Viktigt lära sig inhalera
En förutsättning för att ha kontroll på sin astma är att behandlingen fungerar. Men över hälften av patienterna gör fel när de använder sin inhalator. Nu efterlyser experter på området nya strategier för att personer med astma ska få den behandling de behöver.
– Mellan 50–75 procent av patienterna gör fel när de inhalerar. En stor andel gör fel trots att de lärt sig att göra rätt i början, säger Kjell Larsson, lungläkare och professor emeritus, Karolinska institutet.
Enligt Kjell Larsson bör man gå igenom tekniken varje gång patienten ”sätter sin fot på mottagningen”. Ett problem är att recepten ofta förnyas utan att personen fysiskt besökt vårdcentralen. Det sker istället via telefon och e-recept och man kan fortsätta felbehandla utan att någon upptäcker det.
– I en studie av närmare 19 000 patienter fann vi att av de med lindrig eller medelsvår astma så hade endast en av fem besökt vårdcentralen det senaste året. Resten hade fått recepten förnyade på andra sätt, förmodligen genom telefonsamtal med vårdcentralen.
Vad är det då man gör fel?
Det finns två olika huvudgrupper av inhalatorer för behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och inhalatorer som producerar aerosol (spray och soft mist). En patient som behandlas med flera olika preparat ska nästan alltid genomgående använda antingen pulverinhalator eller aerosol. Dessa två sorter fungerar på olika sätt och ska hanteras olika.
Även inom respektive huvudgrupp skiljer sig tekniken åt; det finns pulverinhalatorer som ska skakas innan de används men också de som inte får skakas. Vissa är fuktkänsliga och får till exempel inte ligga i en träningsväska tillsammans med blöta kläder och handdukar. En del kräver att man kommer upp i ett visst inhalationsflöde, andra en viss inhalationsvolym.
– Det går att göra väldigt många fel, framför allt med pulverinhalatorer. Om man listar alla fel patienterna kan göra, tror jag vi är uppe i 25 stycken. När det gäller aerosol är det vanligaste felet att man andas in för snabbt.
Förutom att regelbundet få en genomgång av tekniken vid besök på vårdcentralen, oftast av sjuksköterska (men det kan även vara av undersköterska eller fysioterapeut), finns filmer på nätet som är instruktiva och bra att titta på, tipsar Kjell Larsson. En sådan är medicininstruktioner.se där man kan söka efter just den inhalator man själv har.
Ofrivilligt byte
Ytterligare en faktor ökar risken för felanvändning och det är när man får sin vanliga inhalator utbytt mot en annan vid förnyelse av recept. I varje landsting finns nämligen en läkemedelskommitté som bestämmer vilka läkemedel som ska rekommenderas och förskrivas, i Stockholm kallas denna ”Kloka listan”. Ibland byts läkemedlen på listorna ut – i regel i besparingssyfte – och patienten står plötsligt med en ny produkt i handen, kanske även utan ny instruktion om man fått den utskriven över telefon. I Norge får till och med apoteken byta inhalatorsort utan att prata med förskrivande läkare, något som inte är tillåtet i Sverige men hanteringen här är illa nog, anser Kjell Larsson.
– Många patienter kan inte använda sin gamla inhalator på ett korrekt sätt och de kan oftast inte använda den nya som de plötsligt får utan att ha fått användarinstruktioner. De kommer med stor sannolikhet att göra fel.
Kjell Larsson är mycket kritisk till läkemedelskommittéernas urval av astmamediciner.
– Man måste ställa sig frågan hur de kan bestämma att en viss inhalator ska vara på listan eftersom det inte finns några jämförande studier. Olika regioner rekommenderar olika preparat och vissa behandlingsalternativ saknas på vissa listor. Det är ett tveksamt och godtyckligt system och vilken vård du får beror på kompetensen hos de som sitter och bestämmer i just den regionen.
Val av inhalator viktigt
För det är så, menar Kjell Larsson, att om behandlingsresultaten uteblir måste läkaren testa sig fram till en inhalator som passar just den individ man har framför sig. Det går inte att säga att en viss inhalator är bättre lämpad för en viss patient, inte ens i valet mellan pulver och spray går det att säga vilken som är bäst, utan det gäller att skräddarsy behandlingen.
I början av 2000-talet fanns betydligt färre inhalatorer än idag och marknadsledande då var AstraZenecas Turbuhaler. I dag finns en uppsjö av märken, både pulver och aerosol, vilket också komplicerar. Kjell Larsson efterlyser därför en nationell lista istället för läkemedelskommittéernas (mer eller mindre tvingande) rekommendationer, där varje inhalator kort beskrivs och där läkaren sedan kan välja ut några stycken som hen lär sig och håller sig till.
– Jag tycker att man som läkare förslagsvis kan ha två pulverinhalatorer och två med aerosol som man lär sig ordentligt och byter mellan om behandlingsresultaten uteblir. Om behandlingen ändå inte fungerar optimalt kan andra alternativ provas efter litteraturkonsultation eller diskussion med kollegor. Det är viktigt att testa sig fram och byta sort om det inte fungerar, särskilt mellan huvudgrupperna. Ofta är det mer framgångsrikt att byta inhalator än läkemedelssubstans, men det måste ske med instruktion!
Vad blir konsekvensen med all denna felbehandling, menar du?
– För patienten betyder det att man har sämre kontroll över sin sjukdom, den kan förvärras och ökar lidandet. För samhället innebär det ökade kostnader när människor är underbehandlade och kanske måste söka akutvård.