Hormoner påverkar astma

Hormoner är ämnen som likt kemiska budbärare styr mycket av det som händer i vår kropp. De kan både påverka och orsaka sjukdomar. Astma är inte något undantag.

Hormonsystemet styr en rad livsviktiga funktioner i vår kropp som tillväxt, pubertet, fortplantning, ämnesomsättning samt kroppens balans av vatten och salter. Hormonerna bildas i körtlar som till exempel testiklarna, äggstockarna och sköldkörteln. Sedan transporteras de via blodet till de organ där de behövs. När allt fungerar kan hormonsystemet reglera sig själv och skapa en balans som gör att vi mår bra. Vid obalans, brist eller till och med avsaknad av något hormon påverkas vårt mående och vi kan drabbas av sjukdom.

Könshormoner och astma

– Könshormoner verkar kunna påverka både själva astmasjukdomen och uppkomsten av astma, säger Apostolos Bossios, biträdande överläkare och docent på Medicinenheten Lung- och Allergisjukdomar vid Karolinska Institutet.
Han berättar att före puberteten är det fler pojkar än flickor som har astma, men efter puberteten blir förhållandet det omvända. Pojkar har trängre luftvägar än flickor när de är små, men att deras luftvägar växer till sig under puberteten förklarar enligt Apostolos inte hela skillnaden när flickorna går om pojkarna i prevalens.
– Tyvärr finns det få studier på det här området, men man har sett i studier på möss att östrogen och testosteron har olika effekt på astmaceller. Medan östrogen kan öka antalet och aktiviteten i en cell som benämns ILC-2 och som ökar risken att drabbas av astma, så minskar testosteronet cellens antal och dämpar dess aktivitet. Detta kan delvis förklara den skillnaden som uppstår under puberteten, menar Apostolos.

Hormonförändringar i klimakteriet

När kvinnan kommer i klimakteriet förändras hormonbalansen i kroppen framför allt på grund av lägre östrogennivåer.
– I studier har vi sett att kvinnor som behandlas med hormonersättning har fått en ökad risk att drabbas av astma, vilket överensstämmer med det som sker under puberteten då fler flickor än pojkar får astma.
Med det resonemanget så borde väl astman bli bättre när östrogennivåerna minskar och kvinnan hamnar i klimakteriet?
– Ja, men som vid många andra sjukdomar så är det individuellt. En del kvinnor upplever i stället en försämring som kan bero på torra slemhinnor i luftvägarna. Det finns även studier som visar på det motsatta, att östrogentillägg kan skydda mot astma. Så sambanden är inte helt klarlagda än. Det behövs fler studier.

Mens och graviditet

Enligt Apostolos får en del kvinnor mer astmasymtom i samband med sin menstruation.
– Vi benämner det perimenstruell astma och tror att det också beror på hormonförändringar. Jag brukar numera be mina patienter att vara uppmärksamma på detta för att kunna ligga steget före och få en så bra behandling som möjligt.
Under en graviditet sker stora förändringar i hormonbalansen och många olika hormoner är inblandade som till exempel progesteron, östrogen, kortisol och oxytocin.
– Inte heller här kan vi se några klara samband utan det är individuellt hur astman påverkas, säger Apostolos och förklarar att 30 procent av kvinnorna blir bättre i sin astma, 30 procent försämras och lika många märker ingen skillnad. Några utvecklar astma efter graviditeten.
– Därför är det viktigt att man är uppmärksam på luftvägssymtom under sin graviditet.

Astmabehandling och dygnsrytm

Människan har en inre klocka, ett 24-timmarssystem som reglerar funktioner i cellerna så att de sker vid rätt tidpunkt. Detta kallas för den cirkadiska rytmen. Det är möjligt att även sjukdomar följer denna rytm. Forskare har till exempel sett att astmapatienters lungfunktion är sämre klockan 4 på morgonen än 4 på eftermiddagen, vilket tyder på att astmasymtomen också varierar under dygnet.
– Astmasymtom är oftast sämre på natten och tidig morgon. Och när en patient börjar bli sämre så ser man oftast symtomen först på kvällen. Om kroppens celler förändrar sina funktioner under dygnet kan det finnas olika tider som är olika lämpliga att både ta prover och inta läkemedel på. Något som framöver, när vi känner till mer, kanske ytterligare kan förbättra astmabehandlingen.

Text Susanne Romberg Foto Colourbox