Bamses barn har vuxit upp
Som nyfödda rekryterades de till en av världens största studier på astma och allergi. I dag har barnen i den stora Bamse-studien vuxit upp.
– Nu undersöker vi vilka som har kvar sina besvär även som vuxna – och varför, säger forskningsledaren Erik Melén.
– Sätt dig bekvämt och titta på datorskärmen. Ta två vanliga andetag och efter det ett djupt, det djupaste du kan. Sedan blåser du ut allt vad du orkar tills det visar grönt här, säger hon och visar på skärmen.
Eleonor Melcherson är en av de cirka 4 000 deltagare från Storstockholm som bara ett par månader gamla rekryterades till den då nystartade Bamse-studien. Syftet med studien är att ta reda på hur arv, livsstil och miljö påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Flera gånger under uppväxten har Eleonor och de andra deltagarna följts upp med bland annat enkäter, allergitester och mätningar av längd, vikt och lungfunktion.
Den senaste undersökningen gjordes när Eleonor var 16 år gammal. Men nu är hon här för att genomgå sin första undersökning som vuxen. Hit, till Bamse-mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, har det under de senaste två åren kallats över 2 000 Bamse-deltagare.
För Eleonor Melcherson, som i vanliga fall studerar, var det självklart att ta sig hit.
– Det känns viktigt att kunna bidra till forskningen – jag har ju själv både astma och pollenallergi. I och för sig vet jag inte om studien kommer att kunna hjälpa just mig, men kanske framtida generationer? Kanske kommer mina framtida barn att få nytta av resultaten, vem vet? säger hon innan hon vänder sig till Ulrika Hellberg igen, som fortsätter den drygt två timmar långa undersökningen.
Erik Melén är forskningsledare för Bamse-projektet.
Åtta år sedan sist
Faktum är att studien redan lett fram till en rad viktiga kunskaper om astma och allergier.
Tack vare Bamse-barnen vet vi i dag bland annat vilka specifika genetiska faktorer som påverkar risken att insjukna i astma, att exponering för höga halter av luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret är kopplat till sänkt lungfunktion i skolåldern och att en allergi mot till exempel jordnötter inte nödvändigtvis behöver vara livshotande beroende på vilken komponent i jordnöten du är allergisk mot.
Och nu – i och med den fjärde stora detaljerade undersökningen – hoppas forskarna få veta ännu mer om gåtan som avgör vilka som utvecklar allergisjukdom.
– Åtta år har gått sedan sist, så det vi gör nu är att studera övergången från att vara barn till att bli vuxen. Vi tittar bland annat på vilka barn som har växt ifrån sin allergisjukdom och vilka som fortfarande har den kvar. För om vi kan hitta de individerna tidigt så kan vi ge riktade råd och behandling som på sikt kan förhindra att de utvecklar en mer kronisk sjukdom, säger Erik Melén, barnläkare, docent i epidemiologi och projektledare för Bamse-studien.
Han visar runt på Bamse-mottagningen, där det utöver undersökningsrum och laboratorium även finns ett rum med kylar och frysboxar. Härinne lagras prover från Eleonor Melcherson och de andra deltagarna i väntan på den slutliga förvaringen nere i sjukhusets källare.
I ett annat kylskåp på mottagningen förvaras prover från deltagarnas övre luftvägar.
– Vi gör odlingar av cellerna från deras nässlemhinnor som vi ska skicka till Arizona i USA. Där ska forskarkollegor stimulera cellerna med virus och bakterier för att se hur de reagerar. Vår hypotes är att cellernas förmåga att ta hand om infektioner skiljer sig åt mellan olika människor – och att det kan vara en orsak till att vissa utvecklar astma och allergi, förklarar Erik Melén.
Barnallergolog på deltid
Själv kom han in på forskarbanan efter sin läkarexamen, när han reste till USA för att forska om allergi mot kackerlackor. Där fick han kontakt med Magnus Wickman, en av forskarna som var med och startade Bamse-studien. Inom ramen för studien doktorerade han sedan om vilken kombination av ärftliga faktorer och miljöfaktorer som kan bidra till utvecklingen av astma.
– Eftersom jag jobbar deltid som barnallergolog träffar jag regelbundet barn och ungdomar med svår allergi och astma – och det gör att jag verkligen ser vilken betydelse det vi forskar om har för patienterna, säger han.
Vilka är de viktigaste upptäckterna hittills från Bamse-studien, skulle du säga?
