Borgholms enkla medel förbättrar astman

Mer välmedicinerade patienter, färre akutbesök och fler rökstopp. Det blev resultatet när hälsocentralen i Borgholm på Öland gjorde en särskild satsning på patienter med astma.

– Med hjälp av en enkel modell kunde vi hitta de patienter som behövde någon form av åtgärd. Det visade sig att var femte behövde optimera sin medicinering med inhalationssteroider, och nästan lika många var i behov av en allmän läkemedelsgenomgång med sin husläkare, säger astmasköterskan Anita Bertilsson.
Astma är en vanlig sjukdom i primärvården. Målet med behandlingen är att patienterna ska vara fria från symtom och att lungfunktionen ska vara normal. Andra mål är god livskvalitet, inga begränsningar i vardagen och inga allvarliga läkemedelsbiverkningar.

Vänjer sig

Men många patienter når inte de här behandlingsmålen. Enligt vissa studier är det färre än var tredje patient som uppnår full kontroll. Försämringar kommer ofta långsamt och patienterna blir vana vid sina symtom – och vet inte hur de skulle må med en annan medicinering.
– Man fortsätter med sin tidigare medicinering, och kontaktar inte vårdcentralen förrän det uppstår några mera akuta problem, berättar Anita Bertilsson.
Målet med projektet var att bland alla astmatiker identifiera dem vars situation skulle kunna förbättras med enkla åtgärder.
– Vi ville också öka kunskapen hos patienterna om olika symtom för att undvika akut insjuknande. Ett annat mål var att minska antalet rökare bland astmatikerna, säger Anita Bertilsson.

ALMA

Man valde att koncentrera sig på patienter med astma i åldersintervallet 40-65 år. Genom sökningar i journalsystemet identifierades 77 patienter som stod på steroidbehandling och som hade fått receptförnyelse det senaste året. Patienterna fick ett förklarande brev hem, tillsammans med enkäten ALMA (Aktivt liv med astma) och en tid för spirometri.
ALMA är en enkät som består av ett 20-tal frågor som kartlägger hur patienten upplever sitt liv med astma. Här undersöks bland annat hur ofta man har trånghetskänsla i bröstet och hur ofta man använder vidbehovsmedicin.

Stort intresse

Intresset för projektet var stort bland patienterna. Av de 77 patienter som erbjöds att delta tackade 74 ja, och kom till ett enskilt möte med Anita Bertilsson på hälsocentralen.
– Jag tror att enkäten var en bra dörröppnare. Det gick lätt att diskutera sjukdomen utifrån den, och se om det behövdes någon förändring i omhändertagande eller behandling, säger Anita Bertilsson.
Vid besöket mättes lungfunktionen med hjälp av spirometri. Fjorton patienter visade sig vara underbehandlade, och fick därför optimera sin medicinering. Vid återbesöket två månader senare hade nio patienter förbättrat sina värden. Ytterligare tretton patienter bedömdes behöva en allmän läkemedelsgenomgång, och bokades därför in på ett besök hos sin husläkare.

Mycket tåliga

Anita Bertilsson tycker att det är intressant att nio av tio patienter i enkäten uppgav ett det mådde bra eller mycket bra i sin astma, trots att var tredje faktiskt var i behov av någon slags intervention.
– Detta styrker min uppfattning att patienter med astma är mycket tåliga. Det känns därför roligt att det gick att förbättra situationen för flera av dem, säger hon.
Utvärderingen visade också att antalet akutbesök på vårdcentralen nästan halverades, och att antalet rökare minskade med en dryg fjärdedel.
– Bland de 74 patienterna fanns elva rökare när projektet startade. Tre av dessa slutade röka efter ett kort motiverande samtal. Att tre blev rökfria med en så liten insats, innebär i praktiken att vi räknat hem kostnaderna för hela projektet, säger Anita Bertilsson.

Text Barbo Falk

Senaste artiklarna