Fick rätt mot dagis

Ifrågasatt och skambelagd. Det blev resultatet när Patricia Delgado kämpade för sitt barns rätt till en trygg och säker förskolemiljö. Men slutligen gav Skolinspektionen henne rätt.

Efter upprepade allergiska reaktioner på grund av maten som serverades, en felaktig akutplan samt bristande tillsyn med astmaattacker som följd fick Patricia nog.
–– Jag blev så frustrerad av att ingen ville ta ansvar och rätta till felen. Istället anklagades jag för att vara jobbig och ifrågasätta personalens kompetens.
Men trägen vinner. Slutligen gav Skolinspektionen henne rätt och krävde en åtgärdsplan för förbättrade rutiner.
Patricia Delgado tar emot i köket hemma i Älvsjö. I barnstolen sitter minstingen i familjen och de tre andra barnen är på skola och dagis. Däribland David.
–– Han har börjat sexårs och jag gick till det första mötet med skolans personal laddad upp till tänderna. Jag är så van att inte bli lyssnad till. Det blev nästan en chock när jag förstod att här satt lärare, skolsköterska och kurator som var beredda att göra allt för att David ska vara trygg.
Något som naturligtvis borde vara en självklarhet. Men bakom lättnaden ligger år av bitter kamp där prestige fick gå före säkerhet. Där Davids födoämnesallergi nonchalerades och hans astma inte togs på allvar.

Brann ner

–– Vi valde samma Ur och skurdagis som vår äldsta dotter gick på. Mycket för att Davids läkare rekommenderade det och i början var det inga problem.
Fast då brann förskolan ner.
– Man kan säga att det var då helvetet började. Barnen evakuerades, tillfälliga lösningar avlöste varandra och det tog inte lång tid innan vår trygghet, kokerskan som lagade all mat, var borta ur bilden.
Det blev catering. De första tre månaderna fick David i princip bara tomatsoppa och frysta frukter. Det saknades medel att köpa in bröd och frukt som David kunde äta och ingen i personalen var utsedd att se till hans säkerhet. I nästa steg kopplades Sjöängsskolans bespisning in.
–– När jag påtalade Davids allvarliga födoämnesallergi och lämnade in den akutplan som jag fått från sjukhuset var de mycket stolta och sa att maten de lagade kunde alla barn äta.
Vilket visade sig vara en sanning med modifikation och för bra för att vara sant.
Nu följde en tid av incidenter. David fick fel mat och allergiska reaktioner. Måttet var rågat när han serverades makaroner som inte var glutenfria med svåra magproblem som följd.
–– Jag bad att David skulle få mat i särskilda kärl med innehållsföreteckning på locket.
Något som nästan visade sig omöjligt att genomföra. Trots att det bevisligen var så att all mat inte kunde ätas av alla barn serverades måltiderna som om det vore så.
– Förskolepersonalen ringde både till mig och till köket på Sjöängsskolan för att förhöra sig om David verkligen kunde äta det som serverades. Det var påfrestande och en ohållbar situation.

Förbjöd frågor

Det tyckte personalen på Sjöängsskolan också.
–– De förbjöd förskolepersonalen att ringa till bespisningen med sina frågor. Jag blev så matt. När jag försökte skydda min son kände sig bespisningens personal kränkt och sa att jag ifrågasatte deras kompetens.
När Patricia stod på sig och krävde tydliga regler för hur Davis mat skulle hanteras, helst i de efterfrågade slutna kärlen, sattes en lapp upp på förskolan där det stod att David inte var stadsdelens enda allergiska barn.
–– Det kändes som ett hån. Vi fick också höra att passar inte maten så får han ta med sig egen. Hela tiden fanns en underton av nonchalans, lite av att det ändå inte var deras fel att vår son är allergisk.
Men Patricia gav sig inte.
– Precis som andra barn har David rätt till måltider på förskolan som följer Livsmedelsverkets rekommendationer.
Eftersom det brast i kunskap och förståelse bestämde Patricia sig för att begära ett möte med förskolechefen samt med chefen för barnomsorgsenheten i stadsdelen. För att försöka lösa den infekterade situationen föreslog hon att Astma- och allergiförbundets ombudsman Lena Eriksson skulle vara med.
–– Jag tänkte att det kunde hjälpa med en utomstående part som med stor kunnighet kunde visa på vilka behov allvarligt allergiska barn har och hur man kan lösa det praktiskt.
Fast de båda cheferna avböjde närvaron av en tredje part.
Samtidigt fortsatte Davids osäkra tillvaro på förskolan, det fanns inga uttalade rutiner för hur ny personal och vikarier informerades om Davids särskilda behov. Vissa var helt ovetande.

Felaktig akutplan

Patricia fortsatte sin envetna kamp. Hon bad allergisjuksköterska, Ulla-Britt xx, komma och informera om konsekvenserna för David när han utsattes för ständiga allergiska reaktioner. Då uppdagades också att förskolan, på eget bevåg, upprättat en felaktig akutplan som frångick läkarnas förhållningsorder.
– Det blev ett uppvaknande för många i personalen, och jag vill understryka att de verkligen hela tiden har försökt göra sitt bästa utifrån de förutsättningar som fanns.
Till slut anmälde Patricia situationen till Skolinspektionen som agerade. I mars måste förskolan presentera en åtgärdsplan för att förbättra rutinerna.
–– Det känns bra, inte minst för att jag hoppas att andra barn ska få en bättre och tryggare tillvaro, men det har varit väldigt jobbigt. Särskilt när Stadsdelsförvaltningen försökte frisera sanningen. De stod inte upp för sina misstag och försökte att få mig att framstå som en lögnare. Men jag hade vittnen och jag hade dokumenterat de flesta incidenterna.

Text Annica Wennström