Vilka är mina rättigheter i skolan?

Det är inte lätt att veta vilka krav man kan ställa på att skolan ska göra anpassningar för en allergisk elev. Två av Astma- och Allergiförbundets ombudsmän tar här upp några exempel. Fler finns på webbsidan allergiiskolan, där finns också direktlänkar till lagtexter och riktlinjer.

Vilket stöd i lagen finns för att hjälpa en elev med pälsdjursallergi?
Det finns ingen lag specifikt om pälsdjursallergi, men i Miljöbalken (26 kap, 19§), som omfattar elever i skolan, finns regler om att förebygga och åtgärda olägenheter för människors hälsa genom egenkontroll. Det innebär att bland annat fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenhet. Miljökontoret, som har tillsyn i kommunen, kan då kräva att skolan inför rutiner för att begränsa pälsdjursallergen, exempelvis genom information till föräldrar och barn och att skolan gör allergirond.
Mer info: Notisum och Socialstyrelsens webbsida, under rubriken Hälsoskydd.

Vad kan man kräva när det gäller fukt- eller mögelskador i skolor?
Miljöbalken (9 kap, 3§) reglerar verksamheter som kan medföra olägenhet för människors hälsa. I Socialstyrelsens allmänna råd om fukt- och mikroorganismer finns vägledning hur lagen ska tolkas. Det bör bedömas som en olägenhet för hälsan om det finns synligt mögel eller mögellukt i lokalerna eller om sådant kan befaras spridas, om fuktskador inte åtgärdas och det innebär en risk för mögelväxt eller fuktskador har åtgärdats bristfälligt. Enligt den så kallade försiktighetsprincipen kan tillsynsmyndigheten ställa krav redan vid misstanke om risk för olägenhet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till personer som är känsligare än normalt, till exempel allergiker. Arbetsmiljölagen, som omfattar elever från årskurs 1, kan också användas.
Mer info: Notisum och Socialstyrelsen.

Är det lagligt att stänga av ventilationen då skollokalerna står tomma?
Miljöbalken kan tillämpas även när det gäller bristande ventilation i skolor och som väg-ledning finns ett allmänt råd om ventilation från Socialstyrelsen. I skolor och lokaler för barnomsorg krävs ett minsta luftflöde och ett gränsvärde finns när det gäller koldioxidhalt i luften (en indikator på luftkvalitet). Socialstyrelsen har även ett meddelandeblad om ventilation och luftkvalitet som säger att ifall luftflöden reduceras eller stängs av när rum och lokaler står tomma är det viktigt att se till att luftkvaliteten är god när lokalerna används igen. Ansvarig för verksamheten behöver kontrollera hur lång tid luftflödena behöver vara på och hur mycket flöde som behövs för att åter få en god luftkvalitet. Arbetsmiljöverket har också gett ut föreskrifter om arbetsplatsens utformning som gäller ventilation i skolor.
Mer info: Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket.

Får skolan anordna studiebesök till bondgård trots att en elev med pälsdjursallergi inte kan delta?
Enligt diskrimineringslagen (1 kap 4§, punkt 2) räknas det som indirekt diskriminering när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med exempelvis viss funktionsnedsättning, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga/nödvändiga för att uppnå syftet. Utbildning räknas enligt diskrimineringslagen som ett samhällsområde och Diskrimineringsombudsmannen (DO) är tillsynsmyndighet som bedömer diskrimineringsfall och kan ger mer information.
Mer info: Diskrimineringsombudsmannen.

Vad har man rätt till för hjälp om en elev kommer efter i skolarbetet på grund av allergi?
Åtgärdsprogram ska enligt Skollagen (3 kap 9§) utarbetas om en elev behöver särskilt stöd, det vill säga inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det ska också utarbetas om en elev uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation, till exempel en funktionsnedsättning, som gör att skolan på sikt befarar att eleven inte når kunskapskraven. Skolan ska uppmärksamma och utreda behoven och om behov finns upprätta ett åtgärdsprogram som sedan ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogram kan överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Vägledning finns i Skolverkets Allmänna råd om Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Mer info: Skolverket.

Vilka rättigheter har barnet att få säker mat i skolan?
Skolan har skyldighet att se till att den mat som serveras på skolan är säker (enligt förordning (EG) 178/2002 artikel 14). Om skolan gjort bedömningen att den allergikost som serveras inte kan garanteras som säker gör de rätt utifrån livsmedelslagstiftningen när de säger nej till att servera denna typ av mat. Däremot har eleven rätt till en kostnadsfri lunch enligt skollagstiftningen och av den anledningen måste skolan hitta ett sätt att lösa detta genom utbildning, inköp av färdig allergikost från något ställe som klarar hanteringen eller något annat sätt. Hur långt skolans ansvar sträcker sig när det gäller anpassning av kosten till elevers behov och önskemål är inte uttalat i förarbetena till skollagen. En rättslig prövning har gjorts av ett fall med en elev med födoämnesallergi. Där konstaterade Skolinspektionen att specialkost ska erbjudas elever som behöver det på grund av allergi.
Om en elev har behov av särskild anpassning på grund av matallergi kan man också upprätta ett åtgärdsprogram för eleven. Det är rektor som har ansvar för om en elev kan vara i behov av olika anpassningar och beslutar om detta. Om problemet inte kan lösas av rektor kan man, om det är en kommunal verksamhet, vända sig till klagomålshanteringen i kommunen. Gäller det en fristående skola kan man vända sig till styrelsen för skolan.

Hur ska förskolan/skolan/fritidshemmet agera om olyckan är framme och ett barn serveras felaktig kost?
Det ska finnas kända rutiner för att hantera en sådan situation. Alla som arbetar ska känna till hur man hanterar en livshotande allergisk reaktion. Incidenten ska anmälas till kontrollmyndigheten (kommunen) och orsaken till incidenten ska utredas av de som lagat och serverat. Dessutom ska nödvändiga åtgärder vidtas, till exempel ändrade rutiner och utbildning. Allvarliga incidenter ska även rapporteras till Arbetsmiljöverket. Se gärna Livsmedelsverkets skrift ”Bra mat i skolan” från 2013. Den finns på Livsmedelsverkets hemsida.

Webbsidor:
Diskrimineringsombudsmannen: www.do.se
Skolverket: www.skolverket.se
Specialpedagogiska skolmyndigheten: www.spsm.se
Skolinspektionen: www.skolinspektionen.se
Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se
Arbetsmiljöverket: www.av.se
Miljöbalken: www.notisum.se
Europaparlamentets och rådets förordningar: eur-lex.europa.eu
Livsmedelsverket: www.slv.se
Astma- och Allergiförbundets skolsida: www.allergiiskolan.se

Lästips:
”Visst har jag rätt att…” – En handbok om rättigheter i skolan för elever med funktionsnedsättning av Karin Paulsson m fl, Unga RBU-are 2010
”Antidiskrimineringshandbok”, av Sofie Charlie Lindberg, Unga Allergiker

Recept Marie-Louise Luther & Marianne Jarl

Senaste artiklarna