Energibesparingar kan ge sämre hälsa - Allergia

Energibesparingar kan ge sämre hälsa

Energibesparingar på arbetsplatser kan kosta i form av försämrad hälsa hos dem som jobbar i huset. I bostäder verkar det dock vara fukt och mögel som ger mest problem. Det visar två nya studier som presenterades på Allergistämman 2012 i Göteborg.

Ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv är det viktigt att energianvändningen i byggnader minskar, men det måste göras på ett sådant sätt att inte innemiljön försämras. Dagens krav på energieffektivisering resulterar bland annat i tätare hus, tjockare och mer välisolerade väggkonstruktioner och nya värme- och ventilationslösningar. En tjockare väggkonstruktion kan ha större risk för fuktpåverkan och mögelväxt om kondensfukt eller vattenläckage kommer in i väggen. Tätare konstruktioner kan leda till sämre luftomsättning i byggnader med i huvudsak självdrag.

Skolbyggnaderna

I ett projekt i södra Sverige har energimätningar genomförts i olika typer av arbetsplatsbyggnader i samband med energideklarationer och kartläggning av möjligt energisparande.
När det gäller skolbyggnaderna var medelenergianvändningen för uppvärmning 121 kWh/ m2 och år. I genomsnitt använde skolorna 26 kWh/m2 elektricitet per år (ej för uppvärmning). Det var stora skillnader i energianvändning, både för uppvärmning och el, mellan byggnaderna. Ju mer energi man använde för uppvärmning, desto bättre mådde personalen, det vill säga man hade mindre sjuka hus-symtom (ögon-, näsa, halsproblem, huvudvärk, trötthet). Om skolorna däremot förbrukade mer elektricitet (ej för uppvärmning) så hade personalen mer sjuka hus-symtom och även mer astma. Anmärkningsvärt är att de nyare byggnaderna använde mer energi, både för värme och el.

Kan ge hälsoproblem

Slutsatsen blir att energibesparingar gällande uppvärmning (som det finns EU-direktiv och svenska direktiv om) faktiskt kan ge hälsoproblem. Det är däremot bra att minska elförbrukningen, som står för en liten andel av energiförbrukningen, i arbetsplatsbyggnader.
I en annan studie inom projektet ”Hälsomässigt Hållbara Hus” i Stockholms flerbostadshus undersöktes hur energi för uppvärmning (kWh/ m2) tillsammans med olika faktorer kopplade till byggnadens design, förvaltning, brukande, samt individ och hushåll, påverkar hälsan bland vuxna.
Resultatet visar bland annat att när hänsyn tas till alla dessa faktorer samtidigt, framkommer inget samband mellan energianvändning för uppvärmning och läkardiagnostiserad astma och allergi, självrapporterad hösnuva eller eksem. De faktorer som hade starkast samband med dessa hälsobesvär var om den boende registrerat hög luftfuktighet eller mögellukt eller registrerad fukt- och/eller vattenskada i lägenheten.
Slutsatsen blir att energieffektiviseringens konsekvenser noggrant måste följas upp för att säkerställa en god innemiljö och hälsa.