Getingstick – från lindriga reaktioner till anafylaxi

De flesta människor som blir stungna av en geting får en svullnad som svider, värker och kliar. Svullnaden är ofarlig och går oftast över inom ett dygn. Att bli stungen ofta kan öka risken för att utveckla allergi mot getingstick. Getingallergi kan visa sig genom illamående, svullnad och klåda på eller omkring stickstället. Ur ett medicinskt perspektiv är de reaktionerna lindriga.
– De är ofarliga och kan dämpas med antihistamin, säger Theo Gülen, allergolog på Karolinska Sjukhuset.
Beroende på graden av besvär kan man söka hjälp vid sin vårdcentral, i alla fall första gången man får en allergisk reaktion, tycker Theo Gülen.
– Man kan ta hjälp av sin husläkare om man till exempel får kraftiga nässelutslag. Är besvären ännu mildare behöver man inte söka läkare.

Allvarlig allergi

Men en liten grupp människor, 1–5 procent av den vuxna befolkningen, riskerar att få en allvarlig reaktion. I svåra fall kan ett enda stick leda till hjärt- eller andningsstillestånd eller medvetslöshet, det vill säga en anafylaktisk chock. Varje år dör ett par personer av getingstick.
– Vid allvarliga reaktioner, såsom blodtrycksfall och svimningar, ska man söka hjälp direkt. Under tiden bör man försöka vara lugn, ligga plant och hålla fötterna högt så att blodet kommer tillbaka till hjärtat. För de allra flesta människor slutar det ändå bra.
En allvarlig reaktion visar sig snabbt, oftast inom 10–20 minuter. Har inget hänt inom en halvtimme kan man oftast andas ut.
– Då är risken betydligt mindre för anafylaxi.

Riskfaktorer

Den som fått en allvarlig allergisk reaktion löper större risk att få det också vid nästa stick. I övrigt är det svårt att förutse vem som kommer att reagera kraftigt. Barn blir stungna oftare än vuxna, men får sällan allvarliga reaktioner. De flesta som får svåra reaktioner är över 50 år.
– Det beror på att kroppens förmåga att kompensera blir sämre med åren.
Hjärt- och kärlsjukdomar, KOL eller astma kan vara riskfaktorer. Om hjärtfunktionen är för svag är det svårare för kroppen att återhämta sig.
– Risken är också mycket högre för patienter med den sällsynta sjukdomen mastocytos.
Att ha en lindrig getingallergi ökar däremot inte risken för att få en anafylaxi vid nästa stick.
– Det är heller inte ärftligt.

Mediciner

Om läkaren rekommenderar det bör den som fått en allvarlig allergireaktion ha en adrenalinspruta med sig. För den med lindrig getingallergi räcker det att ta med receptfria antihistamin och hydrokortisonkräm.
– Jag tycker inte att man behöver ta med medicin för säkerhets skull om man inte påvisat en allergi.

Immunterapi

För den som haft en anafylaktisk reaktion, som svimmat, fått blodtrycksfall eller andningssvårigheter finns hjälp att få, immunterapi, även kallad allergivaccination. Under fem års tid vänjs kroppen vid geting-gift genom regelbundna injektioner. Dosen börjar på låg nivå och ökar successivt.
– När behandlingen är klar är risken för att få en anafylaktisk chock väldigt låg.
Även om getingstick kan vara farligt ska man leva normalt, tycker Theo Gülen.
– Vi ska inte vara paranoida. För de allra flesta går det ändå bra.

Vid lindriga symtom

• Badda med alsolsprit, stryk på alsolgel eller kylbalsam.
• Smörj med lokalbedövande salva. (Rådgör med läkare för barn under 18 månader.)
• Stryk på hydrokortisonkräm/salva. (Rådgör med läkare för barn under 2 år.)
• Ta antihistamintablett.

Då ska du söka vård

• Du har blivit stucken i munnen.
• Du är allergisk mot getingstick, bistick eller humlestick och har blivit stucken. Ta också den medicin du är ordinerad.
• Du har fått flera stick samtidigt, som orsakat kraftig svullnad och klåda.
• Svullnaden, rodnaden och smärtan på stickstället blir kraftig och ökar efter några dagar.

Källa: 1177