Vad är hönan och vad är ägget?

Steven Nordin är professor i psykologi vid Umeå Universitet.

– Jag är intresserad av sensorisk psykologi, hur våra sinnen fungerar. Jag skrev mitt avhandlingsarbete om hur nedsättning av luktsinnet fungerar. Sedan har jag kommit att arbeta med motsatsen, doftöverkänslighet. Jag har också studerat problemet med sjuka hus-sjukan.

Steven Nordin har vid 2010 års utdelning från Astma- och Allergiförbundets forskningsfond fått pengar för att forska om hantering av besvär och livskvalitet vid astma och allergi. Det är en stor populationsstudie i Västerbotten med data från omkring 3500 personer.
– Vi vill ta reda på copingmekanismer, det vill säga hur man hanterar sin situation och hur det fungerar med socialt stöd. Vilka strategier använder man som allergiker och astmatiker för att klara sin situation? Ändrar man dessa över tid? Det kan visa sig att människor som haft astma och allergi i många år har erfarenheter som kan bli tips för de som nyligen insjuknat.
– Vad det sociala stödet betyder i de här sammanhangen vet man inte så mycket om. Vilken roll spelar make/maka, sambo, övrig familj, arbetskamrater, intresseorganisationer? Det ska vi undersöka.

Resultat i vår

Data har samlats in under våren 2010, just nu kvalitetskontrolleras databasen och någon gång i vår kommer resultaten att kunna presenteras.
En känslig fråga är sambandet mellan psykologi och biologiska sjukdomar. Det är något som Steven Nordin är mycket medveten om.
–Det är väl känt att oro, ångest, nedstämdhet och stress är vanligt förekommande hos människor med miljörelaterade besvär. Men då kan man fråga sig; vad är hönan och vad är ägget? Vem skulle inte bli orolig och nedstämd när man mår dåligt? Samtidigt vet man att människor med en orolig läggning rent allmänt sett har en större risk för att få sjukdomssymtom. Jag tror att det går i båda riktningarna.
– Det är lite olyckligt att det fortfarande är så att det som får en psykologisk stämpel på sig blir misstänkliggjort. Alla bör bli tagna på allvar, i de flesta fall är det en blandning av biologiska och psykologiska faktorer.
– Vi kommer att ha möjlighet att veta mer om några år när vi följer upp vår population. Då kan vi se om de som lever med oro idag är mer miljökänsliga än genomsnittet.

Begränsade

En nyss avslutad kvalitativ studie, djupintervjuer med tolv personer med svår doftöverkänslighet, visade att dessa människor har en mycket besvärlig vardag. De är begränsade när det gäller tillgängligheten i samhället och de sociala relationerna och den egna ekonomin blir mycket påverkad på grund av att man inte kan arbeta.
En annan intressant studie som pågår i Umeå är mätning av hjärnaktivitet vid retning med luktande och stickande ämnen hos både friska och doftöverkänsliga personer. Den kommer att kunna ge svar om mekanismerna vid doftöverkänslighet.

Senaste artiklarna