Ovanlig matallergi som främst drabbar barn
Ungefär åtta procent av alla barn är allergiska mot något livsmedel. Men det finns matallergier som inte syns i testerna. FPIES är en relativt okänd allergisjukdom som är svår att diagnostisera. Men kunskapen om tillståndet ökar.
– Vid IgE-medierad allergi är diagnostiseringen väl utvecklad, särskilt här i Sverige där det är något av en specialitet. Med FPIES är det svårare. Här baseras diagnosen huvudsakligen på barnets sjukdomshistoria. Men är den tillräckligt karaktäristisk, så räcker det oftast med den. Tester kan också göras för att utesluta att det handlar om en vanlig allergi, säger han.
Kan förväxlas
FPIES upptäcks oftast genom att barnet börjar må väldigt dåligt efter att ha ätit något det inte tål. Symtomen kommer i regel efter ett par timmar eller senare och inkluderar häftiga kräkningar, diarré, kraftigt försämrat allmäntillstånd, blekhet och apati. Eftersom symtomen även stämmer in på andra sjukdomar, tar läkarna ofta till flera undersökningar och behandlingsmetoder vid akuta fall.
– Symtomen liknar dem vid exempelvis blodförgiftning, hjärnhinneinflammation och tarmvred. Därför använder vi ofta flera tester och behandlingar och ser vad som händer. Om symtomen försvinner spontant efter några timmar kan det mycket väl vara FPIES, fortsätter Lennart.
Undvika maten
När det har konstaterats att det är FPIES som är upphov till problemen, får barnet sluta äta den mat som orsakar dem. Sedan väntar man till dess att barnet är cirka tre år innan man testar att ge samma mat igen. Det är ungefär vid den tiden som det är rimligt att tro att sjukdomen har försvunnit. Vissa barn kan dock ha den kvar längre. Under uteslutningstiden kan barnet av misstag få i sig den mat som ger symtom. Det kan orsaka obehag, men ger enligt Lennart också nyttig information.
– Om barnet får en häftig reaktion, så vet man ju att det ännu inte är bra. Blir det däremot inte någon reaktion, så kan barnet börja äta maten igen. Att testa barnet för att se om sjukdomen har läkt ut, görs för att barnet ska kunna börja äta som vanligt igen. Det är särskilt viktigt när det handlar om baslivsmedel. Men lika viktigt är det för att föräldrar och barn inte ska behöva oroa sig mer.
Forskning pågår
För fem år sedan var FPIES alltså en relativt okänd sjukdom, som få barnläkare kände till. Medvetandegraden har dock ökat; i dag är de flesta barnallergologer bekanta med tillståndet. I en artikel i Läkartidningen (nummer 37/2011), beskriver Lennart Nordvall och några kollegor sex barn i Sverige med FPIES. I dessa fall har sjukdomen försvunnit efter hand, även om några hade den kvar efter tre års ålder. Sedan dess har betydligt fler nya fall upptäckts varje år.
Föräldrar hör också av sig till Lennart Nordvall med berättelser om sina barns sjukdom och att det är svårt att hitta rätt i vården. Dessa fall brukar han försöka förmedla vidare till kollegor på de aktuella orterna. Fortfarande saknas det dock mycket kunskap, och mer forskning om sjukdomen behöver göras.
– För att forska på FPIES behövs det stora befolkningsunderlag. Det gör det svårt att forska i Sverige, som har så få fall. Det är främst i USA som forskning bedrivs i större skala. På Västmanlands sjukhus i Västerås håller man dock på med en sammanställning av ett större material, som förhoppningsvis kan ge mer information, avslutar Lennart Nordvall.
Faktaruta
FPIES ger akuta reaktioner
FPIES står för Food Protein-Induced Enterocolitis Syndrome, eller svår icke-IgE-medierad födoämnesallergi. Sjukdomen ger akuta reaktioner som visar sig minst ett par timmar efter det att man ätit något man inte tål. Oftast är det soja och mjölk som ger problem, men reaktioner mot bland annat frukt, kyckling, fisk och ris har rapporterats. Sjukdomen drabbar i huvudsak barn i fyra till tolv månaders ålder och försvinner i regel efter tre till fem år. Enstaka fall finns dock rapporterade hos vuxna. Ungefär tjugo procent av alla barn som haft FPIES får någon form av permanent allergi eller överkänslighet.