Svenska hus blir lätt för varma

Det är inte enbart vid kraftiga värmeböljor som man ser en negativ effekt på hälsan; redan vid måttliga temperaturhöjningar kan man hos befolkningen i Sverige se konsekvenser eftersom vi inte är vana vid extrem värme. Enligt beräkningar gjorda av forskare vid Umeå universitet ökar dödligheten (i Sverige) med tio procent när utomhustemperaturen kommer upp till 26 grader, tre dagar i följd. Stiger temperaturen till 30 grader så ökar dödligheten med ytterligare tio procent.
– Enligt andra beräkningar från Umeå universitet är den icke-olycksrelaterade dödligheten i Sverige och våra närmaste grannländer, som lägst omkring elva-tolv grader. Det är mycket lägre än till exempel England där motsvarande siffra är närmare 20 grader, säger Mare Löhmus Sundström, docent vid Centrum för Arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Fläkt kan göra värmen värre

Skillnaden, säger Mare Löhmus Sundström, ligger förmodligen i byggtekniken.
– Jag skulle tro att de flesta hus i Stockholm-Uppsalaområdet inte är byggda för så mycket mera än 25 grader. Blir det varmare än så utomhus blir inomhustemperaturerna besvärligt höga.

Beror på planlösning

Hur varmt ett hus blir under en värmebölja beror på vilket material det är byggt av och vilken planlösning det har. Termisk inertitet är ett begrepp som används för att karaktärisera en byggnads förmåga att absorbera och behålla värme. Vissa hus har en förmåga att i hög grad ”suga i sig” och hålla kvar värme, vilket kan bidra till att det även är för varmt inomhus under natten när utomhustemperaturerna sjunker.
Med ökad temperatur inomhus ökar även risken för den så kallade värmestressen, vilket påverkar både hjärtkärlssystemet och hjärnaktiviteten. Värmestress blir särskilt farlig om kroppen inte får en avsvalkande period under natten. Hög inomhustemperatur försämrar också sömnen, vilket i sig för med sig ytterligare konsekvenser.
– Just nu har vi väldigt varmt under dagtid medan nätterna är ganska kalla, vi får därmed en avkylning under natten och kan koppla av, säger Mare Löhmus Sundström.

Riskgrupp

Störst påfrestning innebär värmen för personer med kronisk sjukdom. Astma- och allergipatienter räknas som en riskgrupp då symtom kopplade till luftvägarna kan förvärras under värmeböljor.
– Antalet respiratoriska akutfall ökar när det är varmt men man vet inte riktigt vad det beror på, vilken mekanism som ligger bakom.
För att lindra tipsar Mare Löhmus Sundström om att sova på nedervåningen om sådan finns, att dra ner persienner och hålla fönster stängda dagtid, dricka mycket vätska och klä sig i luftiga kläder. Fläkt bör bara användas vid temperaturer under 28 grader då varmluften man får på sig snarare påskyndar kroppens uttorkning, och inte kyler ner.

Källa: CAMM, Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm, Folkhälsomyndigheten.