Allergitestning utan djurförsök

Genom att odla egna mänskliga celler och sedan utsätta dem för testämnen kan SenzaGen leta efter allergier utan djurförsök. Det är unikt vad det gäller test av luftrörsallergier – vilket bland annat uppmärksammats av EU.

SenzaGen huserar tillsammans med hundratalet andra bioteknik–, läkemedels- och medicinteknikföretag i Medicon Village Science Park i Lund. Forskningen har sitt ursprung en bit härifrån i studier gjorda vid Institutionen för Immunteknologi vid universitetet i Lund. Cellerna man använder kommer från det mänskliga immunförsvaret.
– Vi har odlat fram dem för att de ska vara perfekt lämpade för ändamålet. Vi använder dendritceller som är centrala i immunförsvaret. En allergisk reaktion är en försvarsmekanism och dendritcellen är en vakt i immunförsvaret som säger vilka ämnen som är okej och vilka som inte är det, förklarar Anki Malmborg Hager, styrelseledamot i SenzaGen.
De framodlade cellerna, kallade SenzaCells, utsätts för testämnen för att se hur de reagerar.
– Vi tar cellerna, utsätter dem för den kemikalie vi vill testa och renar sedan fram allt dna från cellerna. Vi har hittat 200 gener som är signifikanta för att identifiera hudallergi. Dessa för vi över till ett chip och analyserar med hjälp av matematiska algoritmer som våra medarbetare tagit fram om den testade kemikalien är allergiframkallande eller inte, detta gör vi i en apparat som heter NanoString, fortsätter Anki Malmborg Hager.

Eu förbud mot djurförsök

Hon har forskarbakgrund och har varit med sedan starten i SenzaGen. Anki Malmborg Hager var fram till i somras vd för bolaget och är nu styrelseledamot. SenzaGen blev operativt 2014 efter att EU beslutat att inte längre tillåta försäljning av kosmetiska produkter som är testade på djur. Det förbudet har sedan spridit sig till andra länder och processer finns även i andra branscher där man vill undvika djurförsök.
– Konsumenterna måste ju veta att produkterna är säkra. Det gäller inte bara kosmetika utan även till exempel läkemedel och kemikalier. Det kan vara hudkrämer, målarfärg, rengöringsmedel eller som i USA där test av bekämpningsmedel är stort.
Vi började först med att se vad som framkallar hudallergier och hur allvarliga de är med det som vi kallar GARDskin och GARDpotency. Därefter sökte vi EU-anslag och fick ett bidrag på 24 miljoner kronor för att bygga vidare på den här teknologin för att titta på luftvägsallergier med det vi kallar GARDair.
Bättre träffsäkerhet
– Ser man sig omkring idag är det väldigt få som tycker att djurförsök är bra, så vi har den stora massan med oss. Men det spännande är att vi inte bara ersätter djurförsöken utan att vi har en testmetod som ger bättre resultat. Djurförsök ligger på en träffsäkerhet på cirka 70-75 procents träffsäkerhet. GARDskin ligger på nära 94 procent och GARDair på 90 procents träffsäkerhet. Dessutom är det billigare. Det här är ”all good”. Det är bättre på alla sätt, säger Axel Sjöblad, ny vd för SenzaGen.

Kan SenzaGen användas även för livsmedel?
Vår teknologi kan användas för att utveckla tester inom många olika områden. I dagsläget fokuserar vi på att vidareutveckla hudallergitestet för att kunna tillämpa det på medicintekniska produkter och komplexa blandningar. Livsmedelssektorn är ett intressant område där det behövs tester både för att analysera kemiska tester i mat och för att analysera produkternas inneboende allergiframkallande förmåga.
Livsmedels inneboende allergiframkallande förmåga beror inte främst på kemikalier utanpå de proteiner som bygger upp produkten. Utmaningen här är att det finns begränsad tillgång på bra data, något vi behöver för att bygga våra modeller. Vi har dock preliminära data där vi kan urskilja den allergiframkallande förmågan hos ett grisprotein från motsvarande protein från räka, men ett komersiellt test ligger en bra bit in i framtiden, säger Axel Sjöblad.

