Så här mår vi inomhus

Inomhusmiljön i Sverige har blivit bättre med tiden. Halterna av farliga ämnen har minskat och färre utsätts för andras tobaksrök inomhus. Men det finns vissa skillnader bland befolkningen visar årets Miljöhälsorapport från Folkhälsomyndigheten.

Trots förbättringar rapporterar en femtedel av befolkningen att de upplever besvär av sin inomhusmiljö. Detta framkommer i Miljöhälsorapport 2017 som tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Närmare 40 000 personer mellan 18 och 84 år har svarat på miljöhälsoenkäten som ligger till grund för rapporten.
Frågorna handlar om i vilken omfattning vi exponeras för olika miljörelaterade faktorer som exempelvis mögel, kemikalier och miljötobaksrök, och eventuella sjukdomar och besvär kopplade till det. Men området är komplext, anser docent Johnny C. Lorentzen, IMM, som tillsammans med professor Gunnar Johanson skrivit kapitlet om inomhusmiljö.
– Enkäter av det här slaget är problematiska, det är subjektiva bedömningar och talar om vad människor tycker. Tyckandet är i sin tur baserat på vad man har för krav på sin inomhusmiljö. I början av förra seklet stank det nog i alla hus, i dag förväntar vi oss, med rätta, att vi kan vistas i en miljö där det inte luktar, säger Johnny C. Lorentzen.

Färre farliga ämnen

Utöver det är inomhusmiljö i sig ett komplext ämne att studera; fukt och mögel och mögellukter är indikatorer som inte går att mäta på samma sätt som exempelvis buller. Men det som är viktigt att föra fram, enligt Johnny C. Lorentzen, är att sett över tid har inomhusmiljön blivit bättre. Ett exempel på det är att halterna av farliga kemiska ämnen i byggnader, som till exempel formaldehyd och klorfenoler, är betydligt lägre nu än på 1970- och 1980-talet då ”sjuka hus” blev ett begrepp.
– Det gäller troligen för alla kemiska ämnen i inomhusluften som kan tänkas orsaka akuta besvär, säger Johnny C. Lorentzen.

Skillnader finns

Vissa skillnader och ojämlikheter finns dock i befolkningen när man tittar på enkätsvar om inomhusmiljö. Kvinnor svarar oftare att de utsätts för olika typer av exponeringar, de rapporterar också mer hälsobesvär orsakat av detta än vad män gör. Med besvär av inomhusmiljö i bostad, arbete eller i skola menas i enkäten att man minst en gång per vecka har något av följande symtom: trötthet, huvudvärk, irriterande ögon/näsa, hosta eller heshet.
Stor betydelse för hur man upplever sin inomhusmiljö och hälsa har också boendeformen. Överlag kan man se att de som bor i nyare hus har mindre besvär än de som bor i äldre hus. Personer boende i hyresrätt rapporterar mest besvär (16 procent), medan boende i bostadsrätter och småhus betydligt mindre (9,4 respektive 5,6 procent). Boendeformen spelar också roll för hur personer med allergi eller annan överkänslighet svarar angående luftkvalitet; dålig luftkvalitet rapporteras sex till sju gånger oftare i hyresrätter än i småhus, bostadsrätter ligger mitt emellan.
– Hur man uppfattar sin inomhusmiljö påverkas rimligen av om man äger sin bostad eller inte, om man kan påverka de problem man ser eller har. Kanske är det så att man i villor inte vill kännas vid att man har mögellukt? säger Johnny C. Lorentzen och påpekar att ventilationen faktiskt ofta är bättre och halterna av kemiska ämnen lägre i hyresrätter än i småhus.

