Närgången granskning av kvalster

En ny doktorsavhandling från Umeå universitet har ökat kunskapen om kvalsterallergener. Det finns fler typer av allergener än man hittills trott som kan framkalla inflammatoriska reaktioner i lungornas ytskikt, och på så sätt förvärra besvären vid allergisk astma. Bakom forskningen står molekylärbiolog Camilla Österlund.

Kvalsterallergi är en av de vanligaste allergierna i världen. Globalt sett räknar man med att mellan 50-85 procent av alla astmatiker är allergiska mot olika typer av kvalsterallergener.
Tidigare var kvalsterallergi inte så vanligt i de nordiska länderna eftersom kvalster trivs bäst i varma och fuktiga miljöer. På senare tid har dock antalet personer med kvalsterallergi ökat i Sverige. Detta beror förmodligen på att vi bygger allt tätare hus som inte är tillräckligt ventilerade, vilket leder till att luftfuktigheten ökar.
Kvalster är en stor grupp av spindeldjur som återfinns över hela jordklotet, utom i kalla och torra klimat. Det finns mer än 40 000 arter, varav ett fåtal är allergiframkallande. Några av dessa lever i våra bostäder, så kallade husdammskvalster.

Trivs i sängen

Det ska vara varmt, fuktigt och mörkt för att husdammskvalstren ska trivas. En sådan miljö hittar dessa mikroskopiska djur i våra sängar där de lever på avfallna hudflagor.
Det är dock inte kvalstret i sig som orsakar den allergiska reaktionen utan proteiner som bland annat finns i djurets avföring. Eftersom husdammskvalstren bor i våra sängar, är risken stor att vi andas vi in dessa partiklar när vi sover.
Ett stort antal allergener har identifierats från olika arter av husdammskvalster. Allergenerna är indelade i ett 20-tal grupper, beroende på storlek och strukturella likheter mellan olika kvalsterarter.
Camilla Österlund berättar att grupp 1 och 2 anses vara de viktigaste, eftersom mer än 80 procent av alla med kvalsterallergi är känsliga för just dessa allergener.

Orsakar inflammation

I den nu aktuella forskningen har Camilla Österlund studerat hur kvalsterallergener påverkar den inflammatoriska reaktionen i lungornas ytskikt. Detta ytskikt med sina epitelceller utgör en viktig barriär mot ämnen som vi inandas.
Men epitelcellerna kan också aktivt delta i inflammatoriska reaktioner om de utsätts för främmande partiklar. De utsöndrar då ämnen som på kemisk väg lockar till sig ett stort antal vita blodkroppar, så kallade inflammatoriska celler, som angriper de inkräktarna.
– Denna reaktion är en del av vårt medfödda immunförsvar, och inflammationen är ett sätt för kroppen att snabbt försöka oskadliggöra inkräktarna, förklarar Camilla Österlund.
Sedan tidigare vet man att vissa allergener från husdammskvalster kan aktivera lungepitelceller på detta sätt. För att den inflammatoriska processen ska starta har man antagit att allergenerna måste kunna klyva vissa speciella proteiner på epitelcellernas yta.
Kvalsterallergenerna i grupp 1,3 och 9 har denna förmåga, till skillnad från allergener i till exempel grupp 2. Allergener som kan klyva proteiner kallas för proteolytiska, medan övriga kallas för icke-proteolytiska.

Förvärrar astma

Vad Camilla Österlund nu upptäckt i sin forskning är att de icke-proteolytiska grupp 2-allergererna ändå kan väcka ett inflammatoriskt svar i epitelcellerna.
– De kan alltså starta den här processen utan att proteinerna klyvs på epitelcellernas yta. Detta är ny kunskap, förklarar hon.
Forskningen har bedrivits i laboratoriemiljö på mänskliga lungepitelceller. Efter att ha exponerat cellerna för grupp 2-allergen, såg man en ökad utsöndring av flera inflammatoriska ämnen, till exempel cytokiner som interleukin 6.
Upptäckten innebär att synen på icke-proteolytiska grupp 2-allergenerna delvis måste ändras.
– Vi visste ju innan att dessa allergener kan trigga igång kroppens adaptiva, inlärda, immunförsvar, så att T-lymfocyter bildas och särskilda IgE-antikroppar utsöndras. Nu vet vi att de även kan medverka i det medfödda immunförsvaret genom att aktivera lungans epitelceller, säger Camilla Österlund.
Grupp 2-allergenerna har alltså en förmåga att provocera immunsystemets båda delar; dels det inlärda, dels det medfödda. På detta sätt kan dessa allergener förvärra en pågående luftvägsinflammation vid allergisk astma.
Camilla Österlund hoppas nu få möjlighet att gå vidare i sin forskning.
– Det jag håller på med är grundforskning, och mitt resultat är en pusselbit bland många andra. Men varje pusselbit ökar kunskapen, och i förlängningen kan detta leda till nya och mer effektiva behandlingsmetoder, säger hon.

 

FAKTA KVALSTER

Husdammskvalster är ett samlingsnamn för flera olika kvalsterarter. Namnet är missvisande eftersom dessa kvalster inte har något med damm att göra. De trivs i värmen och fukten i våra sängar, och ett mer passande namn är därför sängkvalster.
Det går inte att se ett kvalster med blotta ögat eftersom de är mikroskopiskt små, 0,1-0,3 millimeter.
Kvalsterallergi ger samma symtom som andra luftvägsallergier; det vill säga nysningar, rinnsnuva, klåda i näsa och ögon. Man kan även få allergisk astma.
Eftersom kontakten med kvalsterallergen normalt sker i sängen så är besvären svårast på natten och morgonen, men man kan även ha besvär på dagen.
Genom att sänka luftfuktigheten i bostaden blir miljön mindre attraktiv för kvalster. Därför är det i första hand ventilationen man ska åtgärda för att lindra eventuella allergibesvär.

Husdammskvalster livnär sig på hudflagor som de framförallt hittar i våra sängar.
Foto: SciencePhotoLibrary/IBL Bildbyrå

Text Barbo Falk