– Det är svårt att bara välja ut några, eftersom det skrivits över 250 artiklar med ursprung i projektet. Men några oerhört viktiga studier gäller komponentdiagnostiken, som lärt oss att ta reda på exakt vilka komponenter i ett allergen en patient reagerar på. Det har gjort att vi med hjälp av ett blodprov kan veta ifall det handlar om en äkta, potentiellt livshotande allergi mot till exempel jordnötter, eller om en korsallergi.
Fet fisk minskar allergirisk
Ett annat mycket spännande resultat är kostens betydelse för utvecklingen av allergisjukdomar, menar Erik Melén. Ett exempel är intaget av fet fisk, som har visar sig minska risken. Dessutom har studien visat att faktorer som påverkar vår lungfunktion tidigt i livet, som till exempel miljöföroreningar eller mammans rökning under graviditeten, även påverkar lungornas funktion under skolåren och kanske även senare i livet.
Och vilka resultat hoppas ni på nu i den senaste uppföljningen?
– Vi tittar på många olika saker, men en viktig del är att hitta tidiga biomarkörer för allergi- och lungsjukdom. Vi hoppas få reda på hur man kan identifiera vilka barn som kommer att ha kvar sin astmasjukdom, vilken undergrupp av astma de har och med hjälp av den kunskapen skräddarsy behandlingen för just dem.
Hoppas få studera Bamses barnbarn
Med komponentdiagnostik har forskarna sedan tidigare sett att allergi mot jordnöt, björk, katt och gräs vid fyra års ålder hade en stark koppling till astma och hösnuva vid 16 års ålder. Nu ska man titta på om det är samma kombination av allergiantikroppar som kan kopplas till allergi även i vuxen ålder, menar Erik Melén.
– Ytterligare en sak vi sett är att en person som har många virusinfektioner som liten löper ökad risk för att få astma senare i livet, något som sannolikt har att göra med DNA-förändringar i kroppens immunförsvarsceller. Exakt hur sambandet mellan DNA-förändringarna och risken att utveckla sjukdom ser ut är något vi ska titta mer på, säger han.
Vad hoppas då forskarna kunna titta på framöver, om Bamse-studien får fortsätta?
– Först och främst hoppas vi givetvis att vi får fortsätta att följa deltagarna, det känns viktigare och viktigare efter varje studie som görs. Men det vore även jätteintressant att få följa deltagarna när de själva får barn.
Bamses barnbarn alltså?
– Ja, då skulle vi kunna titta på vad som händer över generationer. Där har vi många frågor som vi fortfarande söker svar på, säger Erik Melén.
Namn: Erik Melén.
Ålder: 43 år.
Familj: Fru och tre barn.
Bor: Mälarhöjden i Stockholm.
Gör: Barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och projektledare för Bamse-studien. Har gjort en post doc på Harvard Medical School i Boston om genetik och ärftlighet.
Projektnamn: Bamse (står för barn, allergi, miljö, Stockholm och epidemiologi).
Huvudansvarig: Erik Melén.
Medverkande: Inger Kull och Anna Bergström, biträdande projektledare, Bamse-sekretariatet, Bamse-kliniken samt ett stort antal seniora och juniora forskare vid KI och andra universitet.
24-årsuppföljningen – preliminära resultat:
25 procent av deltagarna har någon form av andningsbesvär.
10–15 procent har medicin mot astma.
Mer än 30 procent har allergibesvär från näsa och ögon.
Topp 5
De viktigaste resultaten ur Bamse-studien enligt Erik Melén
1. Att allergisjukdomar är väldigt vanliga under barndomen, att symtom periodvis kan försvinna för att sedan komma tillbaka igen och att det finns en stark koppling mellan genetiska faktorer och olika allergisjukdomar.
2. Att ett blodprov kan visa exakt vilken allergiframkallande komponent i ett födoämne som en patient reagerar på. Det innebär att det går att särskilja en potentiellt livshotande allergi från en korsallergi, när patienten reagerar på ett födoämne som liknar de allergiframkallande ämnena i till exempel björk- eller gräspollen.
3. Kostens betydelse för utvecklingen av allergisjukdomar. Till exempel har en studie visat att höga blodnivåer av fleromättade fettsyror, som bland annat finns i fet fisk, hos barn kunde kopplas till minskad risk för astma och hösnuva vid 16 års ålder.
4. Faktorer som påverkar vår lungfunktion tidigt i livet är väldigt betydelsefulla även för vår lungfunktion senare i livet. Det är därför viktigt att hitta sätt att behandla astma på rätt sätt så tidigt som möjligt, för att förebygga kroniska sjukdomar som exempelvis KOL.
5. Det finns en stark koppling mellan miljöfaktorer tidigt i livet, som till exempel mammans rökning under graviditeten eller exponering för luftföroreningar, och DNA-förändringar hos barn som kvarstår långt upp i tonåren.