Det mesta gick fel med sjukhusmaten

Alexandra Eloff är allergisk mot en rad livsmedel och flera av dem innebär direkt livsfara om hon kommer i kontakt med dem. Ändå har hon vid båda sina förlossningar råkat ut för missöden i samband med måltiderna som serverats på sjukhusets BB.

Som svårt matallergisk sedan barnsben är Alexandra Eloff, 30, konstant utrustad med adrenalinpenna och van vid att informera sin omgivning. När hon väntade sitt första barn 2017 var därför allt förberett in i minsta detalj: barnmorskan på mödravårdscentralen och Alexandra hade haft återkommande samtal, liksom i det förlossningsbrev man brukar skicka till BB i förväg. Dessutom informerades personalen muntligen direkt när de kom in till sjukhuset och allergierna skrevs upp på en white board-tavla. Men ändå gick det mesta fel.
– Efter förlossningen var det kvällsmat. Jag fick in en bricka och personalen sa: Det här ska du tåla, det är fritt från gluten, soja, nötter och allt annat du inte tål – tror vi. Nej, sa jag, ni kan inte tro, ni måste veta! Jag dör om jag äter något jag inte tål, det är jättefarligt. Då gick de ut och kontrollerade. Och mycket riktigt, såsen innehöll soja.
Det slutade med att sjukhuset i Linköping meddelade att de inte kunde ordna den specialkost Alexandra så väl hade behövt efter sin första förlossning. Hon blev helt utan och fick be en släkting gå och köpa mat.
På frukosten nästa morgon upprepades proceduren. ”Det här kan du äta”, sa personalen och sträckte fram brickan.
– Men det kunde jag inte, det var mannagrynsgröt och det innehåller gluten. Då fick jag en liten yoghurt som det kanske är en deciliter i. Det var vad de kunde skrapa fram.

Packade ihop och åkte hem

Vid nästa barns födelse, 2020, blev vistelsen på BB kort. Barnet föddes sent på kvällen och på morgonen i frukostmatsalen fanns en bricka med Alexandras namn på, liksom vilka allergier hon hade. – Men när jag tittade på de andras brickor såg jag att det var exakt samma mat på alla. Samma bröd, samma flingor. Det fanns ingenting där som jag tålde. Då packade vi ihop och åkte hem. Man kan inte gå igenom en förlossning utan att få i sig något efteråt, jag var helt slut och behövde energipåfyllnad.
Alexandra har funderat en del på detta, på vad de hade gjort om hon ätit maten och fått en allergisk chock. Skulle de ha skickat ner henne till akuten då, med en liten bebis?
– Det är oroväckande att man inte kan vara trygg ens på ett sjukhus. Jag hade velat att personalen haft ordentlig kunskap och utbildning i vad som faktiskt kan hända, men så var det inte. Hade jag inte varit uppmärksam hade jag ätit det som serverades, men andra kanske litar på vad folk säger och då kan det gå väldigt fel. Jag tycker också att de borde kunna ha några fler alternativ i köket än en ynklig liten yoggi.

Tar med egen mat

Alexandra har varit tvungen att åka akut till sjukhus många gånger på grund av allergisk reaktion men bara varit inlagd – och fått mat – vid förlossningarna. Matallergin är något hon förhåller sig till dagligen och livet har anpassats därefter. Till exempel har hon och familjen slutat äta på restaurang.
– Jag har blivit sjuk så många gånger i samband med det så jag tycker inte det är värt det. Nu för tiden tar jag med egen mat om vi ska någonstans.
En sak är att ansvara för sin egen mat, svårare är att kontrollera vad andra människor äter i ens närhet. Därför var det ett måste för Alexandra att få eget rum på sjukhuset.
– Det fungerade, jag fick eget rum. Min jordnötsallergi är luftburen och om någon öppnar en påse jordnötter eller en Snickers bredvid mig sätter det sig direkt på andningen. Jag har flera gånger behövt ta adrenalinspruta och sedan åka till akuten vid sådana tillfällen. Godisautomater med Snickers finns lite överallt på sjukhusen, bland annat på akuten. Ska det verkligen finnas där?

Text Louise Cederlöf Foto Staffan Gustavsson

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna