Så funkar Anti-IgE

Astma är en sjukdom med många olika ansikten beroende på vad som utlöser besvären. Exempelvis uppstår allergisk astma då en person kommer i kontakt med ett eller flera ämnen som den reagerar mot. Det leder till att luftrören svullnar och drar sig samman.

Det som händer i kroppen vid en allergisk reaktion är ett komplicerat samspel mellan bland annat olika celler och molekyler. Den molekyl som till stor del är ansvarig för reaktionen kallas för Immunglobulin E, IgE. Den fäster sig på olika receptorer som i sin tur driver på den allergiska reaktionen. Om IgE kunde blockeras skulle också den allergiska reaktionen minska.
Forskare har därför under lång tid arbetat med att få fram så kallade anti-IgE molekyler och under 2000-talet har flera studier genomförts med dessa molekyler.
Ett exempel på en sådan anti-IgE molekyl är omalizumab. Molekylen sprutas in under huden och binder det IgE som finns i kroppen. På så sätt hindras IgE från att starta en allergisk reaktion. Ett exempel på ett anti-IgE-läkemedel är Zolair.

Lungfunktionen förbättrades

Behandlingen upprepas en till två gånger i månaden. Resultaten från de studier som gjorts visar att anfallen av astma blev färre samtidigt som lungfunktionen förbättrades bland dem som behandlades med molekylen. Detta medförde i sin tur en halvering av antalet sjukhusbesök vilket förbättrade patienternas livskvalitet. De som hade störst hjälp av behandling med anti-IgE var personer under 65 år.
En barnstudie visar att många barn helt kunde sluta med inhalationssteroider när de behandlades med anti-IgE.
Förutom en låg risk, mindre än 0,2 procent, för en anafylaktiskt reaktion har det inte rapporterats några allvarliga biverkningar i de olika studierna.
Vilken roll anti-IgE kommer att spela i framtiden vid behandling av astma och allergiska besvär återstår att se, men för patienter som inte är besvärsfria trots behandling med luftrörsvidgade läkemedel och kortison kan medlet få stor betydelse.