Den skadliga röken kan minskas

Småskalig vedeldning är en av de största källorna till utsläpp av små hälsofarliga partiklar i Sverige och inom EU. Hälsoeffekterna av partiklar är förödande, och ofta onödiga. Problemen med vedeldning beror nämligen mest på omodern och felaktig teknik och felaktigt eldningsbeteende samt politik.

– Utan subventioner och lagar kommer nog inte mycket att hända, befarar Christoffer Boman, doktor inom energiteknik vid Umeå Universitet.
Bioenergi, att elda med ved och andra biobränslen, är odiskutabelt bra för miljön ur ett klimatperspektiv om förbränningen kontrolleras och utsläppen hålls låga, till exempel med rökgasrening. Men, fel använt innebär vedeldning hälsorisker som luftrörsproblem, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Fel eldat släpps också växthusgasen metan ut som har 20 gånger större klimatpåverkande effekt än koldioxid.

Gamla vedpannor

Christoffer Boman, doktor inom energiteknik vid Umeå Universitet har forskat på emissioner av partiklar från förbränning av biobränsle. Han pekar på det största problemet som är gamla vedpannor. I dag finns det i Sverige endast krav när det gäller nyinstallationer. Då ska en ackumulatortank finnas som gör att verkningsgraden av eldningen blir högre och utsläppen lägre.
– När det gäller småskalig bioenergi i ett nationellt perspektiv kommer 75 procent av partikelutsläppen från gamla vedpannor utan ackumulatortank.

Pågående forskning kommer att leda till nya regler och förhoppningsvis krav. Ett hopp för alla som idag lider av rökgaser och partikelutsläpp.
– Länge har bedömningen av luftkvaliteten mätts utan att ta hänsyn till skillnaderna mellan partiklarna. Nu studerar vi egenskaper hos olika partiklar och gaser från olika typer av ved- och annan biobränsleeldning för att se hur olika de påverkar hälsan och miljön, förklarar Christoffer Boman som välkomnar det allt mer tvärvetenskapliga samarbetet som pågår. Speciellt diskuteras sot, organiska ämnen och metallerna som finns i partiklarna, speciellt i de mycket små så kallade submikrona partiklar som lätt tar sig in i våra bostäder genom ventilationen och bland annat påverkar astmatiker. Ett projekt som finansierats av Energimyndigheten är BHM (Biobränsle, Hälsa, Miljö), där man bland annat mätte partikelutsläpp i Lycksele och Växjö som visade att astmabesvär ökade i takt med bioenergiutsläppen i mycket större omfattning än man tidigare trott.

Ännu inte på folklig nivå

Samtidigt som Sverige försöker styra mot en större andel användare av biobränsle, ökar forskarnas kunskaper kring de skadliga hälsoeffekterna. Ändå finns inga generella nationella krav när det gäller nivån på de partikelemissioner som släpps ut. De gamla pannorna används, kunskaperna om hur och vad man eldar har brister och medvetenheten om vilka svårigheter felaktig eldning kan åsamka den astmatiska grannen är små. Forskningen och framstegen har ännu inte sipprat ner till en folklig nivå.

Katalysatorer

När kravet på ackumulatortank infördes riktades kritik mot Naturvårdsverket från forskarhåll. Att i ett regelverk låsa fast sig vid en teknik kan hindra framväxten av andra bättre lösningar menade man.
Kanske är det därför katalysatorer för skorstenar aldrig fick något genomslag. Ett alternativ att rena utsläppen från till exempel braskaminer där en ackumulatortank inte är aktuell. Något som skulle underlätta tillvaron för många.
– I USA har man utvecklat kaminer med katalysatorer. Men man har inga höga krav på emissionsnivåerna, och här i Europa har, vad jag vet, har forskningsutvecklingen kring just katalysatorer för vedeldning stått stilla sedan slutet av nittiotalet, säger Christoffer Boman.

Användarokänsliga

I ett nationellt perspektiv så står braskaminer och andra så kallade lokaleldstäder för ungefär 15 procent av partikelutsläppen när det gäller småskalig vedeldning. Det kan låta lite, men bor man i ett område med många trivseleldare blir problemen påtagliga för människor som reagerar på partiklar och gaser.
– Idag fokuserar man på att förbättra tekniken. Braskaminer är så enkla system att det beror väldigt mycket på den som eldar hur mycket utsläpp det blir. Hur kommer man åt det?
Christoffers fråga är retorisk. Forskningen kring braskaminer koncentrerar sig på att göra kaminerna så användarokänsliga som möjligt. I ett EU-projekt som Umeå universitet och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, deltar i undersöker man möjligheten med elfilter som ska rena utsläppen. Det finns redan färdiga kommersiella produkter i bland annat Tyskland och Norge.

Satsa mer på information

– Inom EU drivs från centraleuropeiskt håll hårdare krav på småskaliga eldningssystem. Där åker också sotare ut och mäter hur kaminer fungerar. Det skulle kunna vara en åtgärd för att följa upp hur kaminer faktiskt används.
Christoffer påpekar dock att man måste satsa mer på information till alla användare.
– Det är viktigt att komma ihåg att det inte är någon garanti att miljögodkänd teknik fungerar i verklig drift eftersom det beror så mycket på den som eldar. Men det är viktigt med såväl regler och lagar eftersom det är drivkrafter till förändring.

Recept Annica Wennström

Relaterade artiklar