–Nu är det dags för nationella riktlinjer

För att komma till rätta med den allvarliga situationen inom den svenska allergivården behövs ett flertal insatser, anser Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson.

Det råder akut brist på allergologer i hela landet. Av de som tjänstgör är många nära pensionsåldern; i Stockholm finns idag 20 specialistläkare inom allergologi och hälften är över 60 år. För att säkerställa försörjningen av allergi-specialist-sjukvården vill Astma- och Allergiförbundet därför att staten kliver in.
– Staten behöver ta ansvar och titta på olika möjligheter till utbildningar. Behöver det till exempel ta så lång tid att bli färdig med allergologutbildningen? Kan man göra andra punktinsatser? Man måste ta tag i det här nu för snart finns det inga läkare som kan vara med och utbilda nästa generation, säger förbundets ordförande Maritha Sedvallson.

Dålig kunskap

Cirka 40 procent av Sveriges befolkning har en allergisjukdom. Av dem är det cirka tio procent som har en så svår variant att den kräver specialistbehandling. Det innebär att de allra flesta kommer att få sin sjukvård inom primärvården. Men på vårdcentralerna finns ofta dålig kunskap om allergisjukdomar, menar Maritha Sedvallson.
– Man måste se till att kunskapsförsörjningen gentemot primärvården fungerar. Det behövs strukturer för att ny kunskap om diagnosmetoder och behandlingar ska nå ut. Om du söker för en allergisjukdom idag kan du få möta en läkare som kanske läste några poäng i ämnet för 30 år sedan. Det finns inga krav på att man ska ha tagit del av det nya.

Eftersom allergi är en systemsjukdom och man kan få symptom från olika organ som hud, mage och lungor behöver man skapa strukturer för mottagningar som arbetar interprofessionellt.

Bostadsort avgör

Astma- och Allergiförbundet anser att Socialstyrelsen bör ta fram nationella riktlinjer för allergisjukdomar, något som idag saknas men som finns för en rad andra sjukdomar, bland annat astma/KOL. Det skulle bidra till en mer jämlik sjukvård, tror Maritha Sedvallson. Idag avgör bostadsorten till stor del vilken typ av behandling man får. Varje landsting fattar sina egna beslut men med nationella riktlinjer skulle de bli lika för alla, till exempel när det gäller vilka som får allergivaccination och när de får denna.
– Två saker är viktiga att ha med i eventuella riktlinjer: Uppföljningar – många undviker saker i onödan. Och personliga, skriftliga handlingsplaner. Det är avsaknaden av dem som ofta gör att patienterna hamnar inom akutsjukvården.

Vilka risker medför det här allvarliga läget för patienterna?
– Risken är att man går och mår väldigt dåligt för att man ligger på fel behandlingsnivå. Man kan vara under- eller överbehandlad, alternativt felbehandlad eller helt obehandlad. Att ha en svår allergisjukdom påverkar hela livet. Det återspeglas i livskvalitet, vilken möjlighet till utbildning, arbete och försörjning man får, om man får tillgänglighet till gemenskap, olika samhällsarenor och samhällsfunktioner.

Maritha Sedvallson poängterar också betydelsen av allergikonsulenternas arbete.
– Allergikonsulenten är den som ger stöd till patienterna, informerar och utbildar inom skola, förskola och på arbetsplatser. De gör hembesök och ser över boendemiljön. Det finns ingen annan som gör de här uppdragen och därför är det så viktigt att de finns med i arbetslaget.

Text Louise Cederlöf Foto Maria G Nilsson

Senaste artiklarna