Bättre pollenkoll med AI

Smarta pollenfällor som både samlar in och analyserar pollen med hjälp av artificiell intelligens, AI, finns på flera håll i världen, men inte i Sverige. En orsak är att maskinerna inte har fattat hur de ska känna igen al och sälg.

I Sverige räknas pollen manuellt, en arbetskrävande procedur som kräver att man dagligen tar ut en bit tejp från en högt placerad pollenfälla. Pollenkornen som fastnat på tejpen räknas och artbestäms i mikroskop. Först efter en matematisk uträkning och analyser av vädret kan en pollenprognos ställas. Men nu utvecklas ett sätt att göra pollenanalyserna smidigare med hjälp av AI. De här nya pollenfällorna kan både samla in pollen och, tack vare maskininlärning, sköta analysen.

– Automatiska pollenmätningar är fortfarande i sin linda, men det finns ett mindre antal ganska bra maskiner, säger Björn Gedda, intendent på Palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Träning pågår

Tyskland, Schweiz och Japan är de länder där man, enligt Björn Gedda, har kommit längst med att träna datorprogram att känna igen utseendet på olika pollen. I Japan finns 250 apparater runt om i landet som fokuserar på att känna igen en typ av cederpollen. I Bayern i Tyskland används en maskin som samlar in pollen i en tejpfälla och tar mikroskopbilder av pollenkornen. I Schweiz finns en maskin som tar hologrambilder av pollen medan de flyger i luften.

– De bästa maskinerna lyckas känna igen 12 till 15 pollenslag med ungefär 90 procent säkerhet. Det räcker ofta för att göra prognoser för allergiker, säger Björn Gedda.

Missar al och sälg

Men det finns ett dilemma – maskinerna är fortfarande dåliga på att artbestämma två pollen som är vanliga allergener i Norden, al och sälg.

– Det är anledningen till att vi i Sverige inte tycker att vi är redo för automatiska pollenmätningar. Ställer vi en maskin i Norrland, där det är mycket al och sälg på våren, kommer den inte att göra så mycket nytta, säger Björn Gedda.

Dessutom är maskinerna dyra, prislappen landar på en miljon styck.

I USA används en billigare apparat, som kostar runt 80 000 kronor. Den fungerar ungefär som den tyska modellen, men är inte alls lika säker och inte heller den känner igen al och sälg.

– Vi har haft en sådan maskin bredvid vår egen fälla på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i två år nu, men än så länge fungerar den inte så bra, säger han.

Samtidigt uppdateras maskinerna hela tiden.

– När man köper en maskin får man med utrustning så att man kan träna den på nya pollenslag. Om vi tränar en maskin på sälg och al utvecklas algoritmerna, säger Björn Gedda.

Koppla till vädret

I dag skulle en övergång till automatiska pollenanalyser i Sverige inte omedelbart hjälpa allergiker, förklarar han. Det finns osäkerhetsmoment i manuella mätningar också. Men för ännu säkrare pollenprognoser krävs att man laborerar med andra variabler än bara uppdaterar pollenfällorna – till exempel behövs fler mätstationer, förklarar han. I Sverige har vi i dag 20 mätstationer.

Mätningarna behöver också automatiskt kopplas ihop med meteorologiska data, anser han.

– I framtiden vill vi ha ett europeiskt nätverk med automatiska pollenstationer i hela Europa. Men också ett system där pollendata kopplas ihop med det världsomspännande nätverket för väderdata, säger han.

Björn Gedda är övertygad om att vi kommer att ha automatiska nätverk för pollenanalys i Sverige inom en överskådlig framtid, troligen inom fem till tio år, men det kan också gå betydligt fortare. Inom kort väntas resultat från en forskningsstudie där man har jämfört några olika automatiska maskiner för pollenanalys.

– Om en av maskinerna är jättebra på det här så har vi finansiering till att börja köpa in maskiner redan nästa år, säger han.

Text Maja Lundbäck Foto Palynologiska laboratoriet

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna