Svart kan dölja många färger

Blåsor i armhålan efter en kväll med nya festblusen. Eksem och rodnader efter en runda med de nyinköpta träningsbyxorna. Besvären kan bero på allergiska reaktioner mot kemikalier i kläderna.

– Hur omfattande problemet är vet vi inte riktigt, säger hudläkaren och forskaren Kristina Ryberg. Troligen finns det ett stort mörkertal, bland annat beroende på att vi läkare ofta inte tänker på att patientens kläder kan vara orsaken till allergiska reaktioner.
Kristina Ryberg forskar på textilfärger, så kallade dispersionsfärger. De används för att färga syntetmaterial och är de färgämnen som är mest allergiframkallande.

Symptomen varierar

Symtomen är ofta rodnader och i värsta fall kronisk inflammation där kläderna suttit åt, till exempel i hudveck, på insidan av lår och armar och i armhålan. Det kan röra sig om allt från klåda och lättare eksem till kraftiga reaktioner med blåsbildning och vätskning, vars orsaker kan vara svåra att ringa in om patienten inte allergitestas med lapptest för textilfärger.
– Jag tror även att jag i mitt arbete som överläkare vid hudmottagningen på Uddevalla sjukhus genom åren har ”missat” patienter med allergiska reaktioner mot textilfärger.

Mörka färger extra allergiframkallande

Kristina Rybergs forskning ingår i ett europeiskt samarbete för att försöka kartlägga förekomsten av kontaktallergi mot textilfärger. I våras disputerade hon vid Medicinska fakulteten inom Lunds universitet. Det övergripande syftet med hennes avhandling har varit att bidra med kunskap om diagnostik av kontaktallergi mot dispersionsfärgämnen.
I arbetet med avhandlingen fann hon att 18 procent av totalt 1 780 patienter i en studie, gjord i Malmö och belgiska Leuven, misstänkte att deras kläder orsakade hudbesvär.

Vilka färger orsakar mest problem?
– En orange färg visade sig vara en av de mest allergiframkallande. Den kan dock vara svår att upptäcka eftersom den ofta ingår i svarta kulörer för att ge en speciell nyans. Mörka färger har generellt visat sig vara extra allergiframkallande, eftersom många andra färger kan dölja sig i dem.
Kristina Ryberg har också konstaterat ett samband mellan allergier mot det svarta färgämnet parafenylendiamin, som används i hårfärg, och allergier mot färgämnen i kläder. Samma svarta färgämne används i turisttatueringar – en tatuering som försvinner efter ett par veckor – som utförs på många semesterorter. De som låtit göra en sådan tatuering kan senare också komma att reagera mot textilfärger.

Fulla av olika ämnen

Men när det gäller textilier är det inte enbart färgerna som orsakar besvär. Oftast är det färgämne som används inte riktigt rent. 20 procent av 21 patienter som testades med två blå dispersionsfärger reagerade inte på färgen i sig utan på föroreningar i den. Något som testande läkare bör vara medvetna om.
Utöver olika färgämnen är många av våra kläder fulla av andra ämnen som också kan framkalla allergi: till exempel antibakteriella medel, antimögelmedel, flamskyddsmedel och medel som motverkar att plagget krymper och skrynklar sig.

Nya ämnen introduceras ständigt

Det är de företag som köper och säljer textila produkter som har ett ansvar för att kläderna inte orsakar skada på hälsa och miljö.
– De stora klädfirmorna i Sverige är uppmärksamma på problemet, säger Kristina Ryberg. Men det kan vara problematiskt att kontrollera hela produktionskedjan. Samtidigt som vi forskare lyckas ringa in allt fler av de allergiframkallande ämnena så introducerar textilindustrin ständigt nya. Och tillverkarna är måna om att hålla sina processer hemliga.
Hennes forskning visar att de dispersionsfärger som är kända för att ge kontaktallergi kan finnas i kläder som säljs inom EU. Detta trots att dessa färgämnen är upptagna på en lista över ämnen som inte bör användas för färgning av tyger.
– Kontrollen av de ämnen som används sker med hjälp av stickprover vilket ger en osäkerhet. Dessutom tillverkas många kläder utanför EU.

Svårt att veta

I regel saknas uppgifter om vilka ämnen som ingår i de textilier som vi hittar i affären. Som konsument kan det därför vara svårt att veta vilka kemikalier som finns i materialen och därmed undvika sådana ämnen som man vet att man är känslig för.
– Om man misstänker att ett plagg innehåller kemiska ämnen kan det hjälpa att tvätta dem innan de används. Men det är inte alltid det hjälper. Ofta finns mycket överskottsfärg i plaggen vilket gör att färgerna fortsätter att läcka. Kläder som är färgade med dispersionsfärger kan fortsätta att ”blöda” även efter många tvättar.

