Eosinofil esofagit – okänd allergisjukdom som orsakar sväljproblem

Eosinofil esofagit, eller allergisk matstrupe som det ibland kallas, är ganska vanligt förekommande. Forskarna tror att närmare en procent av Sveriges befolkning har sjukdomen. För femton-tjugo år sedan var sjukdomen nästan helt okänd, men sedan dess har intresset och litteraturen fullkomligt exploderat. Trots det vet vi i dag relativt lite om orsakerna.
– Det är ett relativt nytt forskningsområde och vi vet egentligen inte hur ny denna sjukdom är. Ämnet är dock intressant och vart fjärde år fördubblas de vetenskapliga arbetena om det, säger Mogens Bove, överläkare på öron-, näs- och halskliniken vid Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan.

Mycket talar för allergi

Det vanligaste besväret vid eosinofil esofagit är alltså problem med att svälja. Ofta upplever patienterna att maten glider väldigt långsamt ner genom matstrupen. I värsta fall kan maten fastna helt, vilket leder till att patienten måste åka in till sjukhus och sövas ner för att maten ska kunna plockas bort. Andra besvär är exempelvis hicka eller kräkningar, då främst hos barn. Men för att en person ska kunna diagnosticeras med sjukdomen måste det också finnas ett förhöjt antal så kallade eosinofila celler i matstrupens slemhinnor. Det är vita blodkroppar som ofta kopplas till allergiska sjukdomar.
– Även om det är svårt att säga att det handlar om en allergisk sjukdom, så finns det mycket som talar för det. Med allergitest kan man konstatera någon typ av allergi i cirka åttio procent av fallen. Har man fått uppsöka sjukhus med totalt sväljningshinder på grund av att mat fastnat så är risken att man har sjukdomen mellan trettio och femtio procent, enligt Mogens.

Gastroskopi nödvändigt

Läkarna har inte sett att någon typ av allergi orsakar värre besvär än någon annan i sammanhanget. Det kan handla om allt från pollen- eller pälsdjursallergi till vanliga matallergier. Hur en pollenallergi kan leda till sväljsvårigheter är svårt att veta, men en teori är att det rör sig om någon form av korsallergi. För att kunna veta om patienten har en eosinofil esofagit måste man göra en så kallad gastroskopiundersökning och samtidigt ta vävnadsprover från matstrupen. Enligt Mogens är detta något som ofta glöms bort.
– I Sverige är vi väldigt fokuserade på refluxsjukdom. Där är dock sväljningsproblemen sällan så omfattande. Om en patient har problem med mat som stannar i halsen och samtidigt vet sig ha en allergi, ska man definitivt ta ett vävnadsprov i samband med gastroskopin för att se hur många eosinofila celler som finns i matstrupen.

Barn och vuxna behandlas olika

Om en undersökning visar att patienten har eosinofil esofagit finns det några olika behandlingsmetoder att ta till. En behandling som visat sig vara mycket effektiv på vuxna är att spreja kortison via munnen ner i halsen. Därefter får patienten inte äta något på trettio minuter. Detta upprepas sedan fyra gånger om dagen under en period. När det gäller barn går man dock till väga på ett annat sätt.
– På barn brukar man göra diverse tester för att se vad de är allergiska mot. Sedan utesluter man helt enkelt det ur kosten. Är man inte säker på vad som orsakar allergin får man utesluta alla proteiner ur maten, vilket dock ger en ganska tråkig diet. Denna behandling är relativt effektiv på barn, medan man hos vuxna inte ser samma effekt. Vad det beror på är svårt att säga. Kanske är sjukdomen mer behandlingsbar hos barn, där den ännu inte blivit kronisk. En annan förklaring kan vara att vuxna har svårare att följa en så sträng diet, funderar Mogens.

Viktigt med rätt diagnos

Oavsett behandlingsmetod så vet forskarna i dag inte om man kan bli helt frisk från sjukdomen. Hos vuxna brukar man prata om att den är kronisk remitterande, det vill säga att behandlingen kan hjälpa ett tag men att sjukdomen sedan kommer tillbaka. Hos barn är dock chansen större att de blir helt friska, eftersom sjukdomen inte hunnit få riktigt ”grepp”. Mogens menar dock att allt detta är mycket osäkert och att mer forskning behövs.
– Vi behöver få större kunskap om hur allt hänger ihop. Det här är en sjukdom som skapar mycket onödigt lidande och sämre livskvalitet för människor. Att inte kunna äta ordentligt är otryggt och leder ofta till problem i sociala sammanhang. Därför är det viktigt att man i ett tidigt skede får rätt diagnos. Så ett råd är att ställa frågan direkt till läkaren om det kan vara eosinofil esofagit man har. Kanske har läkaren inte tänkt på denna möjlighet. Om man får rätt diagnos kan man också få rätt behandling, vilket inte minst kan lösa upp många sociala knutar.