Fruktosmalabsorption – dåligt upptag av fruktsocker ger ont i magen

Upprörd mage med diarréer och gaser får många att tänka på känslig tarm (IBS) eller laktosintolerans. Men besvären kan lika gärna bero på dåligt upptag av fruktsocker – fruktos. Fruktosmalabsorption är en vanlig men relativt okänd åkomma.

Malabsorption betyder att tarmarna har svårt att ta upp vissa näringsämnen. Fruktosmalabsorption innebär följaktligen svårigheter att ta upp ämnet fruktos. Istället för att tas upp i tunntarmen följer fruktosen med ner i tjocktarmen, där det i vanliga fall inte finns så mycket fruktos. Där blir det till mat för bakterier, som i sin tur gör att det bildas gaser, diarréer och att magen blir allmänt orolig. Symtomen påminner på så sätt om de man får vid laktosintolerans. Anki Sundin är nutritionist och driver sedan flera år tillbaka företaget NGruppen.
– Det här är ett ofarligt men obehagligt tillstånd som kan göra att man får väldigt ont i magen. Uppskattningsvis är en tredjedel av Sveriges befolkning drabbad. Det går inte att se att vissa grupper är mer drabbade än andra, utan det finns i lika stor utsträckning i alla åldersgrupper och hos båda könen.

Mer fruktos än glukos ger besvär

Fruktosmalabsorption är förmodligen ett medfött, genetiskt tillstånd. Problemen ligger på så kallad receptornivå. Receptorer är mottagarmolekyler på celler, som fångar upp och överför signaler. I det här fallet kan receptorerna inte ta upp fruktos så effektivt som de borde. De största källorna till fruktos är givetvis frukt av olika slag. Men det finns även i andra livsmedel, som vanligt vitt socker till exempel. Det som är intressant i sammanhanget är förhållandet mellan fruktos och glukos (druvsocker).
– Det största bekymret är sådant som innehåller mer fruktos än glukos. Därför är vanligt socker inte ett problem ur det här perspektivet, eftersom det innehåller mycket glukos. Störst problem ger exempelvis äpplen, päron och honung, berättar Anki.

Uteslut andra diagnoser

Den som tror sig ha fruktosmalabsorption kan själv testa sig fram till vad det är som ger besvär genom att äta eller utesluta olika frukter. Märker man att man mår sämre av vissa frukter ska man helst undvika dessa. Man kan också äta dem tillsammans med något som innehåller mycket glukos, för att på så sätt väga upp fruktosen. Innan man börjar experimentera för mycket, är det dock bra att träffa en läkare för att se så att det inte rör sig om andra diagnoser.
– Det är viktigt att utesluta att det inte handlar om exempelvis laktosintolerans eller någon allergi. Det finns också tester för att se om man har fruktosmalabsorption. De är dock inte standardiserade och används inte i så stor utsträckning i vården. Men det kan ändå löna sig att fråga doktorn om det finns möjlighet att göra ett sådant test, fortsätter Anki.

Lika mycket näring i grönsaker

Även om det visar sig att man har fruktosmalabsorption så finns det ingen anledning att sluta med frukt helt och hållet. Istället kan man välja de frukter som funkar för en själv att äta. Det finns också frukter som innehåller större mängder glukos än andra och som därför ofta går bra att äta, exempelvis bananer och vindruvor. Många tvekar kanske också till att avstå från frukt, eftersom man då tror sig missa viktiga näringsämnen. Men enligt Anki finns det ingen anledning att känna oro för det.
– Ur näringssynpunkt kan man lika gärna äta grönsaker, som helt ersätter frukt när det till exempel gäller vitaminer, mineraler och antioxidanter. Däremot så innehåller frukt mer energi än grönsaker, vilket kan vara bra att känna till om man exempelvis tränar hårt. Att hitta rätt kostvanor kan vara något av ett detektivarbete. Vill man ha hjälp med att lägga upp sin kost kan man med fördel kontakta en dietist eller nutritionist.

Mer kunskap ger bättre råd

Andelen människor som har fruktosmalabsorption har förmodligen inte förändrats så mycket historiskt. Rent genetiskt är det inte någon större skillnad mot hur det varit tidigare. Däremot har läkarvetenskapen blivit bättre på att diagnosticera och benämna vissa tillstånd, vilket gör det lättare att uttala sig om hur vanligt problemet är. Ämnet diskuteras ständigt och det pågår en del forskning på såväl befolkningsnivå som på molekylär nivå, det vill säga om vad som egentligen händer i kroppen.
– Vi har kommit ganska långt när det gäller att förstå orsakerna, men det finns fortfarande mer att göra. I takt med att vi lär oss mer kan vi ta ytterligare steg mot att ge bättre råd och komma fram till effektivare behandlingar och kostråd vid olika medicinska tillstånd, säger Anki avslutningsvis.

Produkter som kan innehålla tillsatt fruktos:

  • läsk
  • saft
  • juice
  • yoghurt
  • sirap
  • sylt
  • glass
  • fruktkonserver
  • bullar
  • tårtor
  • kakor
  • kex
  • dressing
  • godis
  • müsli och flingor
  • lightprodukter

Text Niclas Samuelsson Foto Colourbox