Åsas astma försämrades efter covid

Innan Åsa blev sjuk av coronaviruset levde hon ett aktivt liv med jobb och fritidsintressen. Men postcovid har satt stopp för det. Nu sover hon bort sitt liv, tycker hon. Dessutom har hennes milda förkylningsastma övergått till kronisk astma.

Sedan dagen-D, som hon själv kallar den, har Åsas liv inte varit sig likt. Den 3 december 2020 blev hon och hälften av kollegorna på förskolan sjuka. Åsa förstod direkt att det var corona.

– Jag hade alla covidsymtom och blev jättesjuk. Min syrenivå var väldigt låg, det var svårt att andas och jag fick lunginflammation. Jag behövde åka ambulans till sjukhuset tre gånger på en vecka, berättar Åsa Neergaard, Halmstad.

Följde restriktionerna

Även om Åsa haft problem med luftrören sedan barnsben har besvären varit milda. Som vuxen fick hon förkylningsastma, men den har hon knappt ens känt av. Men några år innan coronapandemin bröt ut blev hon sjuk i svininfluensa. Hon hade svårt att andas och blev inlagd på sjukhus. Därför blev hon jätterädd när covid-19 dök upp. Hon följde restriktionerna till punkt och pricka, höll avstånd, spritade händerna och umgicks inte med någon hemma.

– Men jag jobbar som förskollärare och det går inte att hålla distans till barnen. Jag tror definitivt att jag blev smittad på jobbet.

Symtomen försvann inte

De allvarligaste covidsymtomen mildrades efter någon vecka. Ett par månader senare, när också hostan försvunnit, antog Åsa att hon nu skulle bli frisk igen. Hon började ta korta, lugna promenader för att träna upp konditionen men blev yr, svettig och andfådd. Den extrema tröttheten, minnessvårigheterna och hjärndimman försvann inte heller.

– Då visste jag inte ens att man kunde få långtidsbesvär. Diagnosen postcovid fanns nog knappt. Jag var sjukskriven på heltid i fem månader.

Nu, ett par år senare, konstaterar Åsa att livet inte blivit som tidigare. Symtomen finns fortfarande kvar och hon kommer knappt ihåg vad som hänt de senaste åren.

– Mitt liv har bestått av att åka till läkare och apotek. Jag har fått mer och mer mediciner, men inget har hjälpt annat än marginellt.

Hon klarar, med nöd och näppe, att arbeta 75 procent nu, men all fritid går åt till återhämtning. Tidigare hade hon aktiviteter fyra dagar i veckan. Hon dansade, tränade jujutsu och hade ett rikt socialt liv efter arbetet.

– Nu behöver jag till och med sova i personalrummet på rasten för att orka jobba på eftermiddagen och när jag kommer hem vilar jag igen. Ett tag kunde jag sova 3–4 timmar efter jobbet och ändå sova hela natten. Det känns som att jag sover bort mitt liv.

Annorlunda astma

Även astman har påverkats av coronaviruset. Undersökningar på lungkliniken visar att hennes förkylningsastma övergått till kronisk astma. Hon har gått från behandlingssteg 1 till behandlingssteg 4.

– Astman har blivit helt annorlunda. Röntgenundersökningar har visat att jag har små insjunkningar i lungorna. Läkaren vet inte riktigt vad det beror på. Jag kan fortfarande inte prata samtidigt som jag promenerar, även om jag går väldigt sakta.

När hon blir förkyld försämras astman och det tar lång tid att bli frisk igen. Egentligen är det nog inte lämpligt att jobba med barn. Åsa tänker dagligen på att hon inte borde vara på en förskola.

– Barnen är ofta förkylda och föräldrarna skickar dem ändå till förskolan med rinnande näsor. Sen nyser barnen mig i ansiktet. Jag har fått fobi för nysningar för att jag blir så sjuk.

Förra året fick hon covid igen. Hon var rädd för att bli lika sjuk som första gången.

– Men det blev bara som en lättare förkylning, troligen tack vare vaccinationerna.

Svårt att få hjälp

Det som är mest frustrerande med postcovid är svårigheten att få hjälp, tycker Åsa. Eftersom diagnosen är relativt ny finns många frågetecken.

– Läkarna säger att jag måste ha tålamod. Men jag har haft tålamod i två år nu. Jag börjar inse att jag kanske aldrig blir som jag var förut.

Text Angelica Berg Foto Christel Lind

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php