Nya rön om inhalationssteroider
Barn med tecken på astmaförsämring blir inte bättre av att behandlas med höga doser inhalationssteroider. Det framgår av en studie som nyligen publicerats i den medicinska tidskriften ”New England Journal of Medicine”.
Vid tecken på försämrad astmakontroll – så kallad exacerbation – slumpades barnen ut till två behandlingar; antingen fick barnet femdubbla sin dos under sju dagar, eller stå kvar på samma behandling som tidigare.
Resultaten visade att den förhöjda dosen inhalationssteroider inte ledde till någon ökad astmakontroll. Antalet försämringsperioder var lika mellan grupperna. Inte heller fanns det någon skillnad vad gäller hur ofta barnen behövde tilläggsbehandling. Däremot kunde man se att barnen i högdosgruppen hade en något långsammare längdtillväxt (minus 0,23 centimeter).
Blygsam effekt
Också en brittisk forskargrupp har nyligen studerat effekten av höga doser inhalationssteroider vid astmaförsämring. Även denna studie har publicerats i ”New England Journal of Medicine”. Studien omfattade 1 922 personer över 16 år med astma. Personerna följdes under ett år. Vid försämring fick patienterna antingen fyrdubbla sin dos inhalationssteroider under en–två veckor, eller fortsätta på nuvarande dos.
I denna studie kunde man se att de högre doserna gav en viss behandlingseffekt, men denna var lägre än förväntat enligt författarna. I en kommentar till studien beskrivs effekten som ”blygsam” och med samma systemiska effekter som en 5-dagars behandling med orala kortisonpreparat.
Enligt dagens svenska rekommendationer behöver dosen av inhalationssteroider ökas tre eller fyra gånger vid en försämringsperiod för att ge avsedd effekt.
Tidig ökning viktigt
– Artiklarna visar på att det inte hjälper ens med höga doser inhalationskortison vid en svår astmaförsämring, säger professor Leif Bjermer, överläkare på avdelningen för lungmedicin och allergologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Han förklarar att det beror på att man vid svår försämring får en uttalad förträngning i lungornas perifera luftvägar, där också delar av lungan stängs av, så kallad ”air trapping”. I detta läge behövs oftast kortison i tablettform som ger effekt i hela eller stora delar av kroppen.
– Men om ökningen av inhalationskortison sker tidigt i fasen – innan exacerbationen är etablerad – kan man förhindra ytterligare försämring. Det har man kunnat visa i tidigare studier, säger Leif Bjermer.
Enligt Leif Bjermer kan behandlingsresultatet också påverkas av vilken sorts inhalationskortison som används.
– Beredningar med ultrafina partiklar ökar chansen till perifer deponering. I de två aktuella studierna användes inhalationskortison med något större partiklar, säger han.