Kemikalier reagerar på huden

Till synes ofarliga kemikalier som finns i hårfärgningsmedel och parfymerade produkter kan bli allergiframkallande när de kommer i kontakt med huden. Av en tillräckligt hög dos kan nästan vem som helst utveckla kontaktallergi. Nya rön visar att det går att förändra de här kemikalierna för att undvika allergi.

Vissa ämnen är inte allergiframkallande i sig själva, och kan därför lätt anses vara ofarliga, men blir allergena när de kommer i kontakt med huden. Det gäller att välja ingredienser i hudprodukter som inte ger de här reaktionerna.
Exempel på dessa ämnen, som med en kemisk term kallas prohapten, är smak- och doftämnet kanelalkohol samt olika färgämnen som så kallade azofärgämnen liksom eugenol, som är en naturprodukt från nejlikor. Tea Tree oil innehåller också prohaptener, liksom vissa tillsatser, konserveringsämnen och doftämen.

Nytt område

Det här är ett ganska nytt område. Det finns säkert många fler ämnen än man vet om idag, säger Moa Andresen Bergström, som har skrivit en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet inom gruppen dermatokemi och hudallergi under ledning av professor Ann-Therese Karlberg. Den visar att det är möjligt att förändra den kemiska strukturen hos dessa ämnen för att undvika allergi.
Prohaptenerna är tidigare okända ämnen, och har därför slunkit igenom vid tillverkning.
– I och med att man kan identifiera de här allergiframkallande ämnena kan tillverkare välja att byta ut dem mot något annat ämne eller ta bort dem helt, säger Moa Andresen Bergström.

Reaktiv förening

Prohapten är en kemikalie som kan gå in i huden och omvandlas av kroppens egna enzymer till att bli en reaktiv förening som kan binda till proteiner i huden och därmed orsaka kontaktallergi. Prohaptener är alltså inte allergena i sig själva utan blir det efter omvandling i huden.
Moa Andresen Bergström har i sin avhandling tittat på vilka förändringar i den kemiska strukturen hos dessa så kallade prohaptener, som leder till att man slipper den allergiska reaktionen, men ändå kan behålla ämnenas positiva egenskaper som doft och smak.
– Det kan vara en så pass liten förändring att man kan tänka sig att den behåller övriga egenskaper. Det kan till exempel vara att ta bort en så kallad kemisk dubbelbindning eller blockera en del av molekylen.

Nya metoder

Andresen Bergströms arbete har bidragit till att utveckla nya metoder för studier av prohapten som kommer att ligga till grund för hälsoriskbedömningar av ämnen som aktiveras i huden. Hon hoppas att metoderna används inom tillverkningsindustrin.
– När industrin formulerar nya produkter är det viktigt att ha i åtanke att vissa ämnen verkar ofarliga men är allergiframkallande. Det blir mycket mer kostsamt om de måste dra tillbaka en produkt som visar sig framkalla allergi, konstaterar hon.
Inom tillverkningsindustrin finns idag datorbaserade metoder så att man lätt kan undvika allergen. Men då gäller det förstås att man har identifierat vilka ämnen som faktiskt kan ge upphov till kontaktallergi.

Fråga tillverkaren

Hon nämner också en ny kemikalielagstiftning inom EU, REACH, som bland annat innebär att man måste testa alla kemikalier för om de är allergiframkallande.
Moa Andresen Bergström tycker att man som konsument kan fråga tillverkaren om det finns substanser i deras produkter som kan ge allergi. Har man inte redan allergi är det dock svårt att ha koll, eftersom det finns hundratals olika allergiframkallande ämnen, påpekar hon. Hon tillägger att om du redan har allergi mot ett visst ämne är det viktigt att undvika det, för att slippa hudeksem som är symtomet vid kontaktallergi.

Exponering

Kontaktallergi framkallas efter hudkontakt med ett allergent ämne i tillräckligt hög dos och handlar mer om exponering än arvsmassa, till skillnad mot luftvägsallergier. Den individuella gränsen för vilken exponering som ger upphov till allergi kan variera från person till person och beror på hur bra hudbarriär man har. Har man en gång fått kontaktallergi kan den vara livet ut, och idag finns bara behandling mot symtom och inte botande behandling.
Det är troligt att vi dagligen exponeras för prohapten och att dessa ämnen påverkar vår hud. Trots detta är det ett relativt outforskat ämne.

Text Anna Olsson