Förverkligar forskning

Tyngden för SenzaGen har tidigare legat på forskning och produktutveckling. Nu har även försäljningen kommit igång och det är där som Axel Sjöblad kommer in.
– Mitt uppdrag är att vidareutveckla och kommersialisera SenzaGen. Forskning och utveckling skall givetvis fortsätta, men nu ska vi få ut våra produkter i världen, säger han och fortsätter:
– Det är oerhört roligt när forskning i Lund omsätts till produkter som blir globala. Det är extra roligt också för de som varit med i bolaget länge att få se att forskningsidéer går att förverkliga så mycket att någon vill betala för dem. Det är också givande att få vara en del av sin närmiljö och att kunna erbjuda jobb till kompetenta personer. Att få vara del av Medicon Village-andan.
Och det har gått snabbt för SenzaGen. På ett par år har antalet medarbetare fördubblats till 24 och omsättningen fyrdubblats.
– För bara några år sedan hade vi inga pengar, inga godkända patent och inga anställda. Society of Toxicology i USA har en konferens i mars varje år. 2015 gick vi omkring där och vi kände ingen och kunde inga namn. Senast hade vi sex man på plats, vi var uppbokade hela tiden och hade kö till vår monter. På fyra år har vi gått från ingenting till en central plats och fullt med folk hos oss, säger Anki Malmborg Hager.

Vad har ni för patent?
– Vi har tre lager av skydd. Vi har patenterat våra SenzaCells och den genetiska signaturen. Det vill säga de gener vi ser som signifikanta för de olika testerna. Sedan håller vi även på beräkningskoden i mjukvaran för att kunna beräkna och analysera datan, säger Anki Malmborg Hager.
Föregångare inom hälsa
SenzaGen används nu i kampanjer i EU för att visa vad EU-stöd kan göra och hur det skapar arbetstillfällen.
– EU har utnämnt oss till Flagship-project inom hälsa. Jag antar att de med oss som exempel vill visa att de gör bra val och spenderar EU-medborgarnas pengar väl, säger Anki Malmborg Hager.

Hur unikt är det här?

– Det finns ett par andra konkurrerande in vitro-metoder men ingen som ensam är i närheten av vår träffsäkerhet. Ofta får man använda två eller tre tester och får ändå inte samma träffsäkerhet, säger Axel Sjöblad.
– Och då pratar vi om hudallergi, på luftallergi finns ingen annan. Luftallergitestet bygger på samma principer som hudallergitestet. Vi odlar fram mänskliga celler och tittar på hela cellens reaktion. Det är som att titta på hela människan i provröret. Andra tittar på en markör, vi tittar på hela genomet, hela arvsmassan. Det är klart att vi får ett bättre resultat eftersom vi tittar på fler parametrar, fyller Anki Malmborg Hager i.

Vad är kostnaden?
– Det är billigare i förhållande till djurförsöken, men det har givetvis ett pris.
SenzaGen fokuserar just nu på marknaderna i Europa och USA. I USA har man redan ett dotterbolag som jobbar mot myndigheter och kunder. Därefter väntar stora länder som Brasilien och Kina. I Asien har flera länder som Sydkorea, Taiwan och Indien också infört förbud mot djurförsök inom kosmetika, även om det väntas ta ett par år innan lagen efterlevs fullt ut.
– Jag bedömer att vår potential är oerhört stor och jag tror inte att många är emot att den här förändringen sker, säger Axel Sjöblad.

Vilka är era utmaningar framöver?
– Det är att få det arbete vi gjort känt. Vi reser jorden runt och föreläser på kongresser, träffar laboratorier och företag inom olika branscher och berättar om vår forskning och våra testmetoder. En annan utmaning är de olika regulatoriska krav som finns som är satta med djurförsök som grund. Regelverket passar inte alltid för ny teknologi och därför tar det inte fart omedelbart. Det finns så klart en säkerhetsaspekt, det förstår vi, men det är det som gör att det tar tid. Det låter kanske kaxigt, men vi vill bli den nya industristandarden med billigare och bättre metoder, säkrare resultat och inga djurförsök. Vår vision är tydlig och nu skall arbetet göras. Vi har mycket hårt jobb framför oss, säger Axel Sjöblad.

Text Tobias Malmberg Foto Emil Malmborg