Känner inte mögellukten

Detta bekräftas också av en undersökning Boverket gjorde av den tekniska statusen av hus byggda fram till och med 2005, där inspektörer skickades ut till fastigheterna för att mäta förekomsten av kemiska ämnen i luften.
– Det var högre halter i villor än i hyresrätter. Faktum är att inspektörerna ofta kände mögellukt i villor fast ägarna inte gjorde det. Husägarnas svar visade inte hur det faktiskt var.
Inomhusmiljön påverkas även av hur många personer som bor i en lägenhet. Trångboddhet blir allt vanligare och bor man många fler än vad som var avsett när huset byggdes, kan inomhusmiljön bli fundamentalt annorlunda, enligt Johnny C. Lorentzen.

Rökningen minskar

När det gäller miljötobaksrök, som är en etablerad riskfaktor för att utveckla småbarnastma, finns en nedåtgående trend, berättar Anna Bergström, forskare vid IMM och författare till kapitlet om just miljötobaksrök. Andelen som röker minskar och därmed exponeras också färre för miljötobaksrök, alltså passiv rökning. Framför allt minskade exponeringen inomhus när förbudet mot rökning på restauranger och andra serveringsställen kom 2005, men minskningen har skett i alla miljöer, även i hemmet och på arbetet.
– Det är förhållandevis få personer som dagligen utsätts för tobaksrök i hemmet numera, säger Anna Bergström men säger samtidigt att ungefär 250 barn utvecklar astma varje år på grund av föräldrarnas rökning.
Men även om trenden pekar nedåt, andelen som röker och exponeras minskar, så upplever människor fortfarande besvär av andras tobaksrök.
– Den andelen har inte minskat i samma utsträckning. Kanske reagerar vi mer om någon röker vid exempelvis busshållplatsen nu när vi vant oss vid en rökfri miljö.

Ojämlik hälsa

Anna Bergström lyfter fram att det finns betydande socioekonomiska skillnader när man pratar om miljötobaksrök. De med lägre utbildningsgrad röker i högre utsträckning än de med högre utbildning: bland universitetsutbildade röker fyra procent, bland gymnasieutbildade tio procent och bland de som endast gått grundskola röker 14 procent. Detta går även igen i hur man exponeras för andras tobaksrök. Det är också vanligare att utsättas för miljötobaksrök i storstäder och även där kan man se att det finns skillnader mellan utbildningsgrupper.
– Det här med skillnader i hälsa mellan grupper är viktigt att fortsätta bevaka. Det är viktigt att arbeta för en mer jämlik hälsa och vård, säger Anna Bergström.

Allergisnuva ökar

Andelen personer med allergisnuva har ökat sedan förra undersökningen, som gjordes 2009. Och även där finns en koppling till utbildningsnivå, enligt Anna Bergström, som även jobbar med allergiforskning inom ramen för BAMSE-studien. Däremot vet man inte så mycket om varför allergisnuva har ökat i befolkningen, eller varför det tycks vara vanligare i storstäder än på landsbygden.
– Det finns många saker som är annorlunda i en storstad, bortsett från mängden trafik. Det är mycket vi inte vet tillräckligt mycket om än. Men en del tyder på att risken för allergisnuva ökar om man utsätts för föräldrars rökning under uppväxten.
Anna Bergström menar att informationen från Miljöhälsoenkäten måste kompletteras med annan typ av forskning för att vi ska förstå varför allergisnuva ökar.
– Om vi förstår mer av hur olika riskfaktor påverkar vilka som insjuknar av allergisnuva och de biologiska mekanismerna bakom sjukdomen, har vi bättre förutsättningar för att i framtiden kunna förebygga allergisnuva och andra allergiska sjukdomar.

FAKTA
Miljöhälsorapport 2017 har tagits fram av Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Det är den femte nationella rapporten om befolkningens miljörelaterade hälsa i Sverige, den första utkom 1999. Rapporten används framför allt av handläggare och beslutsfattare inom kommuner, länsstyrelser och landsting. Läs hela rapporten på folkhälsomyndighetens webbsida.

Recept Louise Cederlöf Foto Lena Granefelt/Johnér foto

Relaterade artiklar