juli och fortsätter in i september. Från början växte gråbo huvudsakligen vid havsstränder. Men numera är den vanlig på alla öppna marker som innehåller mycket kväve, till exempel kring gårdar, i vägkanter, på bangårdar, soptippar, åkerrenar eller annan mark som på något sätt påverkats av människor. Gråbo förekommer i hela landet, men är mindre vanlig i norra Norrland samt i fjälltrakterna.
– Sammantaget i år har det varit något mer gråbopollen än de två senaste åren, men inget anmärkningsvärt. I år har det sett ut som att plantorna varit storvuxna och kraftiga, precis som det har gjort för gräs. En stor planta har fler blomkorgar, och är den dessutom högvuxen borde spridningen av pollen bli större, säger Agneta Ekebom, intendent på Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Dessa livsmedel kan ge upphov till korsreaktioner vid allergi mot gråbopollen:
- Anis
- Basilika
- Bockhornsklöver
- Chilipeppar
- Cikoria
- Curry
- Dill
- Dragon
- Endiv
- Fänkål
- Honung (kan innehålla spår av pollen)
- Jordärtskocka
- Kamomill
- Koriander
- Kronärtskocka
- Krysantemum
- Kummin
- Körvel
- Malört
- Mango
- Melon
- Morot
- Muskot
- Oregano
- Palsternacka
- Paprika
- Pepparmynta
- Persilja
- Purjolök
- Renfana
- Rölleka
- Sallad av olika slag
- Selleri
- Senap
- Solrosfrö
- Svartrot
- Vitlök
Källa: Region Skåne
Läs alltid ingrediensförteckningen på livsmedelsförpackningen! Den som inte känner besvär av födoämnena i listan kan fortsätta att äta dem. Andra korgblommiga växter kan också korsreagera med gråbo, till exempel prästkrage, maskros och ringblomma.
Läs mer om pollenallergi på www.alltompollen.se