Vad kan man som konsument ändå göra för att försöka undvika de värsta allergikällorna?
Undvik mörka färger och välj ljusa kläder och kläder som är miljömärkta, liksom naturmaterial är Kristina Rybergs råd. Att söka läkare vid misstanke om att det är kläderna som orsakar hudbesvären är också viktigt. Undersökningarna är viktiga för att kunna ge patienterna rätt information om vad de bör undvika i sitt dagliga liv, understryker Kristina Ryberg.
– Det är först när man testar som man kan upptäcka allergierna. Och det är viktigt att använda bra testmaterial. I den standardserie av lapptest som brukar användas ingår inga textilfärger.

Testning med så kallat tunnskiktskromatogram, där olika beståndsdelar i färgen har separerats på en remsa innan lapptestning, kan ge information om vilken färg eller förorening som patienten reagerar på.
– I mina studier har jag använt mig av ett test med en mix av färger. Det kan vara ett alternativ när det inte går att göra omfattande screening med enskilda färgämnen för att upptäcka allergier.
Man ska också veta att testerna kan ha felkällor. Det gör att testande läkare måste bli medvetna om att patienten kan vara allergisk mot ett helt annat ämne än den färg som testet egentligen avser.
Bland det viktigaste är därför att läkarna är öppna för möjligheten att det kan handla om känslighet för kemikalier i textilier.
– Jag vet från min mottagning att patienter ofta själva sitter inne med många av svaren. De kan berätta om sin vardag och vilka ämnen de dagligen får kontakt med. Med hjälp av den informationen och olika tester kan vi sedan ringa in problemet.

 

Textilfärger: historik

Färgade textilier har återfunnits i 5 000 år gamla gravar i Egypten. De färger som då användes kom från djur, växter eller mineraler.
De första syntetiska färgämnet upptäcktes i England i mitten av 1800-talet. Redan tio år senare rapporterades att textilfärgämnen misstänktes vara orsak till hudbesvär.
På 1940-talet rapporterades om att många människor drabbats av kontaktallergi av färgämnen i strumpor, på 80- och 90-talet av mörka kläder. Från början rörde det sig om fallrapporter, men de senaste decennierna har större patientmaterial studerats, speciellt i Sydeuropa. Motsvarande studier av förekomsten av kontaktallergi mot textilfärgämnen i norra Europa har hittills saknats.

Några sätt att minska risken för kontaktallergi:

• Välj gärna miljömärkta textilier. Men var medveten om att varan ändå kan innehålla allergiframkallande medel.
• Välj ekologiskt odlad bomull som inte innehåller kemiska bekämpningsmedel.
• Undvik om möjligt impregnerade, flamskyddade eller antibakteriella textilier.
• Tvätta nyinköpta textilier innan du använder dem.
• Fråga i butiken om kemiska tillsatser i produkterna. Meddela försäljaren om en nyinköpt vara ger besvär.

Miljömärkning:

EU-blomman är den Europeiska Unionens miljömärkning. Blomman ställer miljökrav på hela produktionskedjan, från råvara till färdig textil.
Svanenmärket är en miljömärkning för hela Norden. Svanen ställer samma krav som EU-blomman, och har dessutom ytterligare krav på ekologiska fibrer, etiska produktionsförhållanden samt sparsam energi- och vattenförbrukning.
Öko-Tex 100 är en internationell märkning av textilier som garanterar låga halter av kända farliga kemikalier. Om textilen är märkt Öko-Tex 100 plus är den dessutom miljövänligt producerad.
Bra Miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärkning. Föreningen har valt att dela upp märkningen i två delar, bra fiber och bra beredning. Bra fiber kräver att råvaran är odlad på ett miljövänligt sätt. Bra beredning innebär istället miljövänlig tillverkning av textilen.
Eko-sustainable textile innebär krav på ekologiskt odling samt ställer krav på de olika stegen i klädestillverkningen när det gäller miljöhänsyn och etiska frågor.

Lästips:

Kemikalieinspektionen. www.kemi.se Klicka på ”kemikalier i kläder”.
Naturskyddsföreningen. Sök på ”kemikalier i kläder”.
Kristina Rybergs avhandling heter Contact Allergy of Textile Dyes, Clinical and Chemical Studies on Disperse Dyes. Lunds universitet 2009.

Text Carina Roxström

Senaste artiklarna