Ombudsmännen svarar

Varje dag ringer medlemmar i Astma- och Allergiförbundet till ombudsmännen på kansliet för att få svar på sina frågor. Allergia bad Eva-Maria, Marianne och Marie-Louise att dela med sig av några av de vanligaste frågorna.

Jag ska söka vårdbidrag för min dotter med svår allergi, var kan jag hitta information och hur gör jag?

På Försäkringskassans hemsida www.fk.se finns allmän information om att söka vårdbidrag. På Astma- och Allergiförbundets hemsida www.astmaoallergiforbundet.se finns specifik information i form av en ”lathund” om vad som är bra att tänka på när det gäller att söka vårdbidrag för barn med astma och allergi.

Jag har svår allergi mot pollen, hela våren och halva sommaren innebär snörvel och hosta för min del. Jag har hört talas om allergivaccination, kan det vara ett alternativ för mig?

Det bästa sättet att ta på det är att ta kontakt med din vårdcentral för att diskutera med doktorn där om det kan vara ett lämpligt alternativ. Du kan be om remiss till en specialistmottagning, där man i så fall kan sätta igång behandlingen. Behandlingen tar ett antal år, men de flesta som vi pratat med upplever att de klarar pollensäsongen bättre efter behandling.

Jag har en misstänkt fukt- och mögelskada i lägenheten och undrar hur man kan undersöka/mäta om något är fel? Jag bor i hyreshus, vilka rättigheter har jag har gentemot hyresvärden och vart jag kan vända sig om inte värden tar tag i problemet?

Om man bor i bostadsrätt eller hyreshus har styrelsen, alternativt fastighetsägaren, ansvar för att undersöka eller anlita en skadeutredare om det finns misstanke om skador. Miljökontoret i kommunen har tillsyn över inomhusmiljö enligt Miljöbalken och dit kan man vända sig ifall man inte får gehör hos sin värd.
Om man har eget hus kan man anlita en skadeutredare för att göra undersökningar och föreslå åtgärder, se hemsidan www.byggdoktor.com. Vägledning för hur undersökningar bör göras har tagits fram av organisationen SWESIAQ (www.swesiaq.se).

Hur kan man komma tillrätta med pälsdjursallergen i skolan – jag har ett barn som har pälsdjursallergi och andra elever med pälsdjur hemma?

Finns det en allergikonsulent i landstinget kan du be att barnet får en remiss och be konsulenten att hjälpa till med information och samtal med rektor. Annars kan skolsköterskan kanske hjälpa till. För barn med lättare pälsdjursallergi kan information till klasskamraterna om att byta till rena kläder och inte klappa sitt djur innan man går till skolan vara en hjälp. Vi har ett informationsbrev som man kan ladda ner från förbundets hemsida som heter ”Hej har du djur hemma?” Annars har särskilda skolkläder som man byter till och som tvättas i skolan visat sig hjälpa personer med svårare pälsdjursallergi.

Jag har en granne som har hästar på sin gård och som nu vill utöka hästhagen intill vår tomt. Hästarna skulle då komma så nära som 30 meter från vårt hus. Har de rätt att lägga hästhagen så nära?

Det finns tyvärr inget enhetligt regelverk för hur nära hästar får placeras hus, skolor eller arbetsplatser. De två myndigheter som har tagit någon form av ställning till frågan är Boverket och Socialstyrelsen, men de ger inte riktigt samma råd. Socialstyrelsens Meddelandeblad om Hästhållning (ligger på deras hemsida) tar upp frågan om avstånd ur många olika synvinklar och nämner 200 meter som ett avstånd som i vissa fall kan vara lämpligt att hålla. Vi brukar rekommendera att kommuner och Miljödomstolar använder sig av den skriften när de ska reda ut enskilda ärenden.

Boverket har under året kommit med nya riktlinjer för hästhållning men vill inte alls uttala att några särskilda avstånd behövs. Detta har fått till följd att de avstånd som fastställts i domar nyligen hamnar på så låga avstånd som ner till 30 meter. Den nya forskning som Boverket hänvisar till i sina riktlinjer visar att hästallergen inte sprider sig i några större mängder längre än 50 meter i allmänhet och upp till 200 meter i sällsynta fall. Osäkerheten om vilka mängder allergen som kan ge upphov till besvär är dock stor. Därför hävdar Astma- och Allergiförbundet att man bör hålla ett längre avstånd (cirka 200 meter) men också väga in hur terrängen ser ut och vilka förhärskande vindriktningar som råder.

Min dotter är allergisk mot mjölk och ägg. Några gånger har hon fått mat hon inte tål i skolmatsalen. Vem har egentligen ansvaret för att maten hon får är säker och var ska jag vända mig för att få hjälp att prata med skolan om det?

Det är alltid rektorn för skolan som har det övergripande ansvaret över verksamheten, alltså också över skolans mat. Därför ska rektorn informeras när ett barn får felaktig mat som det blir sjukt av. Om man tycker att det är svårt att själv prata med skolköket och rektorn om det som hänt bör man söka stöd hos skolhälsovården. När ett barn blir sjukt av maten i skolan bör man också kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret på kommunen. De har tillsynsansvar över skolmaten. Det har också hänt att föräldrar polisanmäler skolan då ett barn vid upprepade tillfällen utsatts för felaktig mat som orsakat en svår allergisk reaktion. Om skolköket har svårigheter att förstå hur de ska laga maten på ett säkert sätt kan de behöva en vidareutbildning. Astma- och Allergiförbundet har tagit fram en handbok som heter ”Säker mat i förskola och skola” Till den har vi också föreläsare knutna som kan anlitas av skolan för en halv dags utbildning.

Eva-Maria Dufva, ombudsman social- och vårdpolitik

Marie-Louise Luther, ombudsman inomhusmiljö

Marianne Jarl, ombudsman konsumentfrågor och utemiljö

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php