Rättvik byggde rätt från början

Den 1 januari 2015 skärptes diskrimineringslagen och började då klassa bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Det omfattar både undervisningen och lokalerna. Skolan byggdes om och 2016 invigdes den nya allergianpassade delen. Det finns barnfamiljer som flyttat till Rättvik just på grund av att den här miljön finns. Det är en åldersintegrerad verksamhet. De 39 barn som går på allergiavdelningen är från förskoleklass upp till årskurs fem. Tillsammans delar de på två stora luftiga klassrum med tillhörande grupprum. Alla möbler är köpta med tanke på att de ska fungera i den här allergimiljön och ska inte kunna avge några ämnen som barnen kan reagera på.

Slussar och klädskåp

Innan barnen kommer in i klassrummen får de passera slussar. De kommer in i kapprum där de hänger av sig ytterkläderna och går sedan vidare in i ett omklädningsrum där de tar av sig sina hemmakläder. I ett annat skåp finns kläderna de ska ha i skolan. Vårdnadshavaren får ett bidrag på 800 kr per år för att köpa kläderna som barnen bara använder i klassrummen. Skolan har köpt in strumporna. Det finns en anställd som tvättar kläderna och sköter det administrativa, som till exempel beställningarna av maten. Resurserna till det tas från elevhälsan.
Maten beställs från ett tillagningskök som de har gemensamt med Rättviksskolan. De elever som klarar att gå till den gemensamma matsalen byter om till sina privata kläder och går dit, medan de andra barnen äter i samlingssalen i de allergianpassade lokalerna.
– Man byter alltså om till hemmakläder just vid måltid då det alltid finns en risk att barnen får spår utav ägg eller någonting annat på sig och det måste absolut undvikas. Handtvätt är också en viktig del i det här.

Rutiner för medicin

På grund av klädbytena ser inte skoldagen ut som för de övriga klasserna. Förflyttningarna och klädbytena gör att skoldagen har förlängts. Under dagen startar de med att ha ett litet längre arbetspass med kortare pauser, därefter byter barnen om till hemmakläder och går ut på rast. Efter maten och ytterligare en rast byter de tillbaka till verksamhetskläderna.
– Vi har fått ta höjd resursmässigt och personalmässigt för att vi har barn med så svåra allergier. Vissa barn behöver ha personal runt sig hela tiden, i synnerhet vid matsituationer. Vi har en person som alltid bär med sig en väska med akutmedicin om någonting skulle uppstå och vi har tydliga rutiner för vem som har det ansvaret.
All personal är internutbildad av en sjuksköterska. Hon har bland annat gått igenom vad allergi är och vilka tecken man ska titta efter vid allergiska reaktioner. Hon har även pratat om akutmedicinering och när det är läge att larma.
– Utbildningsmässigt så är det vårt absolut största stöd. Det har varit mycket värdefullt, säger Anders.

Regler för föräldrarna

Eleverna börjar klockan 08.00 och slutar klockan 13.30. Då tar fritidsverksamheten över. Den bedrivs i samma lokaler. Sakerna i byggnaden förvaras i skåp som går hela vägen upp till taket. Allt för att det inte ska samlas damm.
– Elever som har svår astma och problem med pollen blir ofta mycket bättre i sina allergier av att vistas i de här lokalerna, för vi har en otrolig omsättning av luft. Vi har specialfilter och luften byts tre gånger oftare än vad den gör i en normal byggnad.

Som vårdnadshavare till barnen är det en del att tänka på. Det är inte lika tillgängligt som i en vanlig klass. Det finns alltid möjlighet att hälsa på, skolan har köpt in lånekläder men det är ett bestyr att byta om, så när vårdnadshavarna ska hämta sina barn ringer de på en klocka och får vänta tills någon kommer och tar emot.
– Vissa tycker det är lite besvärligt och det har jag stor förståelse för, men det är väldigt viktigt att vi har det organiserat på det här viset, för annars får vi in allergenerna som vi absolut inte vill ha.

Inga incidenter

Vid alla entréer sitter skyltar där det står att ägg, nötter och starka dofter är förbjudna.
– Det är ajabaja här. Vi har inte haft några incidenter under den här perioden och det borgar väl för att vi gör någonting rätt. Min uppfattning är att man som vårdnadshavare till barn med allergier känner sig trygg. Jag möter en stor tacksamhet för att den här miljön finns.
– Det är många kommuner i landet som inte har någon allergiavdelning att erbjuda. Det är så självklart i dag att vi sätter ramper till entréer och bygger toaletter som passar alla. Varför skapar inte alla kommuner en tillgänglighet för de som har allergier? Det är viktigt tycker jag att ta fasta på att allergiska besvär ökar hos befolkningen och jag tror att det här bara är starten. Jag tror att fler kommer bli tvungna att hitta lösningar precis som man gjort i Rättvik.

Samarbete en förutsättning

Nyhedsskolan har även själva lite att fundera på, för vart eleverna ska ta vägen efter årskurs fem är ännu inte bestämt.
– Vad gör man när de kommer till sexan? Ja, det vet vi faktiskt inte än. Så långt fram är vi inte, men det ska tilläggas och sägas att den här miljön skulle man rent teoretiskt kunna vara i under hela sin grundskola. Än så länge tycker jag att vi ligger långt fram i det här. Vi har lärt oss mycket på vägen och vi har många erfarenheter framför oss att göra. Vi vet vad vi har i dag men sedan kan det ju komma in andra med svåra allergier och hur hanterar man säkerheten då? Vad betyder det bemanningsmässigt? Så jag är helt säker på att vi fortfarande har mycket att lära och fortfarande mycket att utveckla, men jag tycker vi har ett väldigt gott samarbete mellan vårdnadshavare och personal och vi har ett väldigt gott stöd av alla instanser i kommunen. Jag tror att det är en förutsättning för att lyckas.