Digitalisering av vården – för patientens bästa?

Vad innebär den digitala utvecklingen för patienterna? Allergia tar en titt på för- och nackdelar med digitala vårdbesök, journaler och ett verktyg för egenmonitorering vid astma.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys gav 2020 ut rapporten Tre perspektiv på digitala vårdbesök. Där fick de svarande föreställa sig att de skulle söka vård för astma, övre luftvägsinfektion eller lindrig depression. Undersökningen visade att patienterna föredrog fysiska vårdbesök i primärvården framför videobesök.

Väntetid, vilken vårdpersonal som deltar i besöket, vilken relation patienten har till vårdpersonalen och vårdpersonalens tillgång till patientens samlade journal var viktiga kvalitetsaspekter som påverkade den upplevda värderingen av ett videobesök. Kort väntetid värderades högst. Att videobesöket sker med vårdpersonal som man känner sedan tidigare värderades lägre än övriga aspekter. Dock inte av äldre personer och personer med kronisk sjukdom som astma.

De tillfrågade läkarna vid fysiska primärvårdsmottagningar såg både möjligheter och risker med digitala vårdbesök. De ansåg bland annat att tillgängligheten kan öka för patienten. Om digitala vårdbesök är effektiva för att ställa diagnos berodde enligt läkarna på vilket sjukdomstillstånd det gällde.

Krav på till exempel BankID och teknik för digitala möten kan vara ett hinder för en del äldre som därför kan uppleva det svårare att nå vården.

Digitalt självtest

Asthmatuner är en app med tillhörande spirometer där patienten kan testa sin lungfunktion och få rekommendation om hur astman för tillfället ska behandlas. Att upptäcka försämringar i tid och kunna anpassa behandlingen är en viktig förutsättning för god astmakontroll. Men det betyder inte att alla patienter ser nyttan och tycker att det är värt besväret att själv kontinuerligt kontrollera sin lungfunktion.

Digitala journaler

Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för vårdgivare att dela journalinformation så att vårdpersonal kan ta del av information som finns hos andra vårdgivare, om patienten har gett sitt samtycke till det.

– Att vårdpersonal har tillgång till korrekt och sammanhållen information om en patient är av stor vikt för att ha möjlighet att ge bra vård. Det sparar administrativ tid som i stället kan läggas på kontakten med patienten, förklarar Caroline Hagberg, affärsområdeschef för verksamhetstjänster på Inera, som ansvarar för bland annat NPÖ och 1177.

– Patienten behöver inte heller ha hela sin sjukdomshistoria aktuell. Det skapar tid att fokusera på individens behov,

Kan patienten vara säker på att all viktig information visas?
– Alla vårdgivare är gemensamt överens om att det är viktigt att göra all sin information tillgänglig inom ramen för vad lagstiftningen medger. Det finns dock ett antal parametrar som medför att detta ännu inte har kunnat realiseras, till exempel gamla system som ska bytas ut. Det finns även vissa verksamheter som har ett legalt skyddsvärde och därför inte delas. Individen kan dessutom ha valt att spärra viss information som då inte blir tillgänglig.

NPÖ tillsammans med den teknik och infrastruktur som Inera, regionerna och kommunerna byggt upp ger möjligheter att dela information mellan flera parter och tjänster, men också möjlighet för individen att få åtkomst till sin egen sammanhållna information via 1177 Journalen, men även andra tjänster som till exempel Provsvar, Tidbok på webben, Meddelanden, och Läkemedel.

– Under de omständigheter vi har haft de senaste åren med pandemi, så har nyttan varit stor för alla individer att kunna söka och få svar på frågor och även ta del av provsvar från covidtester. Detta har avlastat vården enormt mycket, säger Caroline Hagberg.

Text Susanne Romberg Foto Colourbox