Så påverkas pollensäsongen av ett varmare klimat

De senaste årens tidiga pollensäsonger väcker många frågor. Vad händer med pollensäsongen när vi går mot ett allt varmare jordklot – och hur påverkas människor med astma och allergier?

Jo, pollensäsongen startade på sina håll tidigt även i år, med hasselbuskar som blommade redan i januari. Visserligen behöver inte enstaka milda vintrar, med tidiga pollenblomningar som följd, vara ett tecken på klimatförändringar i sig. Men att klimatförändringarna och den globala temperaturökningen bidrar till att förlänga och intensifiera pollensäsongen slogs bland annat fast i en studie i tidskriften The Lancet Planetary Health förra året. Där jämfördes data från mätstationer på tre kontinenter med temperaturmätningar från de senaste 26 åren. Forskarna bakom studien menade att kraftigare och längre blomningar riskerar att öka besvären för människor med just astma och allergier.
Vilka effekter kan då en högre medeltemperatur ha för de runt tre miljoner svenskar som i dag är pollenallergiker?
– Först och främst kan vi konstatera att vi redan nu fått en längre vegetationsperiod, där en del växter kommer igång bra mycket tidigare än förut, medan andra blommar senare och längre än förr. Vi har också en hel del invasiva arter som håller på att etablera sig i landet, vilket kan förlänga blomningsperioden ytterligare, säger Åslög Dahl, botanist och forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Växternas vintervila

Hon är även ansvarig för universitetets pollenlaboratorium, som sedan 1970-talet mäter pollenhalterna i södra Sverige. Skillnaden i dag jämfört med när mätningarna började är stor och har med arternas olika behov av vintervila att göra, menar Åslög Dahl.
– Om vi till exempel tar hasseln, har den ett väldigt litet behov av vila. Vid varmare vintrar kan den därför passera vilofasen under bara några veckor på hösten. Det innebär att hasselbuskarnas hängen kan släppa ifrån sig pollen så tidigt som i november, december, jämfört med på 1970-talet då hasselblomningen framför allt inträffade i mars.
I år har hasselbuskarna både kommit igång och avslutat blomningen ovanligt tidigt, menar hon. Även alen var tidig – och eftersom den som är allergisk mot björkpollen ofta reagerar även mot al och hassel blir säsongen för björkpollenallergiker kraftigt förlängd till följd av detta. Dessutom börjar även björken blomma tidigare än förut. Trots att pollensäsongen varierar från år till år kan denna i värsta fall alltså starta redan två till tre månader tidigare än under 1970-talet, menar Åslög Dahl.

Nya pollenarter

Också gräs och gråbo, som blommar under sommar och sensommar, påverkas till viss del av stigande medeltemperaturer genom att värmen kan styra hur kraftig pollenblomningen blir. En mycket varm vår och försommar kan till exempel få gräset att blomma kraftigare och längre under den kommande sommaren och hösten. Blomningarna brukar dock inte pågå särskilt långt in i september, här är det i stället nya pollenarter som kan komma att förlänga pollensäsongen ytterligare för oss framöver.
Det största hotet här är malörtsambrosian, ett åkerogräs som är mycket allergiframkallande. Det bildar mycket pollen och kan ge upphov till hösnuva, ögonirritation och astma, även vid låga pollennivåer. Malörtambrosian kommer ursprungligen från Nordamerika, där den uppges vara den största orsaken till pollenallergi. Men växten är ett stort problem även i bland annat Frankrike, norra Italien, Ungern, Kroatien och Serbien.
I Sverige är det i dag framför allt malörtspollen som blåser in från utlandet som orsakar besvär för pollenallergiker under hösten, menar Lars Andersson, professor emeritus i ogräsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Det finns visserligen enstaka plantor här och där i landet, som troligtvis uppstått till följd av fågelfröblandningar vi importerar på vintern kan innehålla frön från malörtsambrosia.
– Men eftersom den blommar så sent, först i september till oktober, hinner den i dag inte sätta frö och fortplanta sig innan plantorna fryser ihjäl. Blomningen påverkas nämligen av dagslängden – och de långa dagarna i Sverige gör att de inte går upp i blom förrän nätterna blir längre, säger han.

Växten malörtsambrosia

Malörtsambosia

Nordligare sorter

Det finns dock tydliga tecken på att malörtsambrosian kommer att etablera sig även här, menar Lars Andersson. Han har i sin forskning kommit fram till att det finns malörtspopulationer från nordligare breddgrader med lägre krav på dagsljus som kan klara sig även i vårt klimat, särskilt under milda höstar och vintrar.
Hans förhoppning är därför att åtgärder ska sättas in för att bekämpa de plantor som hittills fått fäste, för att slippa den stora spridning av växten som nu finns i Mellaneuropa.
Även Åslög Dahl ser stora risker med en större spridning. Redan nu reagerar ungefär hälften av landets gråboallergiker mot växten, menar hon. Men fler väntas få besvär av den i framtiden, eftersom det finns mycket som tyder på att människor som inte vuxit upp med ett visst pollenslag har en större risk att utveckla allergi mot det.

Rensa bort

Längre och kraftigare pollensäsonger med nya, allergiframkallande pollenarter innebär alltså att fler allergiker får besvär och måste ta allergi- och astmamediciner under en större del av året, men också en risk för att fler människor utvecklar allergi. Vad kan vi då göra för att motverka den här utvecklingen?
Först och främst måste vi naturligtvis dra ner på kolutsläppen och bromsa klimatförändringarna, menar Åslög Dahl. Bra pollenprognoser som allergiker kan följa för att kunna påbörja sin medicinering i tid samt allergivaccinationer är andra viktiga faktorer.
– Men vi måste också vara mer vaksamma just på de invasiva pollenarterna. Det gäller alla som importerar och planterar växter, men också vanliga fågelmatare som kan råka sprida vidare frön från malörtsambrosian genom fågelmat de hänger upp. Ta för vana att ha lite koll på vad som växer upp under!

Andra klimateffekter som påverkar

Värmeböljor: En ökad medeltemperatur och fler värmeböljor kan i sig påverka människor med astma, eftersom varm och torr luft blir en belastning för luftvägarna. Man har sett att ett ökat antal personer med astma och KOL söker sjukvård under värmeperioder.

Ökad pollenexponering: Det varmare klimatet ökar risken för högre pollenhalter, eftersom värmen gör att många arter bildar mer pollen.

Skogsbränder: Fler värmeböljor kan leda till fler kraftiga skogsbränder. Det kan i sin tur öka halterna av skadliga partiklar i luften, något som kan komma att påverka astmatiker.

Fuktigare luft: Prognoserna tyder även på mer nederbörd i form av regn, översvämningar och högre luftfuktighet i Sverige. Detta kan komma att påverka inomhusklimatet i flera delar av landet, till exempel genom att förekomsten och allergierna mot kvalster tros öka, även i de norra delarna av landet. Även risken för fuktskador inomhus ökar.

Källa: Anna-Carin Olin, överläkare, allergolog och professor i arbets- och miljömedicin.

Text Zandra Zernell Foto Colourbox