Barnvaccinationer är inte en allergirisk
Varför har barn med antroposofisk livsstil färre allergier än barn med traditionell livsstil? En frågeställning har varit om det beror på att antroposofers barn vaccineras senare och i mindre utsträckning än andra barn. Att så inte är fallet, visar en studie från Karolinska Institutet.
I studien sågs då visserligen en koppling mellan låg grad av vaccinering och låg allergirisk hos de yngre barnen, även efter att forskarna kompenserat för kända riskfaktorer för allergier, men när de även tittade på samband med en antroposofisk livsstil försvann detta samband. Allergirisken hos de 54 barn som vid fem års ålder fortfarande var helt ovaccinerade skilde sig då inte längre åt vid jämförelse med barn som följt det nationella vaccinationsprogrammet, konstaterar de.
Det låter komplicerat att man först såg ett samband, men att det sedan försvann. Vad betyder det?
– När man gör en sån här studie matar man in mängder av information i ett statistikprogram. Där tittade vi på alla barn utifrån vilken ålder de hade när de fick första vaccinationen. Då kunde man först se att ju senare man fick vaccin, desto mindre ofta hade man allergiantikroppar vid fem års ålder. Men när man sedan tog hänsyn till mer och mer information, till exempel livsstil, och statistikprogrammet bearbetat alla insamlade data såg vi att det inte var vaccinationerna som var kopplade till ökad risk att bli sensibiliserad, så vår slutsats är att det måste vara något annat i den antroposofiska livsstilen som gör att de här barnen inte utvecklar allergier i lika hög utsträckning som andra. Vilka de faktorerna är vet vi inte än, men det är något vi fortsätter att undersöka närmare, säger Johan Alm, överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent vid Karolinska Institutet, som lett studien.
Trygga med resultatet
Forskarna tittade bland annat på om det gick att se något samband mellan hur många sprutor barnen fått, vilka tillsatser de innehöll, hur många sjukdomar barnen vaccinerats mot, och den omskrivna MPR-vaccinationen (Mässling, påssjuka, röda hund.)
– Vi har tittat på fyra väsensskilda aspekter och känner oss trygga i att vaccinationen inte är associerad till allergiutveckling.
Hur går ni vidare med resultaten?
– Det pågår en rad olika delstudier i vårt projekt eftersom vi följt barnen så noga både gällande livsföring och immunologisk utveckling. Vi tittar på immunsystemet, tarmfloran, moderkakan och lungfunktion och en rad olika saker för att försöka förstå hur immunsystemet utvecklas hos små barn, och vad som kan förklara skillnaderna – och vad livsstilen har för betydelse. Det är väldigt roligt, och vi lär oss hela tiden nya saker, men vi får inte de totala svaren på de frågor vi ställer. Allt är väldigt komplext, säger Johan Alm. När man jobbar med vaccinationer stöter man dagligen på en skepsis och oro inför vaccination. Vår förhoppning är att dessa resultat skulle kunna minska oron för att det skulle vara att vi vaccinerar våra barn som gjort att allergierna ökat, tillägger han.
Vilka är råden just nu för att minska risken för att barn utvecklar allergi?
– En förutsättning med allmänna råd är att inte skada någon. Man talar om riskfaktorer och friskfaktorer. Det som gör det så svårt är att vi alla är så olika genetiskt att ett råd kanske inte gäller för alla, men tobaksrökning i hemmet ökar till exempel risken, och miljöföroreningar från trafik är en riskfaktor för lungsjukdom, och i viss mån också för allergisk sjukdom. Sedan talar man också om faktorer som visat sig snarast vara gynnsamma. Under graviditeten har man till exempel tidigare tänkt att man ska undvika saker. Det är man nu helt säker på att det inte hjälper, snarare tvärtom. Om mamman äter sånt hon tål och mår bra av är det av godo för barnet. Det finns studier som visar att det kanske till och med är bra att börja lite tidigare med olika födoämnen än det vi säger i dag, för att man inte ska utveckla allergi, säger Johan Alm.